Stödet för BLM-rörelsen sjunker kraftigt i USA
USA:s president Joe Biden håller den inrikespolitiska kurs han pekat ut under valrörelsen och deltog i minnesdagen för George Floyds död. Men, visar opinionsundersökningar, stödet för BLM- och den svarta medborgarrättsrörelsen har sjunkit snabbt bland vita väljare och ligger idag under den nivå som rådde innan Floyds död.
Över hela USA högtidlighölls under gårdagen årsdagen för George Floyds död. Under nio minuter och 29 sekunder uppmanades invånarna i flera städer till stillhet och tystnad rapporterar bland annat NY Times.
Även om alla ögon var riktade mot Minneapolis – där guvernören utfärdade en proklamation för en tystnad som varade i nio minuter och 29 sekunder, förblev den tid som ett vitt officers knä förblev på herr Floyds nacke – folk samlades till minne över hela landet, att inte bara hedra Floyds liv utan att reflektera över vad som har förändrats och inte har gjort i Amerika.
Demonstranter marscherade i centrala Los Angeles, tjänstemän i Philadelphia planerade en stadsomfattande bönvaka, demonstranter i Chicago samlades för att kräva polisreform, och herr Floyds dotter Gianna blev inbjuden att delta i ett möte i Atlanta med titeln “My Daddy Changed the World.”
Manifestationerna har stöd från Vita Huset där utrikesminister Anthony Blinken upprättat ett riktlinjer för hur ambassader och andra amerikanska myndigheter utanför USA skulle förhålla sig till årsdagen för Floyds död.
Under tisdagen träffade medlemmar i familjen Floyd president Biden och vice president Kamala Harris i Vita huset. Därefter utfärdade Vita huset ett uttalande där Biden sa att medan det hade gått ett år sedan Floyds död, “kan det efter det första året fortfarande kännas som om de fick nyheterna för några sekunder sedan.”
Sviktande stöd för BLM-rörelsen
Men den allmänna chocken och upprördheten från videon visar sig vara tillfälliga i opinionen. De höga nivåerna av stöd för BLM-rörelsen efter George Floyds död var förvånande men sjunker nu kraftigt. Den kraftiga nedgången i stöd, särskilt bland republikaner och vita amerikaner, speglar den ökade politiseringen av frågan av eliter.
Allmänt stöd för BLM-rörelsen. Källa NY Times.
Stöd per etniskt definierad grupp för BLM-rörelsen. Källa NY Times.
Redan dagarna och veckorna efter Floyds död vände republikanska politiker snabbt uppmärksamheten från polisbrutalitet och Floyds död mot de individer som protesterade mot orättvisan.
Det tydligaste exemplet kom bara tre dagar efter Floyds död, när demonstranter gick ut på gatorna i Minneapolis. Dåvarande president Donald Trump sammanfattade fokusförskjutningen med sitt numera klassiska rim:
“When the looting starts, the shooting starts.”
Rimmet ansluter sig till de volatila sympatier som uppstod med rötter i 1960-talets rasoroligheter. En period som präglades av stor volatilitet i vita amerikaners attityder till rasrttvisa.
Även om det till exempel fanns perioder och stunder av sympati, till exempel efter de brutala misshandeln av fredliga demonstranter på Edmund Pettus-bron 1965, en central händelse som fortfarande går under benämningen “Bloody Sunday” efter att beriden polis attackerat en fredlig demonstration, var dessa sympatiyttringar i slutändan flyktiga.
Blodiga söndagenkallas händelserna söndagen 7 mars 1965 vid vilken en protestmarsch mellan Selma i Alabama och dess huvudstad Montgomery stoppades med våld av polis. Marschen genomfördes i den amerikanska medborgarrättsrörelsens regi i syfte att väcka uppmärksamhet mot att det försvårades för svarta utnyttja sin rösträtt samt en dödsskjutning i samband med tidigare rösträttsdemonstrationer i Selma.
Sjutton av marschdeltagarna fick allvarliga skador och en av dessa var Amelia Boynton Robinson. Bilder på hur hon blev nedslagen och räddad av sina kamrater hamnade på förstasidan på tidningar över hela världen. Attacken filmades dessutom av TV, och polisens våldsamheter väckte sympati och stöd inte bara för deltagarna i marschen utan för hela den amerikanska medborgarrättsrörelsen.
När svarta amerikaner gick ut på gatorna i amerikanska städer för att kräva rättvisa efter den blodiga söndagen 1965 minskade det vita stödet för medborgerliga rättigheter.
Även om president Joe Biden nu håller den inrikespolitiska kurs som han utlovat till de etniska minoriteterna i USA har denna kurs ett allt svagare stöd hos den vita majoritetsbefolkningen. En befolkning som visar ett till och med svagare stöd för svartas medborgerliga rättighetskamp än innan George Floyds död.
Extramaterial för prenumeranter:
USA:s utrikesministers anvisningar till offentliga minnesceremonier och aktioner.
NITEK Publicism som driver Ledarsidorna är beroende av er läsare för vår överlevnad. Tycker du att vi gör skillnad bli gärna prenumerant. Som prenumerant och premiumkund kan du i regel ta delar av de unika källor och källmaterial som bygger Ledarsidornas nyhetsrapportering. Som prenumerant får du även tillgång till hela nyhetsarkivet med över 3 000 artiklar.
Bli prenumerant och stöd fortsatt oberoende journalistik.
Är du redan prenumerant men har svårigheter så kontakta då kundservice på mailen som du hittar här.
Du kan pröva på för en krona under 14 dagar.
Johan Westerholm
