En ny rapport hävdar att fyra av fem stora pro-palestinska protester i Storbritannien sedan den 7 oktober 2023 i själva verket är organiserade av etablerade biståndsorganisationer. Rapporten beskriver en reell och delvis underrapporterad samt bristfälligt belyst fråga. Brittiska regelverk för välgörenhet och politisk mobilisering är otillräckliga för att fånga upp hybridorganisationer och gränsöverskridande finansiering, oavsett vilken sida av konflikten man befinner sig på. 

En ny rapport hävdar att fyra av fem stora pro-palestinska protester i Storbritannien sedan den 7 oktober 2023 i själva verket är organiserade av etablerade biståndsorganisationer i form av Non Governmental Organizations, NGO:er, snarare än spontant gräsrotsengagemang och att minst elva av 40 kartlagda organisationer har kopplingar till våldsbejakande eller extremistiska aktörer. Rapporten presenterades i House of Lords den 8–9 juli och har redan fått politiskt genomslag. Avsändaren, den USA/Israel-finansierade tankesmedjan NGO Monitor, är i främst pro-palestinska kretsar och i islamistiska kluster en omstridd aktör vilket gör en källkritisk läsning nödvändig innan slutsatserna vandrar vidare in i svensk debatt.

Vad rapporten säger

Rapporten, “Imported Influence: Foreign Funding, Regulatory Black Holes and Extremist Connections of the Post-October 7 UK Protest Infrastructure” kartlägger 40 organisationer som varit centrala i brittiska Palestina-relaterade protester och mobiliseringskampanjer sedan hösten 2023. De huvudsakliga påståendena:

• Omkring 80 procent av de större protesterna bedöms ha organiserats av etablerade NGO:er snarare än ha uppstått spontant.
• Minst 11 av de 40 organisationerna har antingen kopplingar till extremistorganisationer eller har företrädare som mött eller samarbetat med aktörer knutna till den iranska regimen och dess revolutionsgarde (IRGC), Hamas, Hizbollah, PFLP eller Muslimska brödraskapet.
• Det finns betydande överlapp i ledningsskikten mellan de sex huvudsakliga samordnande grupperna . Rapporten pekar bland annat på att den tidigare Labour-ledaren Jeremy Corbyn samtidigt sitter i ledande roller i flera av dem.
• Av de 40 organisationerna är 10 registrerade välgörenhetsorganisationer, 8 är bolag, 9 är hybridformer och 13 verkar helt utanför formell brittisk reglering, trots att de samlar in betydande belopp från allmänheten.
• Minst 19 organisationer har fått någon form av brittiskt offentligt stöd, direkt eller via skatteavdragssystemet Gift Aid.
• Åtminstone två organisationer, CAGE och Palestine Action, tar emot finansiering via kryptovaluta vilket rapporten lyfter fram som särskilt problematiskt givet Palestine Actions status som förbjuden organisation efter Court of Appeals dom den 15 juni 2026.

Rapportens rekommendationer fokuserar vid skärpta transparenskrav för finansiering och styrning, ökad tillsyn av hybridorganisationer, förbud mot IRGC, PFLP och Muslimska brödraskapet, strängare granskning av mottagare av brittiskt utrikesbiståndsfinansiering samt reglering av kryptofinansiering av aktivism.

Presentationen i House of Lords leddes av Lord Walney, med jurist Anne Herzberg som föredragande och ett efterord författat av Lord Michael Gove. Herzberg beskrev nätverket som “globalt sammankopplat och finansierat” och bakom vad hon kallade IRGC-propaganda, islamistiska och västfientliga narrativ.

Fakta som inte kan viftas bort

NGO Monitor grundades 2001–2002 av statsvetaren Gerald Steinberg som en reaktion på FN:s Durban-konferens mot rasism, och beskriver sitt eget uppdrag som att granska NGO:er som enligt organisationen missbrukar mänskliga rättigheter-retorik i vad man kallar en delegitimeringskampanj mot Israel. Organisationen finansieras uteslutande av privata donatorer och stiftelser i Israel, Nordamerika och Europa bland källorna som identifierats i amerikanska skattehandlingar finns American Jewish Committee, Paul E. Singer Foundation, Milstein Family Foundation och Koret Foundation.

Även om det finns kritik mot organisationen som starkt partiskt så betyder det inte att sakuppgifterna i “Imported Influence” är felaktiga. Flera av sakuppgifterna i rapporten är svåra att avfärda som rena partsinlagor.

• Frågan om finansieringstransparens hos brittiska välgörenhetsorganisationer och hybridbolag är en debatt oberoende av NGO Monitor granskning. Charity Commissions och Companies House regelverk har kritiserats i andra sammanhang för att lämna gråzoner.
• Palestine Actions status som förbjuden organisation är inte NGO Monitors bedömning utan ett domstolsbeslut. Court of Appeal fastslog i juni 2026 förbudet och fann att organisationen “öppet främjar olaglig våldsutövning som utgör terrorism”. Beslutet är dock inte okontroversiellt. En tidigare instans, High Court, hade bedömt förbudet som lagstridigt men lät det ligga kvar i väntan på överklagande. Amnesty International UK har offentligt varnat för att förbudet riskerar att kriminalisera legitima yttrande- och föreningsfriheter långt utanför Palestine Actions egna led.
• Att ledande personer sitter i flera organisationers styrelser samtidigt, och att finansieringskällor för vissa nätverk är svåra att verifiera oberoende, är i grunden verifierbara strukturella observationer snarare än tolkningsfrågor.

Samtidigt finns en tydlig motrörelse som mobiliserar mot den brittiska regeringens allt hårdare åtgärder riktade mot de organisationer som NGO Monitor adresserar i sina granskningar.

CAGE International och företrädare för frigivna Palestine Action-aktivister har beskrivit brittiska myndigheters agerande som en politiserad användning av terrorlagstiftning mot fredlig protestverksamhet. Organisationernas företrädare pekar på att över 3 000 personer gripits för uttryckt stöd för organisationen efter förbudet. Många för att bära klistermärken eller delta i tysta protester. 

Amnesty International UK har varnat för att lagstiftningens bredd riskerar att tysta även journalister, jurister och akademiker som inte har någon koppling till gruppens metoder. Denna konflikt mellan säkerhetspolitiska bedömningar och yttrandefrihetsinvändningar är i sig det som borde vara den centrala stridsfrågan. En fråga som inte avgörs av kartläggningen i “Imported Influence”, oavsett hur den utformas.

“Imported Influence” adresserar en reell och delvis underrapporterad och bristfälligt belyst fråga. Brittiska regelverk för välgörenhet och politisk mobilisering är otillräckliga för att fånga upp hybridorganisationer och gränsöverskridande finansiering, oavsett vilken sida av konflikten man befinner sig på. 

De strukturella iakttagelserna som rapporten redovisar om regleringsluckor förtjänar att tas på allvar och prövas oberoende. Klassificeringen av enskilda organisationer som “kopplade till extremism”, liksom rapportens rekommendationer om nya förbud bör i en sådan process vägas mot att dagens tillämpning av terrorlagstiftning kan redan i sin nuvarande form utgöra ett hot mot grundläggande yttrande- och föreningsfriheter.

Islamismen i Sverige – Muslimska brödraskapet

Vad artikeln beskriver är en logisk följd av Muslimska brödraskapets etableringsstrategi i väst. En strategi som baseras på det s.k “Akram-memot”, ett strategidokument som kunde beslagtas vid en razzia av FBI vid en av Brödraskapets frontorganisationer i USA.

Såväl den amerikanska som europeiska etableringen följer strategidokumentets anvisningar.

Du kan ta del av detta dokument, och hur det applicerats efter svenska förhållanden, i min bok “Islamismen i Sverige – Muslimska brödraskapet” som jag gav ut 2020. Med hjälp av gåvor från er läsare har jag kunnat köpa loss rättigheterna från min tidigare förlagspartner.

Du finner boken här, fri för nedladdning.

Vill även du bidra till detta så dela gärna nedladdningslänken i ditt nätverk. Du bidrar då till helt nödvändig folkbildning inför valet till riksdagen i år.

Vill du skicka en gåva som täcker delar av kostnaden så scanna QR-koden eller swisha 0701732260 och donera valfritt belopp. Min och många andras gåva till dig är ändå utan förbehåll.

Men glöm inte att dela nedladdningslänken till boken. Det blir i sådana fall ditt viktigaste bidrag till folkbildningen om politisk islam. Och varför den utgör ett hot mot allt det som Sverige skall vara.