SVT rapporterar nu om de massavstängningar av enskilda användare som Facebook genomförde under helgen. Enligt Facebook ett tekniskt fel som nu rapporteras i efterhand. Men oaktat vad orsakerna var sätter det ljuset på de sociala medieplattformarnas roll i det demokratiska samtalet samt även hur nära dessa företag befinner sig i relation till den politiska makten.

Demokrati på internet var temat för det dialogmöte som initierades av utrikesminister Ann Linde, kultur- och demokratiminister Amanda Lind och energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman onsdagen den 16 juni i år meddelade regeringen tidigare. 

I dialogen deltog Janne Elvelid, samhällspolitisk chef på Facebook Sverige, Sara Övreby, samhällspolitisk chef på Google Sverige, Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders och Nadja Dolata, sakkunnig inom mänskliga rättigheter, genus och innovation. Samtalet modererades av journalisten Emanuel Karlsten.

Att regeringen Löfven har en direkt kanal till bland annat Facebook har stått klart länge. Redan under valrörelsen 2018 stod det klart att de digitala plattformarna stod i direkt kontakt med den svenska regeringen Detta var något som justitieminister Morgan Johansson och dåvarande bostads- och IT-minister Peter Eriksson framhöll. Detta i arbetet med att motverka falska nyheter och desinformation. 

De sociala medierna har kommit att bli en grundläggande del av människors vardag och ändrat hur vi konsumerar, umgås och tar del av information. Samtidigt har trösklarna sänkts för de som vill begränsa demokrati och mänskliga rättigheter menar regeringen.

”Internetplattformar måste ta ett större ansvar för att ta bort och hålla borta uppenbart olagligt innehåll. Vi måste värna människors yttrandefrihet från att kväsas av hat och hot på internet” säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

Inställningen kommer inte som någon nyhet då Irene Wennemo, tidigare statssekreterare åt Ylva Johansson och idag generaldirektör för Medlingsinstitutet, under sin korta tid som krönikör på tidskriften Kvartal menade att det måste införas skyddsvallar på internet för att värna det demokratiska samtalet.

Begreppet skyddsvallar är inget annat än en omskrivning av ordet censur.

Men Sverige har redan en fungerande brottslagstiftning mot hat och hot på internet. De senaste åren har flera fall avgjorts i tings- och hovrätter där personer dömts för spridande av detta.

Frågan aktuell för Facebook

I helgen drabbades flera opinionstexter av något som bäst kan kallas för censur via proxy. Flera opinionstexter eller nyhetstexter om opinionsbildare drabbades av det som Facebook menade var ett tekniskt fel. 

I Ledarsidornas fall under lördagen en text som handlade främst om medborgarrättsrörelsen Black Lives Matter, BLM. Denna text var i huvudsak en återgivning av den amerikanska nyhetstjänsten Daily Caller Media Centers kartläggning om hur BLM:s krav på en minskad poliskår drabbade den grupp som de sade sig företräda, arfroamerikanerna, mest. Det dödliga våldet mot svarta i USA har i de städer som hörsammat BLM:s krav ökat i säväl absoluta som relativa tal. 

Läs mer: Vart tog BLM-rörelsen vägen?

I Ledarsidornas artikel tog vi av lätt insedda skäl de utsattas parti. De som drabbats hårdast av den minskade polisnärvaron. USA:s svarta och satte detta i en svensk kontext. Det dödliga våldet i svenska utanförskapsområden avhjälps inte med minskad polisnärvaro vilket vissa opinionsbildare vill förmå svenska väljare att tro är Ledarsidornas bestämda uppfattning.

De Facebookanvändare som försökte öppna länken möttes av meddelandet att den kunde innehålla skadligt innehåll. De användare som sedan gick vidare och delade nyheten stängdes av mellan 12 och 24 timmar.

Det framgick aldrig av Facebooks meddelande till den enskilde användaren om det var informationen i artikeln som var skadlig för användaren eller om det var en skada på länken på det sätt som Facebook formulerade sig.

Ledarsidorna, som stod för innehållet i artikeln är ansluten till det pressetiska systemet och chefredaktören är medlem i Publicistklubben, fick aldrig någon kontakt med Facebbook  under helgen och heller aldrig något meddelande om att länken kunde vara skadlig eller att nyheten som publicerats på Ledarsidornas egen domän avvek från Facebooks regelverk. 

Detta har hänt en gång tidigare. När Ledarsidorna publicerade nyheten om hur svenska regeringstjänstemän motsatte sig ett regeringsskifte 2018 raderade Facebook denna nyhet från plattformen och alla delningar. Vid det tillfället meddelade Facebook Ledarsidorna att “nyheten var stötande”. Inte osann. Inte ett explicit brott mot de vid den tiden gällande användarvillkoren, Utan bara “stötande”.

Läs mer: UD-personal uppmanar till civil olydnad. Eventuell ny regering utmålas som rasistisk

Samtidigt med detta besked från Facebook drabbades Ledarsidorna av ett omfattande hackningsförsök vilket föranledde en total nedstängning av sidan i flera timmar. Först efter att GP och DN återrapporterat nyheten upphörde försöken samt att Facebook återigen kunde tillåta delning av Ledarsidornas artikel.

Även om det som skedde under den gångna helgen nu i efterhand av Facebook beskrivs som ett tekniskt fel så fick detta, vilket förstärks av Facebooks egen mediehantering, en sannolikt oönskad effekt för flera.

En inte helt orimlig tolkning av effekterna av det tekniska felet är att Facebbook istället för att stänga av eller på annat sätt försvåra för själva källan till nyheter som kan vara provocerande fokusera på de som sprider dessa nyheter. Facebook är alltmer en del av människors vardag och att skapa en rädsla eller oro för att bli avstängd från denna kommunkationsplattform leder i förlängningen till att sidor som Ledarsidorna och Nyheter Idag samt opinionsbildare som Ivar Arpi inte får samma räckvidd som tidigare.

En känsla som förstärks då Facebook är ett av de mest slutna företag som finns inom media och kommunikation. Oförmågan att redan i helgen kommunicera det som idag anges som tekniskt problem först när SVT uppmärksammar det leder fullt naturligt till att olika teorier sprids om orsakssambanden till massavstängningarna i helgen.

Det finns en lösning

I tider som präglas av in- och utrikespolitisk oro samt inför den stundande valrörelsen 2022 är en rimlig slutsats att fler än regeringen och samarbetspartners som Facebook är observanta. Även om det inte finns något som tyder på att Facebooks version skulle vara osann på något sätt leder dess agerande i realtid, dess historia och kringliggande händelser såsom dokumenterat goda relationer med det ena av de två politiska blocken i svensk politik till en grogrund för exakt motsatta slutsatser.

En reglering av sociala medier behövs sannolikt.

En reglering som den som tillämpas i till exempel Polen där sociala medieplattformar kan dömas till höga böter för varje enskilt fall av avstängning eller begränsning av enskilda användare som inte har stöd i den polska brottsbalken. Där de sociala medieplattformarna fråntas möjligheten till att genomföra utomjuridiska processer eftersom, som i detta fall, Facebook har blivit en så pass stor del av medborgares vardag.

En sådan reglering till användares fördel och sociala medieplattformars nackdel kommer sannolikt kunna bidra till att undanröja mycket av det som drabbade flera svenska användare under den gångna helgen. Alldeles oavsett om det är eller var tekniska fel eller ej.

Och därmed faktiskt kunna stärka trovärdigheten och respekten för företag som Facebook då inget företag vill behöva betala böter och skadestånd alldeles i onödan.