Såväl Lördagsintervjun som intervjun i Bulletin med rikspolischef Petra Lundh väcker fler frågor än svar om hur det strategiska arbetet mot livsstils- och gängkriminalitet skall kunna krönas med framgång. Ingen, allra minst civilsamhälle och näringsliv, som skall utgöra någon form av frontlinje kan ha blivit mycket klokare efter att rikspolischefen fått tala till punkt.

Petra Lundh, som tillträdde som rikspolischef förra året, beskriver sitt första år som rikspolischef som både utmanande och framgångsrikt i arbetet mot gängkriminaliteten. Hon pekar på nyrekryteringen som en fortsatt stor utmaning.

Lundh betonar både i Lördagsintervjun i SR/P1 och till Bulletin att polisen inte kan lösa detta problem ensamma. Samverkan med socialtjänst, skola och civilsamhället är avgörande för att erbjuda alternativ till kriminaliteten. Rikspolischefen menar att hon har en rad förslag på reformer och idéer som hon vill göra till verklighet utöver att pröva AI-stödd ansiktsigenkänning i realtid. En reform hon menar går att backa på den dagen som slaget mot gäng- och livsstilskriminella är under kontroll.

Realismen i att så kommer ske ställdes aldrig några frågor om, i vilken utsträckning som Lundh kommer vara öppen för en reversering av repressiv lagstiftning. Som riksåklagare gjorde hon en hemställan hos dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) om att likställa misstankar om jaktbrott med misstankar om narkotikabrott, mord och terrorbrott. En sådan reform skulle ha inneburit att hemliga tvångsmedel skulle kunna sättas in redan vid den lägre misstankegraden och redan i spaningssyfte på bristfälliga underlag.

Relaterat: Petra Lund, rättssäkerheten och de hemliga tvångsmedlen

Morgan Johansson hörsammade aldrig hemställan men frågan är inte glömd. Lundh har i andra sammanhang implicerat att jaktlag är i praktiken en beväpnad form av milis. Ett synsätt på jägare som bland annat industrimannen och debattören Karl Hedin fått erfara.

Hedin, som misstänktes för grovt jaktbrott, satt häktad i 30 dagar men friades senare från alla misstankar i såväl tingsrätt som i Svea hovrätt. Tingsrätten konstaterade i sitt domstolsbeslut att åtalet, som var förankrat hos Lundh, var så illa uppbyggt att Hedin skulle friats även utan juridiskt biträde.

Relaterat: Karl Hedin friad. Men historien är inte slut

Lundh är dessutom uttalad motståndare till allmänhetens tillgång till de rättsdatabaser där domar kan sökas ut. Det civilsamhälle hon nu uppmanar till att engagera sig vill rikspolischefen rycka undan ett av de kanske viktigaste verktygen för att genomföra de bakgrundskontroller som hon vill se öka i omfattning.

Förutom de uppenbara brotten, som pedofili, brott mot äldre med mera som omsorgen har behov av att förebygga så utgör handeln med ädelmetaller en stor intäktskälla för livsstilskriminella. En väg in i den vita ekonomin. Där guld och ädelstenar som kan ha förvärvats genom kriminalitet kan få en väg in om de som handlar med ädelmetaller inte i realtid kan kontrollera säljaren. 

Lagen om penningtvätt ska tvinga en handlare till kundkännedom men då det kommer saknas adekvata verktyg, om Lundh får som hon vill enligt tidigare utsagor, kommer polisens behov och krav på civilsamhällets engagemang omintetgöras redan på ritbordet.

Relaterat: Regeringen trotsar Riksrevisionen – Underlättar för penningtvätt

Såväl Lördagsintervjun som intervjun i Bulletin väcker fler frågor än svar om hur det strategiska arbetet mot livsstils- och gängkriminalitet skall krönas med framgång. Lundh menar att det kliar i fingrarna men ger få eller andra ledtrådar än de som hon givit tidigare. Den klåda som Karl Hedin fick erfara effekterna av.

Ingen, allra minst civilsamhälle och näringsliv, som skall utgöra någon form av frontlinje enligt rikspolischefen kan ha blivit mycket klokare efter att denne fått tala till punkt.

I vilken utsträckning bilden är klarare för justitieminister Gunnar Strömmer (M), som ansvarat för tillsättningen av Lundh är okänt.