Justitieombudsmannen riktar allvarlig kritik mot Stockholms landshövding för uppmärksammade rekryteringar där grundlagens krav åsidosatts. Samtidigt har en annan landshövding i sin tidigare roll som myndighetschef satt sig själv och särintressen över regeringsbeslut och regleringsbrev. Bådas agerande har urholkat respekten för den svenska demokratin och kan bara lösas på ett sätt. Att statsministern låter avsluta bägges politiska karriärer.

Justitieombudsmannen (JO) riktar allvarlig kritik mot Stockholms landshövding Anna Kinberg Batra för uppmärksammade ”kompisrekryteringar”. Kinberg Batra har inte följt grundlagens krav på saklighet vid tre rekryteringar och är jävig i ett av fallen, skriver JO i ett pressmeddelande.

— Landshövdingens agerande vittnar om nonchalans och en bristande respekt för de grundläggande bestämmelser som finns för att bevara allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet. Sammantaget förtjänar hon allvarlig kritik för sitt agerande, säger JO Per Lennerbrant.

Lennerbrant kompletterar med att han inte kan erinra sig att JO vid något tillfälle formulerat en så pass allvarlig kritik mot en sittande myndighetschef. Trots den svidande kritiken har Kinberg Batra inga planer på att avgå utan låter i ett pressmeddelande förstå att

”Jag har gjort fel, men jag har aldrig haft för avsikt att agera vare sig nonchalant eller respektlöst på det sätt som beskrivs”.

Den mångårige inrikespolitiske kommentatorn Thomas Ramberg, DN, menar att

Genom att vägra avgå ställer Anna Kinberg Batra sin statsminister mot väggen. Låter Ulf Kristersson henne sitta kvar kommer det att heta att han skyddar en partikamrat.

Kristerssons situation försvåras av att han efterträdde Anna Kinberg Batra som partiledare.

Inte ensam om att satt sig själv över lagen

Kinberg Batra är dock inte den enda sittande landshövdingen som kritiserats och där det rests krav från det nuvarande regeringsunderlaget om avsked eller omplacering till Regeringskansliet. Carin Jämtin (S), för närvarande landshövding i Härnösand, Västernorrland genomförde under sina sista månader som generaldirektör flera beslut i strid mot regeringens regleringsbrev. Ett agerande som försvårat inte bara den tidigare biståndsministern Johan Forsell (M) reformarbete utan även försenat hans efterträdares uppföljande insatser inom det biståndsindustriella komplexet.

Ledarskribenten Peter Wennblad, SvD, kunde tidigare avslöja hur Jämtin i något som bör bedömas som att ha medvetet ställt sig och sina särintressen över regingens beslut när hon förlängde eller förnyade de strategiska partnerskapsavtalen mellan biståndsmyndigheten Sida och flera civilsamhällesorganisationer. Avtal värda mångmiljonbelopp.

Hade regeringen haft vetskap om Jämtins agerande som generaldirektör när hon sedan utnämndes till landshövding bör det ställas som tveksamt om hon hade ens övervägts inför tillsättningen. Jämtin förordnande som landshövding och chef för Länsstyrelsen i Västernorrlands län gäller från och med den 1 september 2023 till och med den 31 augusti 2029.

Mardrömsscenario – med bara en rimlig lösning

Situationen utvecklar sig nu till en mardröm för statsminister Ulf Kristersson (M). 

Carin Jämtin kan orimligen, som tidigare biståndsminister, varit okunnig om vilken funktion ett regleringsbrev fyller. Lika orimligt är det att Anna Kinberg Batra i egenskap av tidigare partiledare och politiskt sakkunnig hos Carl Bildt (M) i Regeringskansliet under Bildts tid som statsminister skulle sväva i okunskap om grundlagens bestämmelser vid beredning av tjänstetillsättningar.

Och allt kokar ner till statsminister Kristerssons ledarskap.

I Stockholm sitter en partikamrat som han själv har utsett och som genom aktiva beslut satt sig över grundlagen i flera tjänstetillsättningar. I Härnösand sitter en politisk motståndare på samma tjänst, och som han även denne har utnämnt och som lika aktivt ställt sig själv över regeringsbeslut. I det ena fallet, Stockholm, kräver den socialdemokratiska oppositionen hennes avsked. I det andra fallet, Härnösand, kräver statsministerns eget regeringsunderlag landshövdingens avsked.

För att kunna avskeda eller omplacera Jämtin, och gå det egna regeringsunderlaget till mötes måste han gå oppositionen till mötes och även avskeda Kinberg Batra. Skulle han endast avskeda eller omplacera Kinberg Batra och låta Jämtin smita undan skulle han få stora problem med sin egen riksdagsgrupp. Och partidisciplinen.

Det finns redan ett uppdämt missnöje inom den moderata riksdagsgruppen med reformtempot på Utrikesdepartementet. Ett missnöje som bottnade i främst den förre utrikesministern Tobias Billström (M) eftergiftspolitik mot de socialdemokratiskt opolitiska tjänstemännen på UD. Ett missnöje som växt efter avslöjandet att regeringen utnämnt Jämtin, som trots vägran att genomföra demokratiskt fattade beslut, till en tjänst som regeringens högste tjänsteman i Västernorrland.

Lösningsalternativen är därmed i praktien fyra till antalet:

• Avskedar statsministern Kinberg Batra öppnar han för att få delar eller hela regeringsunderlaget emot sig. Framför allt sin egen riksdagsgrupp.
• Avskedar statsministern bara Jämtin blir det uppenbart vilket skydd en partibok har. Att även grundlagsbrott kan tolereras så länge personen tillhör moderaterna.
• Behåller han bägge så urholkas respekten för såväl grundlag, demokratiskt fattade beslut och regleringsbrev.

Alternativt:

Avskedar statsministern bägge av honom själv utsedda landshövdingar är alla problem lösta. Inklusive beebehållen respekt för såväl grundlagar som regeringsbeslut.