I ett sannolikt försök att mildra kritiken mot regeringens repressiva förslag om grundlagsnära censurlagstiftning genom förändringar i ordningslagen gick kristdemokraternas partiledare under gårdagen till attack mot muslimska samfund. Men de hårda orden kan inte dölja det faktum att regeringen infört en ny repressiv grundlag samt förbereder flera andra nya i syfte att begränsa media och medborgarnas informationsfriheter. Sverige rör sig nu snabbt och obevekligt in under järnhälen. Med eller utan stilettklack.

I ett Facebooksänt sommartal tog Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, som även är näringsminister upp regeringens utredning av ordningslagen samt kraven som ställts på att Sverige ska förbjuda koranbränningar, rapporterar Omni med flera.

Ett krav som Busch anser är oförenligt med ett modernt samhälle.

– Vi som parti kommer inte att stödja något som skulle närma sig ett de facto-förbud mot koranbränningar – eller andra kränkande yttranden, säger hon.

Ebba Busch säger även att muslimska samfund har ett ansvar att förklara att man i en demokrati måste acceptera att andra hånar och kritiserar det man själv uppfattar som heligt. Hon tar även upp beslutet att se över ordningslagen och säger att regeringen tillsätter utredningen utifrån ett totalförsvarsperspektiv.

– Vi som parti kommer inte att stödja något som skulle innebära ett de facto-förbud mot koranbränningarna eller andra kränkande yttranden. Det är också den linje vi kommer att bevaka i den parlamentariska referensgruppen, säger Busch.

Men att utredningen som syftar till att införa censurliknande bestämmelser i ordningslagen kommit till på grund av externt tryck och genomförs under stor tidspress i dessa sammanhang står bortom allt tvivel. Bara grundinställningen som regeringen har, att låta kvalificerat hemligt underlag som berör vanliga medborgares rätt att uttrycka sina åsikter är en rättspraxis som tillämpats av andra statsskick än det svenska. Som DDR eller forna Östtyskland eller av det kommunistiska Sovjetunionen.

Relaterat: Sverige ger Turkiet och OIC vetorätt om allmänna sammankomster

Det handlar med andra ord mindre om Koranskändningar, utan mer om regeringsunderlagets demokratiska rötter och DNA. Det spelar mindre roll vad Busch krishantering går ut på – det som spelar roll är vilka utredningsdirektiv som beslutas. Det spelar ingen roll vad Kristdemokraterna säger – det som räknas är vad Busch gör i egenskap som minister. Som att öppna den ask som regeringen Erlander med skammens rodnad på sina kinder stängde efter andra världskriget efter att med olika medel tystat Torgny Segerstedt och revyartisten Karl Gerhard. Principen att runda grundlagen skulle läggas på historiens skräphög.

Relaterat: Regeringen formaliserar medlöparlagstiftning – Inför Lex Karl Gerhard

Men så blev det inte.

Regeringen har redan begränsat allmänhetens meddelarskydd

Regeringen Kristersson har överraskat de flesta med det nu styrkta svaga demokratiska DNA:t de har. Inte bara har den nu anammat den princip som Sverige skrotade efter andra världskrigets slut för att tysta journalister och opinionsbildare. Den har röstat igenom även ”Lagen om utlandsspioneri” som började gälla vid årsskiftet.

Utlandsspioneri blev då ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Det kan därmed bli straffbart att lämna uppgifter som kan skada Sveriges förhållanden till andra stater eller organisationer – vilket påverkar meddelarskyddet vid journalistiska publiceringar. Denna lag innebär även att ansvariga utgivare kan åtalas för det nya tryck- och yttrandefrihetsbrottet samt upphäver meddelarskyddet. Även om källorna är öppna i andra sammanhang.

Regeringen har även aviserat att den avser damma av Regeringen Löfvens försök att inskränka medborgarnas informationsrättigheter.

Sedan 2018 försökte den socialdemokratiska regeringen vid två tillfällen införa en grundlagsändring som i praktiken skulle förhindra vanliga medborgares tillgång till annars offentliga rättsliga beslut.

Den dåvarande justitieministern Morgan Johansson  (S) försökte  2018 och 2021 att införa begränsningar i grundlagsskyddet för söktjänster om lagöverträdelser. I praktiken ett grundlagsförbud mot företag som Lexbase och andra företag som arbetar med att kategorisera och enkelt tillgängliggöra domstolsbeslut av olika karaktär.

Medias utrymme krymps genom ändrad lagstiftning

Ledarsidorna kunde, som en av få medier, tidigare rapportera om att justitieminister Gunnar Strömmer har långt gångna planer att införa denna lagstiftning trots att han personligen utåt sätt var motståndare till den fram till valet.

På samma sätt som under Morgan Johanssons tid som justitieminister menar regeringen att det är gärningsmannens personliga integritet som är så pass skyddsvärd, oavsett brottets art, att tillgången till identiteten måste begränsas vilket kommer påverka medborgarnas rätt att ta del av domstolsbeslut.

Regeringen menar att detta är en reglering från EU-nivån men i likhet med tidigare så stämmer inte detta då de direktiv som EU givit ut inte ger den vägledningen och än mindre är bekräftade i domstol. Sverige har dessutom ett undantag från EU:s krav på mediegrundlagar. De svenska mediegrundlagarna är fredade från EU:s intervention. Detta bekommer inte justitieministern nämnvärt när han nu gått vidare.

En särskild utredare ska se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser och söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Syftet med uppdraget är att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster. 

Utredaren ska bl.a. 

• analysera och ta ställning till om det finns behov av att inskränka grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser och söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden,
• ingående redovisa de ändringar i grundlag och, vid behov, i vanlig lag som skulle kunna göras för att stärka skyddet för personuppgifter i nämnda söktjänster samt konsekvenserna av varje författningsändring,
• lämna de förslag på författningsändringar som utredaren bedömer motiverade för att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster, och 
• redogöra för de regler som kommer att gälla för söktjänsterna för det fall utredaren bedömer att delegationsbestämmelser bör införas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Hela det utkast, färdigt för signering, finns som extramaterial för Ledarsidorna.se prenumeranter i länken nedan.

Relaterat: Regeringen förbereder repressiva mediegrundlagar

Sverige är idag under järnhälen. Med lagar som närmast för tankarna till Sovjetunionen och DDR så spelar Ebba Busch försäkringar mindre roll. Det är vad regeringen gör som spelar roll för medborgarna.

Prenumerera på Ledarsidorna

Vi kommer fortsätta bevaka, häcka, håna och kritisera makten. Var den än befinner sig och med vilka verktyg de än försöker tysta oss.

Prenumeration tecknar du här

.