Urban Ahlin (S) utsågs under gårdagen till Sveriges nästa ambassadör i Washington. En utnämning som han aktivt motarbetats från att nå sedan vårvintern 2009. Där ordern gick ut “Håll Ahlin borta från UD” från en liten men inflytelserik och radikal gruppering i det socialdemokratiska partiet.

En gruppering som ligger Pierre Schoris revolutionsromantiska ideal närmare än den mer pragmatiska Erlanderlinjen i svensk utrikespolitik.

Urban Ahlin utsågs vid gårdagens regeringssammanträde till Sveriges ambassadör i Washington, USA lät regeringen meddela i ett pressmeddelande. Han  tillträder sin nya befattning i augusti. Ahlin är i dag ambassadör i Ottawa. Han var talman i riksdagen under mandatperioden 2014-2018 och har även bland annat varit ordförande i utrikesutskottet för Socialdemokraterna.

Utnämningen av Ahlin är att beteckna som en personlig upprättelse efter de år av falska anklagelser som menade att han 2008 gjort sig skyldig till sexuella trakasserier samt maktmissbruk mot en ung kvinnlig politisk tjänsteman när han var ordförande för utrikesutskottet. 

DN:s drev mot Ahlin på osaklig grund

Såväl riksdagen som partiet kom att utreda anklagelserna vid flera tillfällen men kunde i samtliga fall lägga ner utredningarna. Misstankarna kunde aldrig styrkas och även den kvinna som ska ha utsatts menade själv att påståendena inte stämde. Trots det hävdade andra motsatsen, bland annat en kvinna som tidigare varit Mona Sahlins presschef under en period.

Samma kvinna som senare kom att bli Dagens Nyheters och chefredaktören Peter Wolodarskis huvudsakliga källa när tidningen påstod att Ahlin gjort sig skyldig till sexuella trakasserier. Dagens Nyheter kom 2017 att klandras ör sitt reportage i den dåvarande Pressens Opinionsnämnd och Wolodarski bad senare Ahlin implicit om ursäkt efter SR Mediernas och TV4:s tidigare chefredaktör Jan Schermans granskning av Dagens Nyheters reportage och arbetsmetoder.

Relaterat: Follow the money

Det SMS, eller den SMS-konversation som DN:s källa hänvisade till mellan Ahlin och den utpekade kvinnan fanns inte i någon av de aktuella mobiltelefonerna samtidigt som den utpekade kvinnan själv, som senare kom att kallas “Frida” nekade till det händelseförlopp som DN och Peter Wolodarski skulle hävda var korrekt återgivet.

Ansvarig journalist på Dagens Nyheter för bevakningen av Urban Ahlin var Josefin Sköld som senare kom att skriva ett reportage om hur 261-listans undertecknares karriärer utvecklats på UD. Där hon menar att de 261 utsattes för drev och trakasserier för att ha deltagit i uppropet mot en tänkt ny regering. 

DN har dessutom återkommande försökt att tillskriva sig själva avslöjandet av listan men det var Ledarsidorna som avslöjade förekomsten först av all media den 25 september 2018. Långt före DN.

Relaterat: UD:s personal uppmanar till civil olydnad mot ny regering

Detta senare reportage om 261-listans utveckling var fullt av felaktigheter där Sköld menar att signatärerna och initiativtagarna fått sina karriärer förstörda trots att det reella utfallet är exakt det motsatta. 

Där signatärerna idag kunnat åtnjuta inte bara en dokumenterat bättre löneutveckling än övrig personal utan att de flesta även kunde befordras efter att Ledarsidorna avslöjat förekomsten av uppropet.

Relaterat: S till 261-listan: “Håll er lugna till efter valet”

Bommersvik vårvintern 2009 – ”Håll Ahlin borta från UD”

Men ursprunget, och motivet till, det drev som DN iscensatte mot Ahlin har inte sin rot i DN:s redaktion utan lyftes för första gången vid ett internat för opinionsbildare på kursgården Bommersvik  i mars 2009. På internatet, som leddes av LO:s senare valledare Johan Ulvenlöf tillsammans med bland annat ”Alliansfritt Sveriges” grundare Björn Fridén deltog bland annat Socialdemokraternas kommunikationschef Karin Pettersson samt den kvinna som senare kom att bli Josefin Skölds och Dagens Nyheters främsta källa till ryktena om Urban Ahlin.

Även om Ahlin har en annan bild av delar av händelseförloppet var detta internat något som hade, och i stor mån har sin rot till många av de identitetspolitiska utspelen och utvecklingen som plågat partiets senare historia.

Karin Pettersson är idag chef för Aftonbladets kulturredaktion, en redaktion som kommit att utvecklas i en post-stalinistisk riktning efter att hon tillträdde. Innan dess var hon bland annat Aftonbladets politiske chefredaktör. 

Bland de övriga deltagarna återfanns även den kvinna som senare kom att bli Lena Sommestads ”kampanjledare” när Sommestad utmanade, och vann, mot Nalin Pekgul i kampen om ordförandeskapet i S-kvinnor. Samt medlemmar i det socialdemokratiska kvinnonätverket “Rebella”.

Även om vare sig Ulvenlöv, Fridén eller Pettersson direkt var med eller initierade de samtal som kom att föras mellan kursmomenten så lyfte några av deltagarna frågan om hur ”man skulle kunna hålla Ahlin borta från UD”. Det var samma personer som lyfte frågan om hur ett avsättande av Pekgul från ordförandeposten för S-kvinnor skulle kunna genomföras.

Pekgul var då en av få uttalade motståndare till islamiseringen av delar av partiet samtidigt som Ahlin representerar en annan utrikespolitisk tradition än den vid tiden rådande dominansen av Schori-linjen.

Ahlin företräder en klassisk svensk utrikespolitik som närmast kan betecknas vid den lyckosamma ”Erlander-linjen” som i sig resulterade i den status som hemlig medlem i Nato som Sverige kunde uppbära fram till Olof Palmes död 1986.

Även om Ahllin inte utsågs till utrikesminister vid regeringsskiftet 2014 var det han, i egenskap av talman, som kunde säkerställa någotsånär fungerande relationer med staten Israel efter att Margot Wallström förklarats ”persona non grata” av Israel efter att ha påstått att staten genomfört utomrättsliga avrättningar av Palestinier. Schori- eller Wallström-linjen kom att innebära att hon själv kom att rankas av Simon Wiesenthal-centret som en av de tio värsta anti-israeliska eller antisemitiska händelserna i världen 2016.

En personlig upprättelse

Utnämningen till ambassadör i Washington är att beteckna som en personlig seger för Urban Ahlin och för Erlander-linjen i svensk utrikespolitik. Exakt en av de positioner som man från delar av partiet och UD ville att Ahlin inte skulle få.

Och mot sig hade han huvuddelen av de som utgör de socialdemokratiska opolitiska tjänstemän på UD som alla representerar den tidigare kabinettssekreteraren Annika Söder och förre utrikesministern Margot Wallströms ledarskap som är en direkt förlängning av Schorilinjen. En linje som ligger avsevärt mycket närmare Kremls intressen och präglas av post-stalinistisk revolutionsromantik.

Men hur känner då Ledarsidorna till händelserna och samtalen om Ahlins och Pekguls framtid som fördes ”off the record” på Bommersvik i mars 2009?

Jag var själv där. Och kunde både höra och se vad som skedde men först senare förstod jag syfte, sammanhang och samband.