När företaget Lexbase begärde ut en målförteckning över tingsrättens domar i brottmål för perioden hela februari 2024 samt fram till den 18 mars 2024 nekade Umeå tingsrätt bolaget tillgång till handlingen genom att hänvisa till annat icke prejudicerande beslut. Och det trots att handlingen saknar koppling till de lagrum som rätten hänvisar till. Det finns dessutom inga spår i handlingen till de uppgifter som rätten menar är eller kan vara integritetskränkande.

Företaget Lexbase begärde ut en målförteckning över tingsrättens domar i brottmål för perioden hela februari 2024 samt fram till den 18 mars 2024. Lexbase har ett utgivningsbevis och bolaget omfattas av grundlagsskyddet som följer av yttrandefrihetsgrundlagen. 

Umeå tingsrätt nekade bolaget tillgång till den offentliga handlingen mot bakgrund av att Lexbase är “en återkommande beställare” av uppgifter om vad rätten menar är integritetskränkande information. Det har, resonerar rätten uppkommit en fråga om ett fortsatt utlämnande är förenligt med EU:s dataskyddsreglering (GDPR) och om det mot denna bakgrund kan råda sekretess för handlingarna. Lexbase har därför förelagts att inkomma med närmare besked om den tänkta användningen av uppgifterna. 

Tingsrätten menar i sitt beslut att det kan antas att uppgifterna kommer att behandlas i strid med GDPR:

Samt att Lexbase avser att behandla en stor mängd personuppgifter.

I bedömningen av mängden personuppgifter beaktar tingsrätten att det är fråga om en målförteckning som innehåller mycket personuppgifter. För att behandlingen ska vara tillåten måste bolaget bl.a. ha en laglig grund för behandlingen, följa ett stort antal principer och informera de registrerade om behandlingen.

Relaterat: Lexbase framtid avgörs i Högsta Förvaltningsdomstolen

Slentrianmässiga beslut

Problemen med tingsrättens beslut är flera.

För det första är det inte Lexbase som begärt ut handlingar på det metodiska sätt som rätten beskriver bolagets verksamhet varför beslutet, och motsvarande beslut är fel i sak. I en normal rättsstat krävs i grundlagsfrågor annars en viss precision.

Relaterat: Regeringen förbereder repressiva mediegrundlagar

Det är systerföretaget Nyhetsbyrån Vivalto Information AB som för Lexbase begär ut brottmålsdomar, beslut, dagboksblad och stämningsansökningar i en annan ansökan Även Vivalto fick ett avslag i sin begäran och det är beslutet i den begäran som rätten anser har en prejudicerande kraft när man inte prövar Lexbase begäran individuellt.

I den ansökan om Lexbase skickade in den 18:e mars begärs endast målförteckningarna. Det finns inga personuppgifter i dessa handlingar.

Se mail nedan.

Det andra problemet är handlingen i sig, förteckningen av brottmål. Trots att dessa förteckningar saknar varje spår av personuppgifter nekas Lexbase, som endast undantagsvis begär ut handlingar självt, handlingen. När sedan Umeå tingsrätt fattar beslut om att inte lämna ut målförteckningarna till Lexbase fattar tingsrätten inte ett nytt beslut utan hänvisar till ett annat mål som berör helt andra handlingar istället.

Se mail nedan.

I företagsgruppen, som även omfattar bolaget Verifera har varje företag sin specifika roll.

Ansvarig för Umeå tingsrätts beslut är Mikael Forsgren, chefsrådman vid Umeå tingsrätt. Forsgren utsågs tidigt under Morgan Johanssons tid som justitieminister till ämbetet föreslagen av Domarnämnden. Han kom närmast från att ha varit rättschef vid justitiedepartementet. 

Forsgren är en av de lagmän, eller domare, som sedan en tid nekar företaget Lexbase och motsvarande tillgång till offentliga handlingar. Även sådana där det inte finns några personuppgifter upptagna.

Lexbase fick senare tillgång till den ärendeförteckning utan personuppgifter som Forsgren nekat bolaget till genom annan part som inte fick motsvarande motfrågor eller icke-beslut mot sig.

Umeå tingsätt har fortfarande inte i formella termer behandlat utlämningsbegäran enskilt utan hänvisar i sitt beslut till en helt annan utlämningsbegäran.

Relaterat: Terrortillslaget i Europa – Demokratin pressas av rädsla

Övriga handlingar och beslut