Hybridkriget mot Europa: Desinformation och politisk påverkan
Desinformation, valpåverkan och sabotage har blivit återkommande inslag i Europas säkerhetsläge sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Det uppenbara syftet är idag att försvaga stödet för Ukraina, öka den politiska polariseringen samt långsiktigt undergräva förtroendet för etablerad media och demokratiska institutioner.
Hybridkrigföring omfattar militära, ekonomiska, underrättelse- och informationsrelaterade metoder som används för att påverka en motståndare utan att utlösa ett öppet krig. Hybridkrigföring verkar under tröskeln för öppet krig. Tillräckligt för att tillföra allvarlig långsiktig skada men fortfarande under gränsen för våld. Mot Europa omfattar verksamheten bland annat desinformation, cyberangrepp, sabotage, spionage och försök att påverka politiska processer.
En sammanställning från Allianz für Europäische Sicherheit, publicerad på sicherheits-allianz.de, samlar rapporter om misstänkta och dokumenterade hybrida angrepp. Bland kategorierna finns desinformation och politisk påverkan, vid sidan av sabotage, drönarincidenter och cyberangrepp. Materialet illustrerar bredden i verksamheten, men antalet registrerade rapporter är inte i sig ett mått på angreppens omfattning eller hur stor skada de har orsakat.
Desinformation som strategiskt verktyg
Desinformation är billig att skapa och kan spridas snabbt och resurseffektvt över språk- och nationsgränser. Kampanjerna använder bland annat sociala medier, nätverk av botar, falska nyhetssajter och manipulerat material. Innehållet kan spridas genom konton som utger sig för att vara vanliga användare eller genom lokala aktörer som förstärker budskap med ursprung utanför landet.
Målen varierar. Kampanjer kan syfta till att misskreditera politiker, skapa misstro mot demokratiska processer, förstärka motsättningar mellan samhällsgrupper eller minska stödet för Ukraina, försvarsalliansen Nato och det europeiska samarbetet. I vissa fall kombineras operationerna med cyberangrepp, läckor eller försök att påverka den politiska debatten genom mer eller mindre medvetna ombud och mellanhänder.
Två exempel är operationerna Storm-1516 och Matryoshka, även kallad Operation Overload. De har kopplats till kampanjer där fabricerade uppgifter, manipulerade bilder och falska nyhetsinslag används för att skapa intryck av skandaler eller politiska konflikter. Tyskland har varit ett av målen. Kampanjerna har bland annat riktats mot politiker och partier inför val samtidigt som budskap som gynnar Kremls agenda förstärkts.
Tyska myndigheter har också pekat ut ryska aktörer i samband med cyberangrepp och försök till valpåverkan. Attributionen varierar dock mellan olika incidenter, och enskilda kampanjer måste bedömas utifrån det tillgängliga underlaget.
Länderna närmast Ryssland och Belarus (Vitryssland) är med sitt geografiska läge i en uppenbar riskzon för att utsättas för hybridoperationer. Geografin, historiska erfarenheter, kultur- och språkgemenskap samt den strategiska betydelsen för stödet till Ukraina ger i detta fall Ryssland ett stort urval av möjliga operationer med olika metoder.
Moldavien har utsatts för omfattande försök att påverka den politiska utvecklingen och landets EU-integration. Inför val har myndigheter och internationella bedömare rapporterat om desinformation, misstänkta nätverk för röstköp och politiska aktörer med kopplingar till ryska intressen. Informationskampanjerna har bland annat försökt undergräva förtroendet för landets EU-orientering.
I Estland, Lettland och Litauen riktas informationsoperationer bland annat mot Nato, EU och stödet till Ukraina. Historiska motsättningar och relationerna mellan språkgrupper används för att förstärka konflikter. Informationspåverkan förekommer parallellt med andra säkerhetsincidenter, däribland misstänkt sabotage, cyberangrepp och drönarrelaterade händelser.
Polen är en annan central måltavla. Landets geografiska läge och roll som transitland för militärt och humanitärt stöd till Ukraina gör det strategiskt viktigt. Polska myndigheter har rapporterat om cyberangrepp, sabotageanklagelser och försök att påverka den offentliga debatten. Händelserna måste bedömas var för sig, men ingår i ett bredare säkerhetsläge där ryska intressen står i centrum för flera utredningar.
Tyskland som politisk och ekonomisk måltavla
Tyskland har en central roll i Europas ekonomiska och politiska stöd till Ukraina och har samtidigt varit föremål för ett växande antal misstänkta påverkansoperationer.
Incidenterna omfattar spionage, cyberangrepp, misstänkt sabotage mot infrastruktur och försvarsrelaterade verksamheter samt rena desinformationskampanjer både inför och under de politiska val som genomförts. Falska anklagelser och manipulerat material har använts för att misskreditera politiska kandidater och skapa misstro mot etablerade medier, myndigheter och samhällsfunktioner.
Tyska säkertjänsten har varnat för ett växande hot från ryska påverkans- och underrättelseoperationer. Begreppet skuggkrig används för att beskriva verksamhet som kombinerar spionage, sabotage och andra metoder under tröskeln för väpnad konflikt. Även Rumänien har hamnat i fokus efter anklagelser om utländsk påverkan på valprocessen. Landet har dessutom berörts av drönarincidenter. Frankrike och Storbritannien har rapporterat om informationsoperationer och andra misstänkta hybridangrepp.
Sverige är inte undantaget. Svenska myndigheter har uppmärksammat utländsk informationspåverkan och försök att sprida falska eller vilseledande uppgifter. För att bedöma enskilda fall krävs dock att man skiljer mellan organiserade operationer med utländsk koppling, inhemsk politisk kommunikation och spontan spridning i sociala medier.
Vad är vad?
Ett centralt problem med hybridkrigföring är att angreppen ofta utformas för att försvåra identifiering av avsändare. En cyberattack kan genomföras via kapade mailkonton och servrar, en informationskampanj via mellanhänder eller ett sabotage genom aktörer vars huvudmän är svåra att identifiera.
Enskilda händelser behöver därför inte vara delar av en samordnad operation, även om de sammanfaller med ett bredare mönster av fientlig verksamhet. Att en kampanj gynnar ryska intressen är inte i sig tillräckligt för att fastställa att den initierats eller styrts av ryska staten. Ryssland och Iran kan istället välja att förstärka inrikes konflikter och spänningar mellan grupper. Detta har bland annat den franske utrikesministern uppmärksammat under de pågående oroligheterna i Frankrike.
Samtidigt kan upprepade incidenter skapa en belastning på samhällets säkerhet. Effekterna kan resultera i ökade kostnader för skydd av infrastruktur, större misstro mot myndigheter och medier samt en mer polariserad politisk debatt. Om valresultat och institutioners legitimitet återkommande ifrågasätts kan det även försvåra politiska beslut om försvar och internationellt samarbete.
Europas motåtgärder
EU och medlemsländerna har förstärkt arbetet mot utländsk informationspåverkan, cyberangrepp och sabotage. Åtgärderna omfattar underrättelsesamarbete, skydd av kritisk infrastruktur, stöd till oberoende journalistik och insatser för att öka befolkningens motståndskraft mot desinformation.
Tyskland har utvecklat samordningen mellan säkerhetsmyndigheter för att hantera hybridhot. I Baltikum har arbetet bland annat inriktats på att stärka informationsförsvaret och minska sårbarheten för utländsk påverkan.
Motåtgärderna väcker samtidigt frågor om proportionalitet, övervakning och gränsen mellan säkerhetspolitiska behov och legitim politisk debatt. Att bekämpa organiserad desinformation kräver metoder som kan skilja mellan olaglig eller statsstyrd påverkan och yttrandefrihet även när budskapen är kontroversiella.Ett långsiktigt säkerhetshot
Hybridkrigföring verkar under tröskeln för öppet krig. Dess konsekvenser kan ändå bli betydande om återkommande angrepp försvagar den politiska sammanhållningen och Europas förmåga att agera gemensamt.
Desinformation och politisk påverkan är centrala delar i det som utgör den europeiska hotbilden. Den östra gränsen, särskilt Baltikum, Polen och Moldavien, är utsatt på grund av sitt geografiska läge och sin strategiska betydelse för både Ryssland och Europa/Nato. Tyskland är samtidigt en viktig måltavla genom sin politiska och ekonomiska betydelse men även Rumänien och andra europeiska länder har utsatts för påverkansoperationer.
Utmaningen ligger inte enbart i att identifiera och stoppa enskilda uppenbara angrepp och kampanjer som t.ex LVU-kampanjen mot den svenska socialtjänsten. Sverige och Europa behöver skydda samhällsviktig infrastruktur och upprätthålla förtroendet för de demokratiska institutionerna, även media, utan att inskränka en legitim nyhetsbevakning och debatt.
Johan Westerholm
