Turkiet breddar och intensifierar det kulturkrig som landet sedan länge bedrivit mot olika europeiska länder. För Frankrike är dagens desinformationssyftande retorik inte ny utan har mer än en 1000 år lång historia. Men för Tyskland bör det vara ställt utom allt rimligt tvivel att landets motstånd mot bland annat Millî Görüş inte är bortglömt av Turkiets president.

Turkiska grupper attackerar Frankrike på nätet och pekar ut landet som rasistiskt och anti-muslimskt, efter att klädesplagget abaya förbjudits i franska skolor. Kampanjen liknar dem som riktats mot Sverige efter koranbränningarna rapporterar SvD. Den nuvarande desinformationskampanjer har intensifierats efter Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagade Frankrike för en institutionaliserad rasism. Detta lyftes fram av den egyptiska tidningen Ahram i början av sommaren.

Relaterat: Så mobiliserar Iran och Turkiet en axel i kulturkriget mot Sverige

Kampanjen är dock inte ny på något sätt utan är en fortsättning på dels det ordkrig som tog fart mellan länderna i samband med mordet på Samuel Paty – en de facto förlängning av terrorattentatet mot Charlie Hebdos redaktion, dels en allmänt hållen negativ bild från fransk sida på Turkiet och arvet efter det Osmanska riket. 

Det var efter mordet på Paty som Frankrikes president Emmanuel Macron intensifierade arbetet med att begränsa det religiösa uttrycket i det offentliga rummet. I synnerhet det som kan härledas till muslimska symboler. 

Det franska kollektiva minnet

I det kollektiva minnet finns även slaget vid Tours, även kallat slaget vid Poitiers som utkämpades den 10 oktober 732. Slaget blev vändpunkten för det umayyadiska kalifatets utbredning och vändpunkten. Flera historiker menar att den kristna segern var en avgörande faktor för att begränsa islamiseringen av Västeuropa. 

Den franska senaten sade ja till ett lagförslag som förbjuder barn upp till 18 år att bära slöja 2021. Förslaget var då en del av ett större omdebatterat lagpaket som syftade till att stärka separationen mellan stat och religion. I augusti i år beslutade den franska regeringen att införa förbud i skolor mot klädesplagg av typen abaya – en lång klänning som täcker armar och ben, och som av tradition bärs av många kvinnor i Mellanöstern, Afrika och Asien.

Att bära hijab, alltså ett slags slöja över huvudet, har varit förbjudet sedan 2004. 

Samtidigt förbjöds flera andra religiösa symboler, som judisk kippa och kristna krucifix. Sedan 2011 är det förbjudet att täcka ansiktet i det offentliga rummet.

Frankrike har tidigare hotat med att stänga samtliga moskéer som sorterar under och finansieras av den turkiska religiösa myndigheten Diyanet samt begränsa organisationsfriheten för de religiösa eller politiska föreningar som inte ställer sig bakom republikens principer. Detta förslag har bromsats efter de kraftiga reaktioner som det mötte dels hos president Erdogan men även i Frankrike. En begränsning av publikt eller offentligt framförda åsikter i organiserad form menade kritikerna skulle i sig strida mot republikens värderingar om en vid yttrandefrihet.

Detta, och vad Turkiet menar är andra typer av fransk vardagsrasism lyfts upp i bland annat Daily Sabah.

Men den franska avogsamheten mot islam och mot Turkiet har djupa rötter i det folkliga medvetandet varför den ideologiska konflikten mellan republiken och de värderingar som Turkiets president representerar inte är nya. Snarare fördjupas dom nu.

Relaterat: EU tagna på sängen – Så tänker Erdogan i flera steg

Kulturkriget utvidgas till Tyskland

Ett annat europeiskt land som står inför ett upptrappat kulturkrig mot Turkiet är Tyskland. Turkiska medborgare upplever betydande hinder när det gäller att få Schengenvisum. 

Ett stort antal ansökningar av turkiska medborgares viseringar till Schengenområdet nekades av tyska myndigheter. Mer än 20 procent av visumansökningarna bifalls. I vissa fall är siffrorna högre än så. Av de  120 876 visumansökningar som under fjolåret lämnades in av turkiska sökande vid konsulaten i Ankara, Edirne, Istanbul och Izmir förra året, avslogs 48 040 ansökningar av tyska myndigheter. Nyheten har fått stor spridning i Turkisk media.

Turkiet breddar nu det kulturkrig som landet bedriver mot det fria väst. Ett krig bedrivs med dubbla ansikten. Å ena sidan pressar han EU, genom Sverige som dörröppnare – till förhandlingsbordet med vaga indikationer att på sikt uppfylla kriterierna för ett medlemskap – å andra sidan trappas kulturkriget upp där nu länder som Frankrike och Tyskland vid sidan av Sverige målas upp som misogyna och rasistiska.

Även Tyskland har agerat mot radikala islazmistiska miljöer sedan 2017 vid flera tillfällen samt ha övervägt ett förbud mot den islamistiska turkiska organisationen Milli Görüş. Den tyska säkerhetstjänsten har i många år arbetat för att jämställa organisationen med de nazistiska som idag är förbjudna.

Milli Görüş grundare, Necmettin Erbakan, är anse vara Erdogans politiska förebild och föregångare varför alla försök att begränsa organisationen i Tyskland och övriga Europa ses som en fientlig handling mot Turkiet.

Relaterat: Därför är Erdogans egen relation till nazismen aktuell