I borgmästarvalet i New York, USA, gick Zohran Mamdani (D) ut som segrare. Mamdani är dock inte representativ för det demokratiska partiet utan är tvärtom nationellt en isolerad rörelse. En rörelse som bland annat anser att polisen skall avfinansieras samt som står Black Lives Matter-rörelsen nära. Ett storstadsfenomen med en politisk agenda som tidigare trasade sönder det amerikanska politiska samtalet.

I borgmästarvalet i New York, USA, gick Zohran Mamdani (D) ut som segrare. Ett förväntat resultat utifrån mätningarna ingen skräll. Det mer otippade var att Mamdani blev Demokraternas kandidat.

Som demokrat och medlem i Amerikas demokratiska socialister (DSA) valdes han in i delstatens representanthus 2020, och valdes om 2022 och 2024. Relativt okänd lanserade han hösten 2024 sin borgmästarkampanj med fokus på att New York – USA:s dyraste stad – ska vara en plats där människor har råd att leva och bo.

Kostnadsfri busstrafik, kostnadsfri förskola, kommunala lågprisbutiker och stoppade hyreshöjningar hör till vallöftena. Förslag som ska finansieras genom högre skatter för företag och New Yorks rikaste.

I Sverige togs valresultatet emot med blandade känslor. Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) respektive den socialdemokratiske opinionsbildaren Daniel Suhonen, tankesmedjan Katalys och grundare till S-föreningen Reformisterna reagerade diametralt olika på valresultatet.

Svagt stöd för Mamdanis socialism nationellt

Mamdani, som medlem i Democratic Socialists of America (DSA) och en framträdande progressiv röst i New Yorks politik, representerar dock inte den genomsnittliga position som företrädare för Demokraterna. Demokraterna som parti är en bred koalition som sträcker sig från moderata företrädare (t.ex. Joe Biden eller Kamala Harris) till mer progressiva element (som Alexandria Ocasio-Cortez eller Bernie Sanders). Mamdani hör till den yttersta vänsterflanken – han driver frågor som “Medicare for All”, Green New Deal, avskaffande av polisbudgetar (“defund the police”) och är en stark kritiker mot Israel i Palestina-konflikten.

Den DSA-dominerade falangensom enligt färska mätningar utgör ungefär 10–15 procent av partiets väljarbas. Detta baseras på opinionsundersökningar som mäter stöd för specifika politiska förslag. 

Den moderata falangen, som utgör drygt hälften av partiets väljare, är den mest pragmatiska. Dessa stödjer kompromisser med republikaner (t.ex. infrastruktur, moderat aborträtt). Falangen representeras bäst av den tidigare presidenten Joe Biden.

Den progressiva liberala falangen, som utgör knappt 40 procent gestaltas av Bernie Sanders stödjer Green New Deal och skattereformer, men accepterar marknadsekonomi.

Den vänstersocialistiska falangen som idag leds av Mamdani utgör ungefär 10 procent av partiet och representerar en radikal socialism. Krav som universell sjukvård, hyreskontroller och anti-imperialism är några av punkterna vid sidan av en avfinansiering av polisen samt en bojkott av staten Israel. DSA, som utgör huvuddelen av falangen sympatiserar öppet med BDS-rörelsen som av bland annat den tyska Förbundsdagen klassats som antisemitisk.

Opinionsundersökningarna och analyserna har genomförts av Gallup, Pew Research Center samt Data for Progress.

Nationellt är Mamdanis rörelse isolerade – bara 10-15 procent av demokrater stödjer den fulla agendan, och de ses som “för radikala” av 60 procent av partimedlemmarna (enligt en DNC-intern poll läckt i september 2025). I kongressvalen 2024 förlorade DSA-kandidater procent av sina primärval mot moderata. En annan trend som är tydlig är att rörelsen är koncentrerad till storstäderna. Rörelsen är ett utpräglat storstadsfenomen även om de har ett starkt stöd hos demokratiska väljare under 30 år (upp till 25 procent).

Skall någon som helst jämförelse göras med Sverige så är det inte fel att jämföra Mamdanis DSA och New York med Feministiskt Initiativ, Fi, och stadsdelen Södermalm i Stockholm.

Fi attraherade väljare i storstäder i allmänhet och på Södermalm i synnerhet under sin storhetstid. Men samlade aldrig ett bredare stöd ute i landet för att få nationellt genomslag.