Turkiska invånare som planerar att resa till europeiska länder uppmanas att hålla sig borta från demonstrationer. Upptrappningen av retoriken i den pågående diplomatiska krisen är dock något som har kunnat synas i korten under den föregående veckan. Under torsdagen publicerade AKP:s tankesmedja SETA en artikel som flaggar för detta och där avsändaren är en av de som står Erdogan närmast ideologiskt.

Det turkiska utrikesdepartementet gick under gårdagen ut med en varning för att det skett en ökning av ”antiislamska, främlingsfientliga och rasistiska handlingar”, rapporterar turkiska medier och varnar nu sina medborgare för resor till EU och USA. Varningarna kommer efter att flera ambassader i Turkiet, bland andra USA:s, Tysklands och Frankrikes, har uppmanat sina medborgare i Turkiet att hålla sig borta från folksamlingar på grund av risken för att terrorister ska utföra ”hämndattacker” mot västlänningar.

Även Sverige, Norge och Danmarks ambassader har uppmanat sina medborgare till försiktighet i Turkiet. Turkiska invånare som planerar att resa till europeiska länder uppmanas nu att hålla sig borta från demonstrationer.

Relaterat: Så fick Erdogan Sverige i spagat

Upptrappningen av retoriken är dock något som har kunnat synas i korten under den föregående veckan. Under torsdagne publicerade AKP:s tankesmedja SETA en artikel skriven av Burhanettin Duran, Ph D, som tydligt pekar ut vad AKP ser som några av hoten mot det Turkiet som Erdogan format. Duran skriver bland annat att:

Under Erdoğans ledning har Turkiet gått längre i sin traditionella geopolitiska betydelse som en mötesplats för kontinenter. Landet är bland världens växande (stor) makter tack vare sina nya satsningar inom energi och logistik, sin försvarsindustri, sin militära närvaro i hela regionen och sin diplomatiska aktivitet. Det som verkligen betyder något är att erkänna den särarten samtidigt som den förblir en del av den västerländska alliansen.

Det är ingen hemlighet att vissa västerländska regeringar har varit missnöjda med Turkiets autonoma utrikespolitik de senaste åren. Ankara riskerar spända relationer med Washington och Bryssel för att försvara sina nationella intressen. Den utvecklar också ursprungliga policyer gentemot Syrien, Libyen, Karabach, östra Medelhavet och Egeiska havet för att garantera dess säkerhet och skydda dess rättigheter. Samtidigt tar landet sina relationer med Ryssland till en ny nivå när pendeln svänger mellan konkurrens och samarbete. Türkiyes försök att diversifiera och fördjupa sina relationer med Ryssland skadar inte Natos intressen. Specifikt motsätter sig Ankara inte Sveriges och Finlands antagande.

Turkiet förväntar sig dock att dessa länder följer det trilaterala memorandumet.

…

USA:s och Europeiska unionens misslyckade politik gentemot Syrien, PKK och FETÖ är bland huvudorsakerna till att Turkiet behöver ha en relation med Ryssland på en ny nivå.

Det vill säga, en mycket tydlig signal till hela EU och NATO att Turkiet kommer fortsätta gå sin egen väg och inte tolerera någon inblandning. 

Att det är Burhanettin Duran vid SETA som förmedlar budskapet är inte heller det oväsentligt i sammanhanget.

Burhanettin Duran – En hardliner som språkrör

Burhanettin Duran är en av de mer hårdföra forskarna verksamma vid tankesmedjan SETA och en utttalad motståndare till Gulen-rörelsen och internationell media. Burhanettins doktorsavhandling “Transformation of Islamist political Thought in Turkey from the Empire to the Early Republic (1908-1960): Necip Fazıl Kısakürek’s Political Ideas”. Fazıl Kısaküreks betydelse för AKP och president Erdogans politiska utveckling kan inte underskattas. 

Fazıl Kısakürek ville fylla de pan-turkiska ambitionerna med islamism. Han gjorde sig även känd som tydlig antisemit.

Fazıl Kısakürek var en av Erdogans lärare när den senare studerade vid universitetet. Erdogan närvarade vid Kısakürek begravning 1983 trots att han fortfarande var student och inte hade inlett sin politiska karriär ännu.

Burhanettin Duran vid SETA var en av de tongivande forskare som efter kuppförsöket 2015 lät göra en kartläggning av internationella journalister verksamma i Turkiet.

I juli 2019 släppte SETA den över 200 sidor långa rapporten som analyserar journalister och rapporteringen från BBC Turkish, Deutsche Welle Turkish, Voice of America (VoA), Euronews, CRI Turk och oberoende turkiska medier.  Rapporten väckte omedelbar oro över att SETA möjlggjorde ytterligare kartläggning av journalister. Kort efter att rapporten släpptes skärptes inte bara de turkiska medielagarna utan flera av de granskade turkiska medierna kom att upphöra med sin verksamhet. Flera journalister fängslades eller gick i exil.

SETA har även publicerat den numera årliga EIR, European Islamophobia Report som kartlagt bland annat europiska kritiker av islamism. För de svenska avsnittten har bland annat professor Mattias Gardell och professor Massoud Khamali svarat. 

Relaterat: Fler svenska forskare kopplas till Erdogans propagandamaskineri

I EIR har bland annat Amineh Kakabaveh porträtterats som fascist vid sidan av forskarna Aje Carlbom och Magnus Norell. Bland den media som EIR pekar ut i samarbete med de svenska forskare som bidrar till rapporten har såväl Per Gudmundson, SvD samlade ledarredaktion som Ledarsidorna pekats ut som fascistiska eller på andra sätt klandervärda på olika sätt.

Relaterat: Uppsala Universitets band med radikaliserande krafter styrkta