I anslutning till Kristdemokraternas riksting har det förekommit ett spridande av uppgifter att Koranbränning skulle vara förbjudet i Sverige. Ett påstående som saknar grund. Det visar om inte annat de rättsfall av fenomenet som nått hovrättsnivå i flera fall. Där såväl friande som fällande domstolsbeslut avkunnats.

Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) har uttalat sig om att personer dömts i Sverige i samband med koranbränningar. I ett inlägg på X (tidigare Twitter) från november 2025 beskriver hon det som en paradox att vissa koranbränningar 2023 ledde till fällande domar för hets mot folkgrupp, medan liknande antisemitiska uttryck vid pro-palestinska demonstrationer inte lett till ingripanden. 

Teodorescu Måwe pekar på detta som ett exempel på en ojämn tillämpning av lagen om hets mot folkgrupp, där koranbränningarna bedömts som hatbrott medan andra hatfyllda slagord ofta passerar obemärkt hävdar hon. Teodorescu Måwe citeras i SvD som skriver att

”Hon kallar det en paradox att några av koranbränningarna 2023 ledde till fällande domar för hets mot folkgrupp – medan slagord som hörts på Palestinademonstrationer, som hon beskriver som antisemitiska, inte möter samma respons”.

Teodorescu Måwes beskrivning (som det presenteras av SvD) av rättstillämpningen är dock inte en korrekt skildring av rättsläget. Det finns idag ingen som blivit dömd för Koranbränning i Sverige som enskild gärning, detta är fortfarande tillåtet.

Det som uppmärksammats är att Koranbränning kan utgöra ett av flera kontextberoende rekvisit för att uppfylla kriterierna för att falla under allmänt åtal och fällande dom.

Det tydligaste, och egentligen första genomlysta exemplet på detta är den fällande domen i Linköpings tingsrätt 2024 som senare kom att fastställas i Svea Hovrätt i år. Åklagaren grundade sitt åtal strikt på Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning 2022:11, Hatbrott.

Målet rörde man som filmade sig själv när han grillade en koran med bacon på en grill, satte det till högerextrem musik (kopplad till Christchurch-attentatet) och spred videon på sociala medier från ett anonymiserat konto samt lämnade resterna av koranen vid en moské i Linköping. 

Tingsrätten dömde honom för hets mot folkgrupp i oktober 2023, med böter på 30 dagsböter. En dom som Svea hovrätt bekräftade i mars 2024 – de betonade att handlingen var riktad mot muslimer som grupp, inte bara religionen i sig. Mer explicit Linköpings moskés församlingsmedlemmar.

De avgörande punkterna var dels avsikten att kränka eller hota en enskild grupp, i detta fall församlingsmedlemmarna i Linköpings moské, dels summan av de enskilda rekvisiten som nådde upp till kriterierna för allmänt åtal. Men detta hade inte blivit åtalbart om det inte var kombinationen av det som dokumenterades av gärningsmannen själv.

Hade han valt att inte musiksätta videon med det musikstycke som förknippas med massmorden i Christchurch är det tveksamt om det hade kunnat uppfattas som ett hot. Hade den tilltalade valt att inte lägga resterna av den brända koranen på trappan till moskén utan istället på en neutral plats hade inte heller en utpekad grupp kunnat identifieras. Gärningsmannen hade istället kunnat hävda att den brända koranen symboliserar en allmänt hållen religionskritik.

Omvänt friades i hovrätten i ett annat liknande rättsfall den dansk-svenske opinionsbildaren Rasmus Paludan efter att han dömts för två fall av hets mot folkgrupp efter koranbränningar under 2022. Hovrätten menade att summan av de rekvisit (främst uttalanden) som krävdes i det ena fallet, Malmö i april 2022, inte sammantaget nådde upp till en fällande dom. 

Koranbränningar är med andra ord inte förbjudet i Sverige. Att det skulle vara förbjudet är en osanning som sprids av såväl islamistiska opinionsbildare som partier som av olika skäl vill förändra rådande lagstiftning.

Däremot har Teodorescu Måwe sannolikt en god poäng i den andra delen av hennes kritik. Att polisen inte tillämpar den aktuella lagstiftningen på det sätt, och med den konsekvensneutrala bredd, som lagstiftaren en gång åsyftade.