Under den rådande regeringskrisen har två av regeringen Löfvens administrativa reformer i regeringsarbetet blivit aktuella. Bägge till men för media och allmänhetens bevakning av regeringen men även riksdagen har blivit lidande. Den huvudsakliga reformen har fått till följd att media och allmänhets möjligheter att följa regeringsarbetet försvårats markant.

Den största reformen handlar om utlämnandet av dagordningar och protokoll från regeringssammanträden. Normalt håller regeringen sammanträden på torsdagar för beslut och allmän beredning av olika frågor. Beslut som till exempel kan vara omdisponeringar i statsbudgeten som inte kräver riksdagens godkännande, ingåendet av olika former av internationella avtal och åtaganden samt inte minst personalärenden. Utnämningsmakten som den sistnämnda även kallas.

Sedan en tid är protokollen sekretessmarkerade intill att de slutjusteras, något som kan ta flera månader i anspråk. Detta innebär att internationella avtal, som regeringen råder ensamma om, endast kan komma allmänheten till del först flera månader efter att de ingåtts samtidigt som beredningsarbetet med viss lätthet kan sekretessmarkeras då det handlar om relationerna till främmande makt.

Men även personaltillsättningar blir sekretessmarkerade vilket får till följd att den enskilde mycket väl kan påbörja sin nya tjänst eller åtnjuta nya förmåner under lång tid innan beslutet blir officiell handling.

Regeringen har även infört ordningen att själva dagordningen, vilka beslutsärenden som skall beredas under varje enskilt regeringssammanträde är hemlig arbetshandling eftersom den numera ”justeras löpande”och utgör en arbetshandling under sammanträdet.

Det går därmed inte att begära ut de senaste regeringssammanträdenas kallelse, dagordning och protokoll för de senaste veckornas regeringssammanträden. Inklusive de extra regeringssammanträden som hölls söndagen den 20 juni respektive i onsdags eftermiddag innan statsministern var tvungen att förbereda sig för EU-toppmötet i Bryssel. Mötet den 20 juni är bekräftat av diariet, det senare ett möte som ingen vill uttala sig om att det ens har ägt rum men fler oberoende källor inom regeringskansliet har rapporterat om detta till flertalet journalister på olika tidningar, inklusive Ledarsidorna.

En annan reform som införts, som är intimt förknippad med den förstnämnda och i kombination med regeringens belöningssystem och utnämningsmakten är en funktion i statsrådsberedningen, statsministerns egen stab.

Statsministern tar ett fastare grepp om belöningssystemen

Tidigare kunde ministrarna på olika sätt belöna de opolitiska tjänstemännen som visat stor politisk övertygelse och lojalitet själva och endast redovisa för regeringen vilka som skulle genom regeringsbeslut erhålla vilka tjänster och vilka förmåner. I Utrikesdepartementets fall räckte det tidigare med att personalchefen, utrikesrådet för politiska frågor samt tidigare kabinettssekreterare Annika Söder var överens om befordran eller belöning av trofasta och lojala men sedan försöken att utnämna det departementsråd till URP, eller Utrikesråd för politiska frågor vilket är den högsta tjänstemannarollen och som aktivt undanhöll riksdagen rapporten om Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd har denna rutin stramats åt. 

Läs mer: Oro på utrikesdepartementet – Personalen inte färdigbelönade

Hans Dahlgren, då statssekreterare åt statsministern men idag minister i statsrådsberedningen skall till Margot Wallström och Annika Söder ha reagerat kraftigt över belöningsförsöket av den enskilde medarbetaren. Medarbetaren är idag tjänstledig från sin tjänst vid UD och uppbär för närvarande en chefsbefattning i FN-systemet. Dessa tjänster är dels skattebefriade samtidigt som lönenivåer ligger mellan tre och fem gånger högre än i Sverige. Exklusive ersättningssystemen för levnadsomkostnader som i vissa fall uppgå till miljonbelopp årligen.

Genom att belöna den aktuelle medarbetaren via FN-systemet med en hög chefsposition kunde ett regeringsbeslut, och därmed med följande offentlighet undvikas.

Det är inte ovanligt att dessa tjänster finansieras direkt ur den svenska biståndsbudgeten eller får tilläggsanslag vid sidan om denna. Den lösningen har nyttjats historiskt i fler fall.

Andra arbetsgivare som används inom ramen för det socialdemokratiska belöningssystemen är Folke Bernadotte-akademin samt Dag Hammarskjöld-stiftelsen. Då den senare ligger i stiftelseformatet står den helt utanför offentlig insyn. Stiftelsen har använts för kartläggning av bland annat Ledarsidorna med anställda samt anhöriga. Då stiftelsen står utanför staten så bryts inte mot det så kallade efterforskningsförbudet i jakten på Ledarsidornas och annan medias källor.

Idag beskrivs belönings- och befordringsgången som att först skall UD i detta fall bereda ärendet och efter att Annika Söder, som fortfarande är kvar på UD men på UD:s enhet för konflikthantering där hon tjänstgör i ledningen tillsammans med bl.a Peter Weiderud, Tro och solidaritets tidigare ordförande går ärendet vidare till den nya funktionen SB SAM NAMN, eller Statsrådsberedningens samordningskansli NAMN som gör en sista beredning och godkännande inför regeringsbeslut.

Mats Andersson, statssekreterare på samordningskansliet och även han mångårig medarbetare hos Socialdemokraterna ansvarar för funktionen under statsministern. Andersson nämns även av SvD som en av statsmininsterns viktigaste nyckelmedarbetare.

En ny regering kommer med andra ord med viss lätthet nu kunna identifiera hur främst socialdemokraterna hanterat utnämningsmakten då statsmininstern kopplat den till sig i en i varje fall semi-officiell funktion där det rimligen finns arkiv, arbetshandlingar och protokoll att ta del av.

Men för media och allmänhet kommer det krävas månader av väntan intill dess att regeringens sammanträdesprotokoll är slutjusterade.

Läs mer: 261-listans långa historia

Först efter slutjustering av den senaste tidens regeringsprotokoll kan därmed en samkörning av 261-listans namn och de som tillhör ”Dirty Dozen” (idag c.a 22 personer) med de av regeringen beslutade personalärenden för att helt kunna klarlägga i hur stor utsträckning och till vilken kostnad för skattebetalarna som politisk lojalitet från opolitiska tjänstemän belönats av socialdemokraterna.

Läs mer: 261-listan, den fulla versionen