Energiminister Khashayar Farmanbar (S) lanserade under gårdagen ett s.k “Kraftpaket” där han öppnade för små kärnkraftverk. Regeringen och Farmanbar har därmed förflyttat sig från en position som endast de mest extrema miljöpartister representerar till en helt motsatt på mindre än sex månader. En förflyttning som bara kan motiveras med att ministern har fel grundkompetens inom sitt ansvarsområde. 

Regeringen lanserade under gårdagen ett ”kraftpaket” för elproduktion och satsningarna berörde flera energislag. Förutom initiativ gällande solenergi, vindkraft och vattenkraft öppnade energiministern även för förlängning av de svenska kärnkraftverken. DN sammanställer gårdagens pressträff där miljö- respektive energiministern menar att

– Regeringen har god dialog med ägarna av svensk kärnkraft och ser positivt att säkra förlängningarna av befintlig kärnkraft, säger Khashayar Farmanbar på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Valet står inte mellan förnybar energi som vindkraft eller kärnkraft. Sverige behöver all kraft vi kan få, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S).

Ministern som ansvarar för Sveriges energiförsörjning gjorde därmed under gårdagen ett ytterligare nytt s.k. ”lappkast”. Khashayar Farmanbar har sedan han tillträdde efter regeringsombildningen positionerat sig som en varm vindkraftanhängare, helt i nivå med Miljöpartiets mest extrema falang som baserar sin världsbild på den tyske filosofen Martin Heideggers syn på naturen. 

Heidigger menade bland annat att vattenkraft var våldtäkt på naturen, att varje ingrepp på ett vattendrags naturliga förlopp var ett övergrepp i nivå med våldtäkt. Det enda acceptabla energislaget är vindkraft menade Heidegger som inspirerat dagens klimat- och miljörörelse. Humanekologen och docenten vid Lunds universitet, Andreas Malm, vitsordar att han tagit intryck av Heidegger.

Även Farmanbars företrädare i ämbetet, Ibrahim Baylan, kan sägas vara inspirerad av Heidegger. Den energiöverenskommelse som idag med en sannolikhet gränsande till visshet kommer innebära att fullt fungerande små vattenkraftverk och dammar rivs som en direkt effekt av Baylans energiöverenskommelse är uppenbar.

Farmanbar har gjort sig känd för att inför media hänvisa sina tvärsäkra slutsatser till utredningar och rapporter som inte finns. När kärnkraftsföretagen redovisat det bekräftade och faktiska sakläget har Farmanbar replikerat att verkligheten kan tolkas på olika sätt.

Farmanbar har tidigare menat att havsbaserad vindkraft i stor skala endast ligger 1-2 år bort. Snarare ligger tidpunkten runt 2030 som de första anläggningarna kan tas i bruk menar branschexperter då det svenska stamnätet inte är anpassat för den formen av elproduktion. Att dra om detta tar bara det minst tio år om det ens finns resurser och personal till det. Processerna kan även komma att försenas kraftigt av lokal opinion som inte vill se dragningar av stamnätet genom vissa områden.

När nu regeringen byter fot i kärnkraftfrågan och öppnar upp för det som kallas för fjärde generationens kärnkraft, med små kärnkraftverk som ger ifrån sig mindre av riskavfall finns det goda grunder att ställa sig frågan hur pass lång tid som denna nya åsikt skall prägla arbetet.

Industrin och det svenska näringslivet behöver långa planeringshorisonter för att den skall våga investera i anläggningar eller annan råvaruutvinning.

När Farmanbar nu återinträder i debatten efter en längre tids tystnad ökar frågetecknen kring hur pass stabil svensk energiförsörjning kommer att te sig inom loppet av bara ett par år. Med en energiminister som i bästa fall baserar sina åsikter på underlag från en slumpmässig ledarredaktion istället för att strukturerat och metodiskt sätta sig in ett faktiskt sakläge finns det goda skäl att vara försiktig.

Sverige behöver en ny, eller åtminstone en annan energiminister.

Det är orimligt att statsministern kan fortsätta med en som hänvisar till låtsasrapporter, byter åsikt eller ändrar sin verklighetsuppfattning i samma takt som väljarna byter underkläder.