Lars Vilks har tystnat. Kulturens kanariefågel finns inte längre med oss
Konstnären Lars Vilks och två poliser omkom när en lastbil kolliderade med en personbil på söndagen. Båda fordonen började brinna vid krocken och även lastbilsföraren ska vara allvarligt skadad. Lars Vilks befann sig under transport efter ett besök i Stockholm. Besök som betydde mycket för honom då det var under dessa resor han kunde röra sig i relativa termer friare än på bostadsorten.
Jag själv hade förmånen att lära känna Vilks sent i livet. En i mångt och mycket kort vänskap skulle det visa sig – jag träffade honom första gången sensommaren 2019 när jag intervjuade honom inför min bok ”Islamismen i Sverige”. Men den kom att utvecklas snabbt ändå. Vi möttes på ett ideologiskt plan där vi kände igen varandra i varandra.
Lyssna även på: Redaktionspodden: Lars Vilks och gråtkören
Det finns de som står honom närmare, inte minst hans livskamrat som fick gå under namnet “Maj” och hans nära vän Jan, men vi kom varandra nära. Våra samtal handlade mycket om konstens principiella betydelse i en kultur. Med varsam hand lotsade Lars mig genom konstvärlden och jag har svårt att beskriva i ord hur mycket han lärde mig. Eller kanske inte lärde mig, han lotsade mig på sitt speciella och mycket lågmälda sätt så jag kunde lära mig själv. Utforska själv.
Vi träffades så sent som för en vecka sedan i Stockholm då jag fick hans senaste bok, boken om Nimis. Konstverket som nu får leva vidare när Lars Vilks till slut blev fri.
Lars Vilks var för mig en vän och vägledare och förlusten är stor. Bottenlös.
Men förlusten för alla andra, som inte kände Lars, är faktiskt större.
Lars Vilks var kanariefågeln som varnade för fara. Kanariefågeln i sin bur. Som gruvarbetarna och gruvgasen hade en kanariefågel med sig ner som kunde varna för den dödliga gruvgasen hade Lars Vilks samma roll för oss alla. Han varnade för att det fria ordet och den fria kulturen var hotad.
Och han var beredd att betala priset för detta. I sin bur.
Nu är han inte här för oss längre. Att varna. För en kultur och ett kulturbegrepp som är i fara.
Läs även: Lars Vilks tvingas att avtjäna förövarnas straff
Illustrationen till denna artikel har Lars själv fått göra. Den gjordes av honom till mig inför en artikel som handlade just om hans roll som kulturens och det fria ordets kanariefågel.
Som nu tystnat.
Jag återpublicerar med dessa ord det utdrag ur ”Islamismen i Sverige” som markerade början på vår vänskap. Kapitlet är fritt att sprida och reproducera.
Johan Westerholm
När jag blir fri – Om och med Lars Vilks
Du kan läsa det genom länken här.
Eller som inbäddat dokument nedan.
När-jag-blir-fri by Johan Westerholm on Scribd
Läs även: Tankar i skuggan av Vilks