Regeringens reformagenda för utrikesbiståndet möts med motattacker från det bidragsindustriella komplexet. Såväl omfattande annonsering, för medel som annars skulle gått till bistånd, som spridande av falska narrativ i sociala medier och andra sammanhang ingår som verktyg för särintressen som ser villkorslös skattefinansiering och höga chefslöner som hotad.

Riksrevisionen har nyligen granskat om regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat är effektivt utformad. Biståndet uppgår till 56 miljarder kronor per år och riksdagen har återkommande betonat vikten av att följa upp biståndets resultat. Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad.

Granskningen visar att Sida och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), som är en kommitté under regeringen, bidrar med en stor mängd information om biståndets resultat till regeringen men konstaterar att det utifrån regeringens rapportering till riksdagen är svårt att bedöma biståndets resultat i relation till det övergripande målet för biståndet, och att det är oklart i vilken utsträckning resultaten bidrar till regeringens utformning av biståndet. 

Sammantaget bedömer Riksrevisionen att de identifierade bristerna leder till att riksdagen inte får tillräcklig insyn i biståndets resultat. Bristerna leder även till att de resurser som läggs på uppföljning och utvärdering riskerar att användas ineffektivt då informationen om biståndets resultat inte används i tillräcklig utsträckning.

Relaterat: Sida är inte korrupt. Men……

Bristerna är ett känt arv från Margot Wallströms tid

Bristerna är ett känt arv från tidigare regering inom dagens politiska ledning och regeringen som sedan den 14:e december i fjol givit biståndsmyndigheten antal utredningsuppdrag. Inom ramen för reformagendan ”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” beslutades den 14 december 2023 en ny riktning riktningen för svenskt bistånd. Fokus är långsiktighet, transparens och effektivitet. Detta har inneburit att Sida sade upp samtliga avtal med de 17 organisationer som innehade statusen som strategiska partners.

I den nya inriktningen länkas utvecklingssamarbetet samman med främjandet och handelspolitiken i högre grad än tidigare. En annan viktig del i den nya inriktningen är att synergierna mellan bistånds- och migrationspolitiken ska stärkas för att möta de effekter som irreguljär migration och tvångsfördrivning, återvändande och återvandring ger upphov till.

Denna utvärdering, som baseras på Tidö-avtalets skrivning om biståndets utformning, förutsätter enligt källor i Regeringskansliet en bibehållen struktur av olika civilsamhällesorganisationer men att biståndspolitiken fram tills idag resulterat i minst 17 ”mini-Sida” som i olika grad uppbär statsfinansiering men utan transparens.

Dagens struktur, som regeringen vill lämna, innebär att mellan 10 och 20 procent av biståndet bränns av i administrativa kostnader där bland annat chefslöner i de olika civilsamhällesorganisationerna äter upp stora delar av statsbidragen som annars hade kunnat lindra nöden för de mest behövande.

Regeringens reformer syftar till att göra biståndsorganisationerna till mer oberoende av statlig finansiering. Svenska kyrkan Act hålls fram som ett föredöme som menar att maximalt 30 procent av deras verksamhet får vara beroende av en allmän skattefinansiering. Som kontrast står organisationer som Forum Civ med 98-99 procent statlig finansiering och som dessutom nekar allmänheten insyn. Forum Civ hänvisar till att de är en förening och därmed inte omfattas av kraven i Tryckfrihetsförordningen medans Svenska kyrkan förband sig till att följa denna i samband med skilsmässan mellan kyrka och stat.

Det bidragsindustriella komplexet går till motattack

Dessa reformer, som ytterst hotar enskilda chefers löner och organisationers vad de anser självklara rätt till skattemedel utan styrning möts nu på bred front. Bland annat genomförs omfattande kampanjer på sociala medier tär flera av de organisationer som motsätter sig reformerna nu köper reklamplats syftande till att förändra opinionen och stoppa reformerna. Med medel avsedda för bistånd.

Relaterat: Oro och ilska i det biståndsindustriella komplexet

Sverige för UNHCR spenderade under en vecka mer än 100 000 kronor på annonser på Facebook, mer än vad till exempel Sverigedemokraterna la på annonsering. 

I ett av utredningsuppdragen som Sida svarat på, som går ut på vad som skulle bli konsekvenserna om regeringen fullt ut skulle låta biståndsmyndigheten Sida svara för de delar som trots allt fungerar i civilsamhället till Sida att sköta, är vilken personalförstärkning det skulle kräva svarar Sida att för att behålla kapaciteten skulle 400 personer behöva anställas. Kostnaden för dessa anställda skulle då uppgå till 320 MSEK vilket i sig är mindre än vad civilsamhällesorganisationerna bränner av idag i over-head kostnader men skulle innebära att det inte utförs något bistånd alls inom civilsamhället i egentlig mening.

Något som inte är regeringens ambition utan att de tvärtom vill öka samarbetet med de delar av civilsamhället som trots allt fungerar rimligt väl. Som Svenska kyrkan ACT. En väg där Sida ökar antalet anställda är utesluten, det som är i fokus är att öka civilsamhällets oberoende, effektivitet och transparens.

Trots det sprids narrativet om 400 personer ytterligare till Sida av bland annat den tidigare biträdande generalsekreteraren och utrikesministern Jan Eliasson (S). Ett narrativ som tyder på en samordning med flera särintressens kampanjer i olika medier. 

Relaterat: Biståndsmedel går till annonser på pendeltågen

Föreningar som gjort sig helt beeroende av statsbidrag kommer inte hotas om de likt Svenska kyrkan breddar sin finansiella bas och återgår till sina ursprung att vara folkrörelser och inte särintressen med högt avlönade chefer i verksamhet som inte sällan, som Forum Civ, nekar sina egna medlemmar insyn.

Ett raserat stöd till biståndsorganisationer i Sverige får förödande dominoeffekter.
1)Förtroendet bryts i förh till org o regeringar i samarbetsländer
2)föreningarna i Sverige får sin existens hotad- en viktig del av våra folkrörelser
3) SIDA behöver kompensera m 400 tjänster.

— Jan Eliasson (@JanKEliasson) April 21, 2024

Eliassons spridande av detta i grunden korrekta uppgifter om en konsekvensanalys men samtidigt alltigenom falska narrativ är att betrakta som en del av särintressens kampanjer för att få fortsatt tillgång till skattemedel utan styrning och kontroll.

Samtidigt pågår ett aktivt krypskytte mot regeringens politik från opolitiska socialdemokratiska tjänstemän på bland annat utrikes- och justitiedepartementet som inte vill se någon som helst koppling mellan biståndsbudgeten och kraven på att mottagarländer skall ta emot personer som avvisas från Sverige.