I samband med att Norge höjt sin terrorhotnivå mot bakgrund av den iranska proxykrigföringen står det klart att Iran nu mobiliserar hela sitt terror- och desinformationsmaskineri mot väst. I denna mobilisering spelar iranier i diasporan en helt avgörande roll. Oavsett om de är villiga eller inte har regimen sina medlöpare på olika nivåer i ett järngrepp.

Den norska säkerhetstjänsten PST höjde sin bedömning av terrorhotnivån på tisdagen i förra veckan. Hotnivån höjs från tre till fyra på en femgradig skala, rapporterar Yle. Nivå fyra betyder att risken för terrordåd är hög och den nivå som Sverige legat på sedan en längre tid. Det är framförallt hotet mot judar och israeliska mål som ökat.

Norska säkerhetspolisen, PST, konstaterar att personer med koppling till förra veckans sprängdåd vid Israels ambassad i Danmark kan knytas till misstänkta aktiviteter i Norge. Två unga svenskar, 16 respektive 19 år, är häktade, misstänkta för attentatet i Danmark. De misstänks bland annat för terrorbrott.

Enligt Siv Sørensen på PST, den norska polisens antiterroravdelning, ska en av de misstänkta personerna i Danmark ha kopplingar till Iran. Det vill säga, Iran har trappat upp sin proxy-krigföring mot ett samlat väst.

Under gårdagen kommunicerade statsminister Ulf Kristersson, M, att låta terrorklassificera det Iranska Revolutionsgardet. Revolutionsgardet är en av flera aktörer vars verksamhet syftar till att destabilisera väst.

Axeln Kreml – Teheran stärks

Att Iran siktat in sig på att på olika sätt gå till attack mot den västerländska demokratin i allmänhet och Europa i synnerhet råder det idag inget tvivel om. Iran har nyligen knutit närmare band med Ryssland som delar denna målsättning.

Rysslands president Vladimir Putin sade under förr veckan vid ett regionalt toppmöte i Ashgabat, huvudstaden i Turkmenistan att han delar en “mycket nära” världsbild med sin iranske motsvarighet Masoud Pezeshkian, när de höll ett vänligt inledande möte precis när Mellanöstern rustade för Israels svar på Teherans största missilattack någonsin förra veckan.

Mötet kommer också mot bakgrund av närmare militära band mellan Iran och Rysslands militär de senaste åren, särskilt sedan invasionen av Ukraina i februari 2022.

Iran har levererat tusentals “Shahed”-attackdrönare till Ryssland, och enligt amerikanska tjänstemän byggt en drönarfabrik i Ryssland. Iran överförde nyligen även kortdistansmissiler till Ryssland för användning i kriget mot Ukraina, rapporterade CNN i september, vilket markerar en betydande upptrappning av landets stöd till Moskva.

Den iranska diasporan del av Irans kapacitet

Iran mobiliserar även iranier i diasporan för att lösa olika uppgifter. Mellan 4 miljoner och 6 miljoner iranier bor utanför Iran, med tiotusentals som arbetar i militära styrkor och regeringsorganisationer i länder som Islamiska republiken Iran anser vara fientliga. Dessutom arbetar många iranier på universitet, stora teknikföretag och informationsteknikföretag i Nordamerika och Västeuropa. Även om många inte vill arbeta för Iran, försöker den iranska regimen att utnyttja dem för ekonomiska, politiska och underrättelseändamål.

Iran har kanske världens strängaste tolkningar av medborgarskap. Iran kräver ett beslut från landets religiösa ledning eller parlament, Majlis för att erkänna ett avsägande av en individs medborgarskap. 

Det iranska underrättelseministeriet, utrikesministeriet samt det Islamiska revolutionsgardets, Revolutionsgardet, underrättelsetjänst har som huvuduppgift att identifiera iranier för spionage inom den internationella tekniksektorn, utländska regeringar och västerländska militära styrkor på olika sätt.

Iranier med dubbla nationaliteter som rekryteras som spioner samlar i första hand in underrättelser om regimens motståndare, inklusive judiska organisationer och affärsmän. De spelar en strategisk roll i att spionera på den iranska diasporan. 

Informationen de samlar in hjälper iransk underrättelsetjänst att utföra psykologiska operationer och fysiska attacker genom att ingå kontrakt med lokala brottslingar som medlemmar av narkotikagäng. 

Underrättelsetjänsten utbildar också dubbla medborgare, bland annat vid universitetet i Teheran för att infiltrera iranska oppositionsgrupper. Deras mål är att uppnå ledande positioner inom dessa grupper, spionera på deras medlemmar och agera för att skapa splittring. Som påtryckningsmedel, om inte de enskilda frivilligt utför tjänster åt Iran, används de kvarvarande släktingarnas situation. Revolutionsgardets kapacitet för att trakassera kvarvarande familjemedlemmar är omvittnat god.

Denna taktik förhindrade framgångsrikt förutsättningar för att oppositionens strävan att skapa enhet under protesterna efter mordet på den iranska kurdiska kvinnan Mahsa Amini för två år sedan. Amini mördades av regimens säkerhetsstyrkor efter att ha brutit mot regimens klädkod.

Men det är inte alla som behöver hotas till samarbete. Ett inte oansenligt antal svensk-iranier i den svenska statens tjänst delar inte bara den iranska regimens syn på staten Israel utan även på behovet av en rysk-iransk världshegemoni. Det var ingen slump att de två iranska bröder som dömdes för spioneri för Rysslands räkning var så villiga att utföra tjänster åt främmande makt riktade mot sitt nya hemland.

Relaterat: Iran bygger ut lönnmordsverksamheten

Irans kapacitetsuppbyggnad

Förutom att Iran kontrollerar Shia-samfunden, som finansieras genom Myndigheten för stöd till trossamfund med drygt 2,7 MSEK per år. Lokala bidrag till kulturföreningar kopplade till  moskéer och Facebookgrupper oräknat. De Facebookgrupper för exil-iranier som finns kontrolleras i praktiken samtliga av regimen i Teheran. Den iranska regimens och Revolutionsgardets kapacitetsuppbyggnad siktat in sig på svenska politiska partier och svensk förvaltning.

En kapacitet som ser ut att ha byggts ut under perioden 2014-2022, eller under Stefan Löfvens regeringstid. 

Som utrikespolitisk rådgivare anställde Löfven en svensk-iranier utbildad vid Teherans universitet, ett av de elit-universitet som Revolutionsgardet utbildar sin personal vid. Partiinternt kommer personen från Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och den dåvarande Föreningen Hjärta. Sedan mannen sedan anställts som opolitisk tjänsteman på UD av den tidigare utrikesminstern Margot Wallström (S) och antogs vid diplomatprogrammet har han tjänstgjort som förstesekreterare vid en av de svenska utlandsmyndigheterna. Idag är han placerad på en av UD:s tyngsta enheter.

Internt Socialdemokraterna matchades personen fram av Peter Weiderud, tidigare ordförande för Tro och Solidaritet tillsammans med Omar Mustafa. Mustafa tvingades lämna partistyrelsen efter kongressen 2013 då han vägrade välja mellan Islamiska Förbundet i Sverige, IFiS, eller Muslimska brödraskapet, och att representera Socialdemokraterna.

IFiS är liktydigt med Muslimska brödraskapet vilket styrks i Sameh Egyptsons doktorsavhandling från 2023. Muslimska brödraskapet beskrivs även i Johan Westerholms ”Islamismen i Sverige” (Greycat Publishing 2020).

Weiderud var direktör för det Svenska institutet i Alexandria fram till 2018 då han abrubt kallades hem. Det egyptiska utrikesdepartementet hade då till slut reagerat på verksamheten som bedrevs av Weiderud och förklarat institutet som icke önskvärt och sagt upp samarbetsavtalet med omedelbar verkan. Institutet hade hamnat för nära det Muslimska brödraskapets. Några av Brödraskapets viktigaste allierade är förutom Hezbollah det iranska Revolutionsgardet som nu står inför att terrorklassas.

Institutet grundades på initiativ av Pierre Schori (S) efter en utredning av ambassadör Sverker Åström och Charlotta Sparre. Sparre är kvar i tjänst och är idag ställföreträdande chef för fredsforskningsinstitutet Sipri.

Relaterat: Dialoginstitutet – Schoris beställningsjobb

En annan svensk-iranier som rekryterades av Wallström som politisk tjänsteman är efter regeringsskiftet placerad som media- och opinionsansvarig för en av Sveriges tyngsta exportfunktioner. Det vill säga, i allra högsta grad en del av att bygga olika former av narrativ där Iran har ett intresse av att kunna påverka bildsättning och opinion.

Bägge har i sina dåvarande och nuvarande tjänster tillgång till säkerhetsklassad information. Tjänstemannen på UD deltar regelmässigt i de beredningar där den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken utformas. 

En politik som inte sällan präglades av eftergivenhet i relation till Iran och Ryssland under Wallströms ledning.

Relaterat: Schori ställde sig bakom Sovjetunionens planer på militär intervention i Polen 1981

Apologetisk utrikespolitik

Under Stefan Löfvens regeringstid verkade bland annat den före detta utrikesministern Jan Eliasson,(S) som ordförande för fredsforskningsinstitutet Sipri för ett  ytterligare närmande mellan länderna tillsammans med den iranske utrikesministern Javad Zarif vid ett möte 2021. Zarif fördes 2019 upp på USA:s sanktionslista för sitt samröre och stöd till terrororganisationer, en ovanlig åtgärd i diplomatiska sammanhang.

Ett av Stefan Löfvens första uttalanden som efterträdare till Jan Eliasson som ordförande för Sipri berörde den svenska medlemsansökan till försvarsalliansen Nato. Löfven menade för YLE att

– ”För egen del har jag inte blivit överbevisad om att vi plötsligt skulle få en säkrare situation om vi lägger Natogränsen alldeles intill Ryssland i hela Europa”.

Samt fortsatte med behovet av ”fria ytor” mellan Ryssland och Nato. Uttalandena är i praktiken rena upprepningar till vad Vladimir Putin, Rysslands förre utrikesminister Sergej Lavrov samt Putins talesperson Dmitri Peskov framfört i andra sammanhang.

Den tidigare rättspolitiske talespersonen och socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi (S) har i debatten om det problematiska med dubbla iranska medborgarskap hävdat att det inte finns någon migrantgrupp som är så välintegrerad som den iranska. Även Shekarabi har ett dubbelt svensk-iranskt medborgarskap. 

Andra kända politiker med iranskt medborgarskap är den tidigare riksdags- och partistyrelseledamoten Ali Esbati, V.