När AI-kommissionen släppte sin rapport 2024 efterlystes ett omfattande kompetenslyft för att bibehålla svensk konkurrenskraft inom området. Detta bekräftas nu av Svenskt näringsliv i en senare studie. Men ingen vågar närma sig elefanten i rummet, EU, som går i motsatt riktning mot länder som USA och Israel. EU påför istället AI-bolagen ytterligare pålagor och regleringar för att kontrollera utvecklingen.

När AI-kommissionen släppte sin uppmärksammade rapport, Färdplan för Sverige, 2024 konstaterades att Sverige hade halkat efter internationellt. Bland annat pekades det på att Sverige behövde ett omfattande kompetenslyft inom AI för att kunna bibehålla konkurrenskraften. 

AI-kommissionen har gjort bedömningen att en av de största utmaningarna för svenska AI-företag och den svenska forskningsmiljön idag är det politiska ledarskapet, där avsaknad av strategisk planering och samordning saktar ner och hindrar utveckling.

En nyligen publicerad undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv pekar på att utvecklingen i stället går åt fel håll. 

I undersökningen framgår det att 70 procent av doktoranderna inom området kommer från andra länder än Sverige. Högst andel finns inom just AI där siffran är 80 procent.  

”Efter fem år är siffrorna med säkerhet ännu högre. Svenska företag lider redan av en kompetensbrist och konsekvensen när spetsforskare försvinner är risken att vi på sikt tappar vår position som industrination”

säger Emil Görnerup som är ansvarig för forskningspolitik på Svenskt Näringsliv. 

Men med en sannolikhet gränsande till visshet är problembilden mer komplex och att svenska företag hålls tillbaka i sin utveckling beror  även på andra faktorer.

EU-reglering elefanten i rummet

Det finns en oro inom europeiska AI-företag på branschnivå att den reglerande lagstiftningen, EU AI Act hämmar innovation och leder till att AI-utveckling flyttar till länder utanför unionen. Främst till USA där regleringen är mer tillåtande. Flera ledande europeiska AI-företag, som franska Mistral AI och tyska Aleph Alpha, har tillsammans med andra startups och investerare uppmanat EU att pausa eller mildra delar av lagen, med argumentet att den riskerar att kväva tillväxten.

Undersökningar och rapporter pekar på att en växande andel av europeiska AI-startups har övervägt att sluta utveckla AI eller flytta utanför EU på grund av regleringen. Det förekommer också en bredare “brain drain” av AI-talanger och entreprenörer till USA, driven av bättre tillgång till riskkapital, beräkningsresurser och en mindre fragmenterad marknad – faktorer där AI Act nämns som en bidragande men inte ensam orsak.lättnader och förseningar i delar av AI Act.

USA:s modell på hur landet har tacklat området, där USA helt saknar federal lagstiftning kring AI, bidrar till att attrahera AI-investeringar och talanger från Europa.

EU:s AI Act är världens första heltäckande och tvingande bindande lagstiftning för AI-. Den innehåller höga och detaljerade krav på transparens, riskbedömningar, datahantering och övervakning för hög-risksystem  med böter upp till sju procent av global omsättning vid överträdelser. 

Implementationen pågår stegvis: förbud mot oacceptabla system gäller sedan 2025, medan hög-riskkrav träder i kraft successivt fram till 2027–2028. Under december 2025 har EU-kommissionen släppt första utkast till uppförandekoder för bolagen.

Under USA:s president Donald Trump 2025 har USA gått i motsatt riktning mot EU.

I januari 2025 utfärdade Trump den exekutiva ordern “Removing Barriers to American Leadership in Artificial Intelligence” som upphävde Joe Bidens tidigare order om reglering från 2023.

Den 11 december 2025 signerades ytterligare en exekutiv order, ”Ensuring a National Policy Framework for Artificial Intelligence”, som etablerade en nationell policy för “minimalt belastande” AI-reglering. Denna order instruerar federala myndigheter att utmana delstatliga försök till AI-reglering som anses hämma innovation, t.ex. genom rättsliga processer samt villkorad federal finansiering.