Så banade Sverige vägen för det Muslimska brödraskapet in i EU
Få eller ingen media eller heller expert har kunnat beskriva resan fram till i Europaparlamentets votering om att motarbeta etableringen av radikal islamism i Europa. Hur det var ens möjligt för Muslimska brödraskapet att kunna sätta upp ett sådant motstånd inför voteringen. Eller att behovet ens fanns för en resolution mot politisk islams etablering i Europa. En etablering där Sverige spelat en avgörande roll från första början och ända fram till voteringen.
Flera medier utöver Ledarsidorna, bland annat Fokus och Kvartal, har rapporterat om den votering där fem socialdemokrater röstade nej till en resolution som syftade till att försvåra för islamistiska nätverk att etablera sig i europeisk statsförvaltning. Men få eller ingen har kunnat beskriva resan fram till voteringen. Hur det var ens möjligt för Muslimska brödraskapet att kunna sätta upp ett sådant motstånd. Och att behovet ens fanns för en resolution mot politisk islams etablering i Europa.
I juni 1996 betalade Sverige för den andra Euro-Islam-konferensen vid Al al-Bayt-universitetet i Mafraq, Jordanien. När riksdagen ställde frågor året därpå svarade utrikesminister Lena Hjelm-Wallén att konferensen hade arrangerats av det jordanska universitetet, att officiella delegater inte förekom och att departementets ledning inte hade varit inblandad i valet av deltagare.
Konferensens egna handlingar ger en helt annan bild.
UD-ambassadören Lars Lönnback undertecknade sammanfattningen som samordnare för Euro-Islam-projektet och placerade mötet inom ramen för det svenska ”islaminitiativet”. Sverige stod för tekniskt och ekonomiskt stöd, enligt samtida rapportering runt 700 000 kronor. Lönnback var dessutom utlånad som tillfällig konsult åt den jordanska regeringen för att organisera mötet.
Svenska institutet gav ut dokumentationen i december 1996. Redaktör Thomas Lundén skrev i förordet att manus hade kortats kraftigt, men ”enbart av utrymmesskäl, inte av politiska hänsyn”. Originalmaterialet, som fördes in i Istituto Affari Internazionalis bibliotek i Rom i juli 1996 och senare skannats, visar något helt annat.
Det som återrapporterades hade tvärtom genomgått en kraftig politisk bearbetning för att inte väcka oönskade frågor eller reaktioner.
Originalet talar ett annat språk
Sigrid Kahles ursprungliga underlag till slutrapport, faxat till Lönnback på UD den 22 april 1996, innehöll mot slutet frågan vilka opinionsbildarna egentligen var:
”På den muslimska sidan, vem är opinionsbildarna? Muslimska brödraskapet? Takfir wal-Hijra? Louis Farrakhan? Hassan al-Turabi?”
Därefter följde att de ”bör följas noga”. I den tryckta referatet är hela stycket borta. Det var det enda stället i materialet där Brödraskapet pekades ut som en aktör att bevaka. Bassam Tibi, som myntat begreppet Euro-Islam, varnade för Brödraskapets andlige ledare Yusuf al-Qaradawi som en av de mest inflytelserika aktörerna inom politisk islam i arvet efter Maududi och Qutb. Stora delar av den varningen ströks. Kvar stod däremot Ahmad Moussallis slutsats, ordagrant:
”Det är därför mycket viktigt att moderata fundamentalistiska rörelser tillåts delta i det politiska spelet och inte utesluts.”
Samma formulering återkom i Lönnbacks sammanfattning. Och det var den slutsatsen som banade vägen för Brödraskapets etablering i bland annat Bryssel och Stockholm.
Temat om fördomar i arabvärlden om demokrati, rättvisa och genus lämnades enligt sammanfattningen ”mer eller mindre obesvarat”. Orginalnedteckningarna visade dock något annat. Den indiska advokaten Sona Khans långa varnande text om islamisk rätt och kvinnors rättigheter kortades till en sida. Formuleringar om månggifte som ”en form av slaveri för kvinnor” försvann.
Vem som strök vad går inte att belägga. Redaktören bär enligt förordet ansvaret och sammanfattningen godkändes av den svenska kommittén. Men resultatet går att läsa.
Svenska institutet strök det enda stycke där Brödraskapet pekades ut. Rekommendationen att släppa in den moderata fundamentalismen stod kvar ord för ord. Och riksdagen fick höra att departementets ledning inte hade varit inblandad. Vilket inte var överensstämmande med sanningen.
Censurerad deltagarlista
På deltagarlistorna från Mafraq saknades de europeiska muslimska paraplyorganisationerna som redan fanns 1996.
- Federation of Islamic Organisations in Europe hade bildats 1989,
- Sveriges muslimska råd 1990 och
- Islamiska förbundet i Sverige.
Ingen av dem stod med.
På listan stod däremot den palestinske historikern Ahmad Sidqi al-Dajani. PASSIA-arkivet anger att han var medlem av Muslimska brödraskapet. Han satt 1977–1984 i PLO:s exekutivkommitté och hade ansvarat för organisationens del av den euro-arabiska dialogen.
År 1994 enades islamister och arabnationalister om att bilda en gemensam front. Yusuf al-Qaradawi beskriver i sina memoarer hur al-Dajani anslöt och valdes till samordnare för den kongress som hölls i Beirut i oktober 1994. Bland deltagarna fanns enligt samtida rapportering Hamas-ledaren Musa Abu Marzuq och Essam el-Erian som officiell representant för det egyptiska Brödraskapet. Det var det uppdraget al-Dajani hade i juni 1996.
Bland de europeiska muslimerna i rummet fanns Farhan Nizami, chef för Oxford Centre for Islamic Studies. Centret hade grundats med kopplingar till den saudiska Muslim World League och Qaradawi satt enligt centrets egen förvaltningsberättelse i styrelsen fram till juli 2006.
Det Muslimska brödraskapets väg mot institutionerna
Även Brödraskapets ungdomsorganisation var på väg. FEMYSO bildades med federationens stöd i Leicester den 1 september 1996, knappt tre månader efter Mafraq. Enligt FEMYSO:s egen historik föddes idén vid konferensen i Sverige 1995, och Sveriges Unga Muslimer var en av de tre ungdomsorganisationer som därefter fick i uppdrag att föra den vidare.
Två år efter Mafraq uppmanade Europaparlamentet kommissionen att verka för ett euro-islamiskt universitet som skulle hjälpa Europas muslimer att skapa ”en modern, oberoende och liberal europeisk form av islam”.
Under 30 år kunde sedan det Muslimska brödraskapet etablera sig med stöd på formuleringarna och de senare besluten som fattades efter konferenserna i Stockholm respektive Mafraq.
Den 8 oktober 2026 krävde samma parlament till slut en strategi mot islamistisk entrism och pekade ut Brödraskapets europeiska nätverk, bland dem federationen och FEMYSO. De svenska socialdemokraterna röstade nej. Av nu lätt insedda skäl. De hade själva satt upp strukturen.
Dokumentationen pekar tydligt ut en svensk aktör, de svenska socialdemokraterna, som tillsammans med tjänstemän på det svenska utrikesdepartementet bistått Brödraskapet med att bygga upp en sådan styrka, förklädd till en liberal euroislam, att de kunde agera öppet i sin etablering i Europa.
Den styrkan blev tydlig i voteringen den 8 oktober i år.
Källor och noter
- Johan Westerholm, ”Varningarna om Muslimska brödraskapet fanns 1995 – ändå fortsatte samarbetet”, Ledarsidorna 9 maj 2026, och ”S och det Muslimska brödraskapet – 30 år av opinionsbildning”, Ledarsidorna 15 oktober 2026 (ledarsidorna.se).
- The Second Conference on Euro-Islam. Relations between the Muslim World and Europe. Mafraq, H.K. Jordan, 10–13.6.1996. Documentation, red. Thomas Lundén (Stockholm: Svenska institutet, 1996), ISBN 91-520-0449-X. Lars Lönnback, ”Summary”, s. 7: ”within the framework of the Swedish ’Islam initiative’”; ”A committee was organized on the Swedish side with representatives from the Universities of Lund and Uppsala and the Swedish Institute. Swedish technical and financial support was extended”; undertecknat ”Coordinator of the Euro-Islam project” (s. 11). Beloppet: Bitte Hammargren, faktarutan ”Konferens om euroislam i Mafraq, Jordanien”, Svenska Dagbladet 23/6 1996, s. 15.
- Kolofonen, SI: ”Editorial Board: Thomas Lundén (Editor) / Samir Boutani / Lars Lönnback / Gunilla Staaf”; ”Arabic translations and Graphic production: Voice of Scandinavia AB, Stockholm”. Lundén som byråchef vid Svenska institutet 1986–2002: Södertörns högskola, forskarpresentation. Prop. 1988/89:100, bil. 5 (Utrikesdepartementet), om informationsanslaget: ”stöd till tidskrifterna Sweden Now (inkl. versioner på andra språk än engelska), AMBIO, Inside Sweden och Voice of Scandinavia” (data.riksdagen.se). Tidskriften: LIBRIS 2390412.
- Thomas Lundén, ”Editor’s preface”, SI s. 6: ”the responsibility for editing and, in many instances, heavily reducing the contents of important manuscripts, rests with the editor”; ”Abbreviations and editing have been made solely because of shortage of space, not because of political considerations. The summary has been scrutinized and accepted by the Swedish Committee as well as the President of Al al-Bayt University”.
- Istituto Affari Internazionali, ”Euro-Islam Conference, 2. Al al-Bayt University, Mafraq (Giordania), 10–13/VI/1996”, 258 s., bibliotekets inventarienummer 16515, stämplat 17 juli 1996 (iai.it). Arbetslistan IAI s. 2–6, nr 24: ”Manfred Haack, Friedrich-Ebert-Stiftung, Amman” (står inte i SI:s slutliga förteckning). Guazzone som ordförande i en arbetsgrupp: SI s. 8.
- Riksdagens protokoll 1996/97:64, 12 februari 1997, anf. 1 (Hjelm-Wallén) och anf. 11 (Karl-Göran Biörsmark, fp): ”Inom ramen för Euro-islam-projektet hölls 1996 en konferens i Jordanien. Nyligen har vi fått veta att en av den svenska regeringens delegater var författaren Jan Myrdal. Det är en person som offentligt försvarat dödsdomen mot Salman Rushdie och gått i god för historieförfattaren Robert Fourisson, som påstår att judarna ljugit ihop förintelsen.” (data.riksdagen.se). Karakteristiken är Biörsmarks. Anf. 18: ”Men tystnaden var bedövande.”
- Riksdagens protokoll 1996/97:87, 10 april 1997, svar på interpellation 1996/97:223 av Håkan Holmberg (fp), anf. 1–2 (data.riksdagen.se).
- Bitte Hammargren, ”Oklart om israeliskt deltagande i euroislamisk konferens”, Svenska Dagbladet 7/5 1996, s. 13: Lönnback som ”tillfällig konsult åt den jordanska regeringen”.
- Lönnback, SI s. 7 och 11 (not 2); Kahle, IAI s. 150 (not 10). Jan Myrdal, ”Some difficulties concerning the need for mutual respect”, IAI s. 227–228, signerat för hand: om samerna ”a policy that … to be honest … is genocidal”; svenska muslimer i förorter med en framtid ”as bleak as that of their counterparts in the suburbs of Paris”. SI s. 70: ”The prerequisite for free interchange is mutual respect”, med en annan text: ”Today opinion in the West is being mobilized against the ’threat from Islam’ for ulterior motives”.
- Sigrid Kahle, ”The role of mass media and literature, our education institutions and other opinion makers”, IAI s. 136–150, signerat och daterat 22 april 1996, med påskriften ”Copy to Lars Lönnback / Utrikesdepartementet / Stockholm” (s. 150). SI s. 39–42.
- Per Jönsson, ”Islam, för kvinnans skull”, Dagens Nyheter 10 maj 1996 (symposiet i ABF-huset 8 maj 1996).
- IAI s. 150: ”On the Muslim side, who are the opinion makers? The Muslim brethren? Taqfir wa hijra? Louis Ferrakhan? Hassan al-Turabi?” Jämför SI s. 42, där avsnittet börjar med ”It is hard to counteract powerful opinion-makers who …”.
- IAI s. 140: ”The cultural page has conducted a veritable war against the Iran of the ayatollahs … It was bound to sow hatred”; s. 140–141: ”A political party called New Democracy won its popularity on the platform of hatred of immigrants”; s. 138: ”I can imagine narrowminded mullahs telling simple believers all sorts of horrors about Europe”; s. 146: ”tending to live in a kind of cultural ghetto, as they often do”.
- Federation of Islamic Organisations in Europe: ”formed in 1989” (fioe.org, om-sidan 2001). Sveriges muslimska råd bildat 1990: Jonas Otterbeck, Islam på svenska (avh., 2000). Islamiska förbundet i Sverige: konstituerande möte 27–28 januari 1995; förbundsstadgar 10 juni 2012, § 1: ”Förbundet är en grundande medlem i Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE)”. Deltagarförteckningarna: IAI s. 2–6 och SI s. 96–99. Huvudkontoret: fioe.org, kontaktsidan 2000: ”HQ P.O. BOX MAR 005 MARKFIELD- LEICS.” FEMYSO: ”Who Are We?”, femyso.com/aims.htm, 2002: ”established on the 1st September 1996”; ”The first Europe-wide meeting of Muslim youth organisations took place in Sweden in 1995, when the Foreign Ministry of Sweden in co-operation with the Swedish Muslim youth organisation SUM (Sveriges Unga Muslimer), organised an international conference on Islam in Europe”; ”The JMF (Jeunes Musulmans de France), The YMUK (Young Muslims UK) and The SUM (Sveriges Unga Muslimer) were given the responsibility to look into this.” Datumet och orten också i Union of International Associations register (uia.org, profil 1100015634): ”1996-09-01 Leicester UK”.
- PASSIA, Palestinian Personalities, ”Dajani, Ahmad Sidqi” (passia.org/personalities): ”was member of the Muslim Brotherhood” (odaterat, i avsnittet om åren efter 1948). Det palestinska Vision Center (2020) anger studietiden i Damaskus 1954–1958, utan källa. Areq.net (”أحمد صدقي الدجاني”) anger att han nominerades som oberoende ledamot av exekutivkommittén 1977 och satt kvar till 1984, och att han var ”مسئول الحوار العربي الأوروبي” 1975–1985. SI s. 96: ”Dr. Ahmad Sidqi DAJANI, Palestine/Egypt, Cairo”.
- Yusuf al-Qaradawi, ”(195) تأسيس المؤتمر القومي الإسلامي”, ur memoarerna, al-qaradawi.net 27 oktober 2019 (al-qaradawi.net): ”لمواجهة دعاة «التطبيع» مع العدوّ الصهيوني”; ”وتكوّنت اللجنة الإسلامية من نخبة من مفكريهم المرموقين: المستشار طارق البشري، ود. محمد عمارة، ود. محمد سليم العوا، وأ. فهمي هويدي، والفقير إليه تعالى، وانضمّ إليهم د. أحمد صدقي الدجاني، الذي شارك أيضًا مع التيار القومي، فكان هو همزة الوصل بين الفريقين”; ”أجمع المؤتمرون على اختيار … الدكتور أحمد صدقي الدجاني … منسقًا عامًّا للمؤتمر”. ”Al-faqir ilayhi ta’ala” (den ödmjuke tjänaren) är Qaradawis självbeteckning.
- Basheer Nafi, ”The First Arab-Islamic Conference, Beirut, 10–12 October 1994”, American Journal of Islamic Social Sciences (AJISS), 1995 (ajis.org): bland deltagarna Qaradawi, Ghannushi, ”’Isam al Arian (official representative of Egypt’s Ikhwan al Muslimin)”, al-Awwa, Huwaidi samt Musa Abu Marzuq och Fathi Shiqaqi; al-Dajani ”was elected a coordinator for the conference” och var i praktiken ledare för uppföljningskommittén; ”The concluding statement was heavily loaded with a defiant anti-Israeli message.”
- Qaradawi (not 16): ”وكان من أعظم إنجازات هذا المؤتمر بعد فترة: إنشاء مؤسسة القدس الدولية”. U.S. Department of the Treasury, ”Treasury Designates Two Lebanon-Based Charities Controlled by Hamas”, 4 oktober 2012 (treasury.gov): ”controlled by and acting for or on behalf of Hamas”; ”Al-Quds was established in 2001 in Beirut by members of Hamas”; Musa Abu Marzuq och Usama Hamdan ”served on Al-Quds’ Board of Trustees”. Al Jazeera 24 november 2011 (ajnet.me): Qaradawi ”رئيس مجلس أمناء مؤسسة القدس الدولية”. Israels försvarsministerium förklarade stiftelsen som otillåten sammanslutning 2009 och terrororganisation 2012 (matal.mod.gov.il). Stiftelsen är inte upptagen på EU:s eller Storbritanniens sanktionslistor. Hamas egen antologi anger Musa Abu Marzouq som en av grundarna av ”al-Quds International Institution”: Mohsen Mohammad Saleh (red.), Islamic Resistance Movement (Hamas): Studies of Thought & Experience (Beirut: al-Zaytouna, 2017), presentationen av Abu Marzouq.
- Ahmad S. Moussalli, ”Islamic fundamentalism and pluralism”, SI s. 67: ”Muhammad S. Al-Awwa, a prominent Egyptian member of the Brotherhood”. Al-Awwa själv har beskrivit sin relation till Brödraskapet som ”mycket gammal och fortgående” (Youm7, 1 mars 2012), men formellt medlemskap är inte belagt. Bildtexten, SI s. 95: ”Dr. Ahmad Sodki Al-Dajani, Egypt, Ambassador Ingmar Karlsson and author Sigrid Kahle, Sweden”.
- Deltagarförteckningen, SI s. 99: ”Dr. Farhan A. NIZAMI, UK, Director, Oxford Centre for Islamic Studies”. Prins Turki al-Faisal, ”Celebrating 40 years of the Oxford Centre for Islamic Studies”, Arab News 2025: grundande trustees bl.a. Abul Hasan Ali Nadwi och Abdullah Omar Naseef (Muslimska världsligans generalsekreterare 1983–1993), byggnaden en gåva från kung Fahd. Oxford Centre for Islamic Studies, Trustees’ Report and Financial Statements 31 March 2006 (Charity Commission reg.-nr 293072; kopia på globalmbwatch.com): ”Dr Yusuf Al-Qaradawi ceased to be a Trustee in July 2006.”
- Bassam Tibi, ”Islam and Democracy – Bridges Between the Civilizations”, IAI s. 111–118; SI s. 84–85. Andelen är uppskattad genom ordräkning.
- IAI s. 115: Qutb, ”After the end of democracy to the extent of bankruptcy the West has nothing to give to humanity”; ”In the pursuit of the legacy left by Maududi and Qutb, Yusuf al-Qaradawi is one of the most influential writers of Political Islam in our time”; IAI s. 112: Maududi, ”When Islam comes to power there is no place for this system”; IAI s. 116: ”al-Qaradawi’s dismissal of the Greek legacy deliberately withholds the positive record of Hellenism in the heritage of classical Islam”.
- Moussalli, IAI s. 23–51; SI s. 65–69. ”has exhibited both intellectually and politically inclusionary tendencies by accepting pluralism and democracy as well as the legitimacy of the regime” (SI s. 66); ”It is very important, therefore, that moderate fundamentalist movements are allowed to participate in the political game and not be excluded” (IAI s. 51; SI s. 69).
- Lönnback, SI s. 9: ”It is important that moderate fundamentalism is allowed to participate in the political arena of its countries. The West’s negative attitude towards the rise of the Welfare party in Turkey was criticized”.
- Moussalli, SI s. 69: ”Popular liberating democracy, grounded in Islamic law, is a political bridge between the East and the West. The moderate trend adopts an Islamic interpretation of liberal democracy.” Pew Research Center, The World’s Muslims: Religion, Politics and Society, 30 april 2013 (pewresearch.org): regionala medianer för Mellanöstern och Nordafrika, 55 procent för demokrati framför en stark ledare och 74 procent för sharia som officiell lag. Motsvarande siffror var 45 respektive 84 procent i Sydasien och 52 respektive 12 procent i Centralasien. De flesta som stödde sharia ville att den bara skulle gälla muslimer.
- Deltagarförteckningarna (not 14). Lönnback, SI s. 8: utflykten till ”Um Qais … overlooking the Golan heights, Lake Tiberias and north-eastern Israel”.
- Smail Balić, ”How best to improve the image of Islam?”, IAI s. 188: ”This may be the origin of the current term of ’Jewish twist’”; s. 192–193: ”’Re-Islamization’ is a process which has its counterpart in the impulse of Zionism after the holocaust”. Yousif Al-Khoei, ”Western Coverage of Islam”, IAI s. 182: ”David (in this case, Israel – a state borne from an international apology and forged on the notion of a victim state even before its founding) versus Goliath”; SI s. 50: ”David (in this case, Israel) versus Goliath”. Kahle, IAI s. 137–138: ”publications as bad as the worst publications of the Nazis … He spent six months in prison. This brought Islam in miscredit in Sweden”; SI s. 39: ”publications of the worst kind”.
- Yousif Al-Khoei, SI s. 50: ”The existence of Israel is seen very much as a media godsend because it enables the story to be told according to inherent prejudices that have been nurtured on a feeling of collective historical guilt over the holocaust”.
- Lönnback, SI s. 7: ”How best to investigate stereotyped images in the Arab world relating to the European concepts of democracy, justice, humanism and gender?”; s. 8: ”left more or less unanswered”; s. 10: ”Some of the journalists questioned the absence of a debate on democracy and human rights, on women’s rights”.
- Sona Khan, ”What should this conference be about”, IAI s. 159–178; SI s. 45. IAI s. 170: ”to do away with this form of slavery of women, legitimised by marriage, is indeed a subtle form of domestic violence against them with in the family”; s. 171: ”May be, this conference can explore the possibilities of formulating an acceptable similar document for Muslim countries and send it to the co-ordinators?”
- Abdurrahman Wahid, ”The West and Islam: From Clash to Cooperation”, IAI s. 131–135; SI s. 89–90. Kvar i SI s. 90: ”Moslems can never accept the validity of the conversion from Islam to another religion as defined by the Universal Declaration of Human Rights, since it touches the domination of the centuries-long and dearly held law of apostasy (Hukum Al-Riddah), which deems such an act as a capital offense punishable by death”. Struket, IAI s. 134: ”even in exile where Moslems live as minorities such as in the United States and western Europe”.
- Muhammad Khalid Masud, ”Rethinking Jihad”, IAI s. 61: ”He reports that Ali punished some apostates by burning them alive. When Ibn Abbas heard it he said I would have not done it because the Prophet used to say, ’Do not punish people with the punishment of God’”. SI s. 60–62.
- Ingmar Karlsson, ”How can mutual tolerance and respect be promoted?”, IAI s. 106–110; SI s. 43–44: ”Only a liberal and tolerant Islam can be integrated into Europe”; ”we must not tolerate the establishment of parallel political institutions”; ”underground fundamentalist Koran schools in our immigrant suburbs”; ”Instead of a modern, tolerant ’Euroislam’ we will see a development of ’Ghettoislam’”.
- Marianne Laanatza, ”Are the new Euro-Mediterranean agreements useful tools?”, abstract, IAI s. 16: ”Are really the formulas given in the agreements open – minded, flexible and democratic?” Saknas i SI. Lönnback, SI s. 7: konferenserna ”a promising contribution to the so-called Barcelona process”.
- Lönnback, SI s. 11, med Hjärpes reflektion: ”’Mafraq’ means ’bifurcation’. At Mafraq, the road from Amman going north divides into Syria and into Iraq.”
- Europaparlamentet, resolution B10-0424/2026, antagen 8 oktober 2026; HowTheyVote.eu, omröstning 198051. Westerholm, ”FEMYSO i centrum när Europaparlamentet kräver strategi mot islamistisk entrism”, Ledarsidorna 10 oktober 2026. Europaparlamentets resolution om islam och den europeiska Averroëdagen, 16 september 1998, EGT C 313, 12.10.1998, s. 104, punkt 11 f: ”en modern, oberoende och liberal europeisk form av islam”. Resolutionen 2026 i antagen lydelse: P10_TA(2026)0342, skäl I (”Council of European Muslims (CEM), tidigare Federation of Islamic Organisations in Europe”) och punkt 12 (FEMYSO).
Johan Westerholm
