Redaktionspodden om Liberalernas värvning av Lotta Gröning, men även andra exempel på kändisar som värvas till politiska partier. Är det en fungerande metod för att nå nya väljargrupper? Vad tycker partimedlemmarna om att passeras i kön till riksdagsplatser av kända namn med dålig förankring i partiet?
Journalisten Alexandra Pascalidous pjäs “Mammorna” som sätts upp på bland annat Stockholms Stadsteater i ett samarbete med Kulturhuset får nu stor publicitet i samtlig media. Detta aktualiserar den kritik som finns mot den underliggande boken med samma titel 2018. En kritik och granskning av “Mammorna” som pekar på att boken, och därmed dagens manuskript med tillhörande pjäs, har sådana brister att publicering ifrågasattes redan när boken gavs ut.
Den politiska kursen och relationerna mellan staten Israel och Sverige förändras nu i snabb takt för en yttre betraktare. Men förändringen har förberetts och pågått under en längre tid. En förändring som utrikesminister Ann Linde (S) haft full kontroll över själv och där “Dirty Dozens” intervention och delaktighet legat på ett absolut minimum.
Under radarn pågår för närvarande en maktkamp i den muslimska miljön i Sverige. Det Muslimska brödraskapet upplevs som allt mer pressat och agerar nu för att ta över ledningen i flera strategiskt viktiga moskéer. Däribland Eskilstuna och Uppsala moské.
Beslutet, och nyttjandet, av hemliga tvångsmedel i processen mot industrimannen Karl Hedin när han misstänktes för grovt jaktbrott visar sig ha vilat på tvivelaktiga beslutsgrunder. Så pass tvivelaktigt att tjänstefel inte kan uteslutas från flera aktörer. Allt från NOA till kontrollorganen visar sig ha antingen struntat, negligerat eller avvikit kraftigt från rutiner, regelverk och rättspraxis.
Edward Nordén resonerar kring Partiet Nyans hot, eller krav på, att bränna ner Lars Verks konceptskultur Nimis i Ladonien. Ett krav som inte bara polariserar men även belyser hur långt kvar många har att vandra innan de i grunden förstår vad den svenska yttrandefriheten egentligen betyder. En yttrandefrihet som utgör själva förutsättningen för bland annat religionsfrihet.
Regeringen kommer inom kort lägga fram en grundlagsförändring på riksdagens bord. En grundlagsändring som tidigare fått underkänt men nu modifierats något. Syftet är dock detsamma, begränsa medborgarnas informationsrättigheter och friheter där regeringen sätter brottslingens intresse av att hålla sig under radarn före allmänhetens behov av att via media hållas informerade.
Redaktionspodden om nomineringen av Tobias Baudin till socialdemokraternas partisekreterare. Samtidigt petas Tro och Solidaritet från verkställande utskottet. Kopplar Magdalena Andersson greppet om partiet?
Så är den över nu. Malmökonferensen eller Malmös internationella forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism som var dess officiella namn. Konferensen som skulle markera Stefan Löfvens stora internationella avskedsföreställning slutade som förväntat och förtjänat. Med ett magplask där inte ens den mest regeringstrogna svenska redaktion förmådde beskriva det på ett annat sätt. Om de ens skrev något.
Även om Sveriges relationer med staten Israel ser ut att gå in i en period av upptining har ingenting förändrats i sak. För samtidigt driver Socialdemokraterna i andra sammanhang som inte bevakas av media på samma sätt på för en utredning om att klassificera staten Israel som apartheidstat. Denna politiska linje kommer om den genomförs få långtgående konsekvenser.
Även om nomineringen av Tobias Baudin till socialdemokraternas partisekreterare kom överraskande har hans namn nämnts flyktigt i förhandsspekulationerna. Men sett till att han nomineras och det idag minimala läckaget från partiet så tyder det mesta på att Socialdemokraterna nu samlar sig efter ett decennium av röra samt interna slitningar och går in i en ny fas.
Miljöpartiets manliga språkrör, vice statsminister på pappret Per Bolund, har fått omfattande kritik för användandet av termen “blåbrun” när han skulle benämna oppositionen. Bolund lutar sig på Språkrådets definition som i sig öppnar för att sätta en annan färg än grön på Miljöpartiet. Miljöpartiets historia och praktik öppnar för att istället beteckna partiet som grönbrunt.
Denna vecka inleder moderaterna sina provval. Provval vars resultat kan komma att sätta tonen på sociala medier och därmed indirekt påverka övriga valrörelsen. Med tre starka namn kan moderaterna komma i en position där de kan svara för en i det närmaste total dominans före alla andra riksdagspartier.
Edward Nordén ger sitt perspektiv på de synsätt som borde vara rimliga i ett samhälle som inte bara har världens äldsta tryckfrihetsförordning utan även, när Sverige får definiera sig självt präglas av normkritik. En normkritik som, visar det sig i praktiken inte alltid harmonierar med självbilden.
Under gårdagen meddelade Förvaltningsrätten i Dalarna att Karl Hedin efter ett överklagande nu skall återfå sina vapen. Förvaltningsrättens motivering till beslutet är en svidande uppgörelse och skarp kritik mot inte bara Polismyndigheten utan även implicit en förstärkning av tingsrättens tidigare skoningslösa kritik mot åklagaren i jaktbrottsmålet.
I skuggan av Lars Vilks död visar det sig att det pågått en radikalisering i flera islamistiska kluster under en längre tid. Dödsfallet föranledde en rad med reaktioner från radikaliserande miljöer vilket gjort det lättare att få tidigare obekräftade uppgifter bekräftade. Samtidigt pågår en motrörelse inom främst det socialdemokratiska partiet där företrädare vill tona ner detta.
Inför Socialdemokrarernas kongress har partistyrelsen lagt ett förslag att begränsa antalet ständigt inadjungerade i det verkställande utskottet till endast en sidoorganisation. Detta har mötts av protester och en sidoororganisation, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, gör nu allt för att mobilisera ombuden vid kongressen att gå emot partistyrelsen.
En ny studie av docent Johan Sundeen av hur 68-ideologin påverkat svensk kristenhet belyser med smärtsam tydlighet en process som har sin parallella utveckling inom politisk islam. En utveckling som resulterat i två rörelser som nu ser ut att komma allt närmare varandra i tolkning och tillämpning och som idag drar med sig andra rörelser i en post-marxistisk utveckling.
Som ett led i produktionen av uppföljaren till “Islamismen i Sverige”, som nu fått sin titel “Ur askan – radikala rörelsers framväxt i Europa under efterkrigstiden” publiceras delar av kapitel vartefter de blivit källkontrollverade och klara. Delkapitlet om Julian Assange och Socialdemokraternas sidoorganisation Tro och Solidaritet är ett exempel på ett sådant då det är aktuellt med FHS senaste studie om transnationell extremism.
Efter att ha granskat och gått igenom mer än 1400 sidor förundersökningsprotokoll i det så kallade Västmanlandsfallet, där staten ansåg att Karl Hedins påstådda åsikter om vargjakt var att beteckna som grovt jaktbrott är det uppenbart att något gått sönder i samhället. Tilliten och förtroendet.
I efterspelet till den friande hovrättsdomen i målet mot Ann-Sofie Hermansson blir det tydligt att Sverige fått sitt första reella fall av Lawfare. Där kärandesidan, Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil tydligt markerat att de inte kommer att ge upp i första taget.
Redaktionspodden tar upp de ekonomiska skillnaderna mellan M och SD, där SD i mycket är ett vänsterparti. Hur kan M och SD komma överens om pensioner och arbetslöshetsersättning utan att förlora förtroendet hos egna väljare? Finns risken att vi får samma motstridiga ekonomiska politik som den rödgröna regeringen?
Bombdådet i Annedal i Göteborg sänder chockvågor in i det politiska och mediala klustret. Verkligheten stämmer inte längre med kartan som under flera år har kommunicerats ut till väljarna. Allt fler politiker och medieaktörer kommer allt närmare en punkt där även de själva borde börja ifrågasätta sin egen roll, sitt ansvar och sin prestation.
Det brittiska Labour antog under sin årliga konferens ett skarpt regelverk mot antisemitism inom partiet. Detta efter omfattande kritik med följande rättsliga processer. Med detta hoppas partiledningen att dörren till antisemitiska vanföreställningar för evigt är stängd. Men inom dess svenska systerparti Socialdemokraterna fortsätter partiledningen att sopa den partiknutna antisemitismen under mattan.
Utgången av det tyska valet till Förbundsdagen är fortfarande osäkert. Lika osäker är framtiden för den tyska industrins villkor med idag skenande elpriser. Elpriser som inte bara påverkar industrier utan slår direkt på de tyska hushållens ekonomi och politiska sympatier. Något som inte rapporterats av svensk media.
Reformeringen av Socialdemokraternas verkställande utskott handlar inte bara om makt utan även om pengar. Sidoorganisationernas medlemsavgifter räcker inte till för att betala ut de ersättningar de anställda vid respektive kansli uppbär. Utan partiets bidrag skulle verksamheten i praktiken krympa till noll om Tro och solidaritets egna medlemsavgifter skulle stå för alla intäkter.
Redaktionspodden om kyrkovalet. De politiska partierna backar och 68-kyrkan på defensiven i debatten.
Mot förhandsspekulationerna valde statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde att avstå från deltagande i Durban IV, FN:s kritiserade konferens mot rasism. Konferensen har inramats av antisemitiska övertoner. Detta i ett led att putsa bilden av Sverige inför den stundande Malmö-konferensen samt Sveriges ordförandeskapsår i IHRA. Men arbetet med att tvätta denna bild motarbetas av delar av statsministerns eget parti.
Trots den granskning som skett av studieförbundet Ibn Rushd och dess kopplingar till det Muslimska brödraskapet samt de administrativa åtgärder som Ibn Rushd vidtagit för att kapa dessa band kvarstår relationerna men i andra former. Genom bolag, stiftelser och personunioner har Brödraskapet skapat en svårgenomtränglig struktur som medger att såväl studieförbundet som andra aktörer kan använda sig av för finansiella transaktioner.
De återvändande personer, främst kvinnor, som tidigt enrollerat sig i IS rör sig idag helt fritt i samhället då Sverige både saknar lagstiftning och rutiner för att möta detta latenta hot. Men så hade det inte behövt bli om riksdagen tagit varningssignalerna på allvar 2013.
Det preliminära resultatet från valet till Svenska kyrkan pekade under gårdagskvällen på ett svårtydbart resultat. De enda någorlunda säkra slutsatserna som kan dras är att kyrkomötet är kluvet i grunden i synen på hur mycket av politik som skall tillåtas styra teologiska tillämpningar samt att debatten om kyrkans relation till staten och politiken är långt ifrån avgjord ens kortsiktigt.
Den JO-anmälan mot en rektor i Eskilstuna samt kommunalrådet Jimmy Jansson (S) av Partiet Nyans aktualiserar en belysning av begreppet “lawfare” som radikala och radikaliserande kluster samt organisationer tillämpar som del av en utomparlamentarisk strategi. En tillämpning som, visar det sig, inte bara omfattar påverkan av politiker utan även har enskilda tjänstemän inom kommunala förvaltningar som måltavlor.
Trots att polisen får allt mer resurser för att möta det tilltagande våldet bland gängkriminella bryts inte trenden i nämnvärd omfattning. Tvärtom ökar våldet som följd av ett maktvakuum som uppstår men det finns även andra faktorer som pekar på att det kommer ta minst ett decennium innan samhället kan börja ta tillbaka förlorad mark.
Inför kyrkovalet diskuterar redaktionspodden politiseringen av Svenska kyrkan. Kan den avpolitiseras? Vad är ersättningsteologi och befrielseteologi och vad betyder de för svenska kyrkan? Vad har socialdemokrater och sverigedemokrater alls att göra i en kyrka som skilts från staten?
Gunnar Hyltén-Cavallius tar sig an Tomas Linbloms biografi om sin far, Tage Lindbom. Biografin är aktuell med det stundande kyrkovalet. Tage Lindbom var under första delen av sitt liv inte bara socialist utan även ateist. Men med åren kom Lindbom bryta radikalt med dessa uppfattningar och rörde sig till en mer värdestyrd konservatism. Hans samhällssyn knöts samman med en allt starkare Gudstro.
I regeringsdeklarationen markerade statsminister Stefan Löfven mot rasism och antisemitism, något som kommit att bli hans signum under hans tid som regeringschef. Hur starkt detta engagemang är kommer inom kort prövas. Den 22 september genomförs den tidigare starkt kritiserade Durbankonferensen i FN:s regi. En konferens och högnivåmöte som flera länder, bland annat USA numera bojkottar för dess antisemitiska inramning.
SVT lyfter idag som nyhet att de våldbejakande islamistiska grupperna har vuxit under senare år. Men är det en nyhet i egentlig mening? Det enda som är en nyhet är att det som varit känt länge nu når en bredare krets. Och såväl polisen som säkerhetspolisen saknar fortfarande de verktyg som krävs eftersom motståndet från regeringsunderlaget är kompakt.
Allt fler opinionsbildare ger sig in i klimatdebatten. Där nu förslag förs fram från även borgerligt håll att med extra skatter och pålagor styra konsumentens beteende. Om inte mat redan var en klassfråga så kommer det bli det nu samtidigt som de politiska förslag som förs fram kommer få följdverkningar långt utanför Sveriges gränser.
Sedan i måndags pågår i Israel en landsomfattande jakt på sex terrorister efter att de lyckats gräva sig ut ur ett av Israels hårdast bevakade fängelser. Men vad som är okänt för svenska läsare är en av ledarnas starka kopplingar till Sverige och hur svenska skattemedel finansierat hans verksamhet.
Näringsminister Ibrahim Baylan (S) avgång förvånade de flesta, även partiinternt. Men var det egentligen så förvånande? Magdalena Andersson kommer, om hon accepterar uppdraget som partiledare och statsministerkandidat, vilja bygga ett annat lag. Av uppenbara skäl.
I veckans avsnitt tar redaktionspodden upp läget i Afghanistan, där talibanerna tagit över landet i samband med att de internationella styrkorna lämnat. Har talibanerna förändrats sedan Mulla Omars styre för tjugo år sedan? Kommer talibanerna nöja sig med “islamism i ett land” och bekämpa terrorgrupper som IS och Al Qaida?
Dagens Nyheters Erik Helmerson menar i en artikel att demokratin i Europa står stark mot terrorismen. En uppfattning som det finns goda skäl att ifrågasätta i Frankrike som infört historiskt repressiva lagar och författningar som en konsekvens av terrordåden och som nu toppas med regleringar i det fria ordet i vaket av Covid 19.
Björn Törnvall, fristående krönikör på Ledarsidorna, ställer sig i det begynnande höstmörkret frågan om hur behandlingen av industrimannen Karl Hedin är möjlig i Sverige. En process som kommit att handla mer om personlig förföljelse med politiska inslag än om en egentlig rättsprocess.
Regeringen presenterade under gårdagen sitt förslag för att möta den tilltagande organiserade brottsligheten. Ett förslag som präglas av revir- och stuprörskultur som i sig mycket väl kan vara en spegel av de interna konflikterna och spänningarna inom regeringen. Där en del av statsråden och regeringsunderlaget inte vill ha en alltför effektiv granskningsfunktion.
Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar folkbokförda i Sverige som är 16 år och äldre kan rösta om hur de vill att den Svenska kyrkan ska gå. Det finns bland annat krav på att nya präster i framtiden måste viga samkönade par. Inför valet har Sveriges Radio p4 påbörjat en politisk kartläggning av präster som tjänstgör i Göteborgs och Skara stift.
Medierna i P1 följer i det senaste avsnittet upp turerna kring SVT programledare Carina Bergfeldt. Regelverket är tydligt i SVT fall och motsvarande regelverk finns inom annan statlig verksamhet. Som polisen. Som gör en helt annan tolkning av hur medarbetare vid en offentligt finansierad verksamhet kan och skall agera i och utanför tjänsten.
Inom de olika politiska partierna pågår för närvarande ett internt politiskt spel. Ett spel om valbara platser till de olika parlamenten på riks-, regional samt kommunal nivå. I detta spel finns ett spel i spelet. Ett spel som går ut på hur de olika partierna skall kunna adressera de allt större etniska minoriteterna där det dubbla medborgarskapet och den dubbla identiteten har sina roller att spela.
I veckans avsnitt av redaktionspodden går Johan Westerholm och Johannes Nilsson igenom de olika fraktioner som i strid och samarbete med varandra kommer forma socialdemokratins framtid på partikongressen i november, där en ny partiledare ska utses.
Ulf Kristersson, M, menar att det kommer ta minst tjugo år för att stoppa gängkriminaliteten. En sannolikt alltför försiktig och framför allt optimistisk syn på samhällsutvecklingen. Det Sverige upplever idag är direkta och indirekta effekter av den politik som fördes för tjugo år sedan i brott där gärningsmännen har utrikes bakgrund.
I väntan på utslaget av förhandlingarna i Svea hovrätt i målet mot Karl Hedin har Hedin begärt att få tillbaka sina vapen och vapenlicenser. Polisen vägrar dock fatta ett nytt beslut eftersom de inte anser att det tillkommit något nytt. Detta agerande riktat mot Hedin, att vägra prövning, är ett avsteg från det egna regelverket enligt Hedin som anmält förfarandet till Justitiekanslern..
På söndagar kommer Ledarsidorna summera några av veckans händelser i kortare format. Summeringar som i sig är kortare artiklar som inte når upp i ett eget nyhetsvärde utan mer är kommentarer eller kompletteringar av tidigare nyheter. Denna vecka berörs den nya Säpo-chefen samt evakueringen från Afghanistan.
Gårdagens regeringsbesked, att regeringen avser utvidga polis och åklagares möjligheter till hemliga tvångsmedel kom inte som en överraskning. Tvärtom har riksåklagaren framfört behovet sedan två år tillbaka. Men med en annan grupp än de livsstilskrimella gängen i utanförskapsområdena i fokus. Riksåklagaren har haft ett annat syfte med sitt påverkansarbete. Att sätta dit jägarna.
Afrosvenskarna, tidigare Afrosvenskarnas riksförbund, vilar på en övertygelse om att det finns en panafrikansk identitet. Ett synsätt på Afrika som de delar med flera av kontinentens värsta despoter genom tiderna. Att genom illusionen av enighet utropa sig själva till enande ledare för en kontinent som präglas av en mångfald av mångfalder.
Ta fram papper och penna. Skriv ner namnen på samtliga riksdagsledamöter från ditt län, oavsett partifärg. Komplettera sedan med deras bakgrund, vad de gått till val på, vilka motioner de skrivit och vad de lyckats genomdriva i riksdagen. Det blev väl inte så många namn, inte så mycket egna motioner som rönt framgång? Räkna sedan på […]
Jan Scherman kritisk mot DN:s artiklar om Urban Ahlin Många frågetecken kring gjorda publiceringar
Om hur Erik den Rödes dotter gav sig av västerut En återblick i folksägner
En lunch med herrar i fittmössor Det finns en längtan efter enkla lösningar
Artiklar som denna är inte helt riskfria att skriva. Framför allt inte när jag valt att kombinera detta med granskningen av bidragsindustrin, det blev tydligt med de budskap jag tog med mig efter att ha lämnat över källmaterialet till rättsvårdande instanser under gårdagen. Ni får gärna stödja Ledarsidorna.se SWISH: 070-612 53 93 BANK: 4732 00 […]
