Så blev Sverige en koloni för energi

Havsbaserad vindkraft / Jan Blomgren. Foto: WIkipedia / Eget. Montage.
  • Onsdag 6 jul 2022 2022-07-06
E-post 4296

Sverige låter utländska intressen producera och använda energin i Sverige på mycket förmånliga villkor. Kostnaderna läggs på de svenska elkunderna medans vinsterna i olika former hamnar hos utländska företag. Vad är poängen med att frivilligt göra Sverige till en koloni frågar sig Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik.

Kolonialismen innebar att i första hand europeiska länder skaffade sig landområden i Afrika och Asien med naturtillgångar man saknade i hemlandet. Detta system tvingades på kolonierna i fråga med vapenmakt. Så länge systemet fungerade var det en förträfflig affär för kolonialmakterna, och ett mindre lyckat arrangemang för kolonierna. De senare blev av med sina naturtillgångar till ringa eller ingen ersättning, med begränsade möjligheter att utveckla sina länder.

Nästan alla kolonier avvecklades efter andra världskriget, av det enkla skälet att kolonialmakternas ekonomier blev så hårt ansträngda av kriget att de inte längre orkade att upprätthålla kontrollen över sina kolonier. Nyligen har kolonialismen uppstått i ny tappning, men i en kanske oväntad del av världen, nämligen Sverige. Nej, Sverige har inte blivit en kolonialmakt, vad än förvirrade akademiker vid Södertörns Högskola förfäktar. Sverige har blivit en råvarukoloni för andra länder. Märkligt nog har ingen tvingat oss med vapen – vi har etablerat detta system självmant. 

Den huvudsakliga råvaran andra länder får från kolonin Sverige är elektrisk ström. Det handlar i första hand om två olika system, dels vindkraft, dels serverhallar. 

Sverige har genomfört en snabb utbyggnad av vindkraft. Kostnaderna för denna utbyggnad har i hög grad finansierats med elcertifikat, ett system som infördes 2003. Systemet innebär att den som producerar förnybar el får ett certifikat för varje producerad megawattimme. Elkunderna (i det här fallet elhandelsföretag) är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin totala användning. Därigenom får producenter av förnybar el en extra intäkt förutom själva elförsäljningen. Systemet fick önskad effekt i form av en kraftig utbyggnad av vindkraft 2016-2020. Målet till 2030 uppnåddes redan 2020. Elcertifikat för stöd till ny elproduktion har sedan de infördes kostat i runda tal 50 miljarder kronor. 

Idag ägs ungefär 80 % av vindkraften i Sverige av utländska intressen. Därmed har 40 miljarder av de belopp svenska elkunder tvingats att betala på sina elräkningar gått till att subventionera utländska företags vindkraftverk i Sverige. Den el som produceras går i stor utsträckning på export.

Det är något ironiskt att den enskilt största ägaren av vindkraft i Sverige är det kinesiska statliga kärnkraftsbolaget CGN. Varför i hela fridens dagar skulle ett statligt kinesiskt kärnkraftsbolag bygga vindkraft i Sverige? Det finns flera förklaringar. Subventionen av byggandet via elcertifikaten är den första.

Nästa anledning är att vindkraften kostar stora summor förutom själva vindkraftverket. Vindkraft kräver omfattande utbyggnad av elnätet, och skapar dessutom obalanser i samma elsystem. Kostnaderna för att bygga nät och att stabilisera elnätet är omfattande, ibland nästan lika stora som själva kraftverket. Dessa extra kostnader behöver inte exploatörerna bekosta, utan de läggs på räkningen för elnät.

Därmed drabbar dessa kostnader inte den som slutligen använder elen utomlands, utan hela kostnaden tas av svenska elkunder. Svenska kunder subventionerar alltså export av vindkraftsel, både då den byggts och senare då verket producerar.  

Detta sker ofta inte i moderbolagets regi, utan man inregistrerar ett svenskt dotterbolag.

Det finns inga lagkrav på att fondera medel för framtida kostnader för avveckling. Det finns rekommendationer, och en del företag fonderar medel i det egna bolaget, men om företaget går i konkurs försvinner medlen. Vill man måla fan på väggen kan man konstatera att det är drömläge för utländska ägare att köra verken så länge det lönar sig, och sedan försätta det svenska dotterbolaget i konkurs. Då kan man skyffla över kostnaderna för rivning och återställande av naturen på de svenska skattebetalarna. 

Nästa koloniala verksamhet utgörs av serverhallar.

Regeringen har lockat hit Facebook, Amazon, Google och Microsoft att bygga serverhallar, mot löfte om kraftig rabatt på elskatten. Företagen fick under fjolåret 97 % rabatt på elskatten. Man kan bara spekulera om varför dessa företag får sådana förmåner. Kan det möjligen handla om att regeringen vill måla upp en bild av att Sverige ligger i den teknologiska framkanten, och är ett attraktivt land att investera i? Man kanske inbillade sig att detta skulle leda till omfattande arbetstillfällen, men detta har i så fall visat sig stanna vid fromma förhoppningar. Det handlar bara om några hundra personer, i stor utsträckning inom bevakning och liknande. De specialiserade högnivåjobben flyger man in utländska experter till.   

Det är inte helt lätt att få fram en sammanställning av elanvändningen hos dessa hallar. En sammanvägd bedömning av ett flertal källor ger vid handen att redan idag drar serverhallar el motsvarande ett kärnkraftverk, ansökningar motsvarande ett till är godkända, och ansökningar motsvarande ytterligare två är under behandling. (Sverige har idag totalt sex kärnkraftsblock i drift, vilka tillsammans ger drygt 30 % av Sveriges el)

Det handlar alltså om så stora mängder el att det påverkar elpriset för alla Sveriges elanvändare. Energiforsk utredde nyligen konsekvenserna på elpriset av nedläggningen av Ringhals två reaktorer, och kom fram till att elpriset under vintern kunde ha varit 30-50 % lägre om dessa två reaktorer varit i drift.

Effekten på priset av att serverhallar drar el motsvarande två reaktorer blir densamma. Utan dessa serverhallar kunde elpriserna ha varit radikalt lägre i landet. Sverige ger alltså skattesubvention till utländska megaföretag, med konsekvensen att svenska medborgare får kraftigt högre elpriser. Det handlar om tiotusentals kronor per år för en genomsnittlig svensk familj. De multinationella jätteföretagen gör enorma vinster på detta, men betalar inte skatt på den vinsten i Sverige. 

Sammanfattningsvis: Utländska storföretag får skövla svensk natur för att göra vinster de slipper betala skatt för i Sverige, och Sveriges invånare tvingas att betala dyrt för detta.

Regeringen har nyligen offentliggjort planer på att kraftigt öka takten i kolonialiseringen av Sverige, genom massiv exploatering av vindkraft till havs, med ännu högre kostnader för landets invånare. Vad är poängen med att göra Sverige till en koloni för energi?

 

Jan Blomgren

Professor i tillämpad kärnfysik och författare till boken “Allt du vill veta om Sveriges elförsörjning” (Timbro förlag, 2021)

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se