Den 1 juli träder EU:s generella förbud mot dubbdäck i kraft, ett beslut som endast Finland, Frankrike, Italien, Tyskland och Österrike begärt vissa undantag ifrån. Att Sverige inte begärt undantag för svenska fordon och för Försvarsmakten beror på att såväl övergångsregeringen Andersson som den tillträdande regeringen Kristersson genom flera administrativa misstag inte fått den fullmakt av riksdagen som krävdes för att företräda Sverige i slutförhandlingarna under hösten 2022.

EU:s övergripande klimatmål, enligt den klimatlag som antogs i juni 2021, är att senast 2050 vara klimatneutralt. År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990. Det är också det EU kommunicerat som mål i sin senaste NDC (Nationally Determined Contributions) i december 2020. 

Till klimatmålen har även miljömål fogats i form av tvingande lagar och bestämmelser.

EU:s miljökrav är bland de strängaste i världen. EU och medlemsländerna har satt upp tydliga mål för miljöpolitiken fram till 2020 och en vision för 2050 som ska förverkligas med hjälp av forskningsprogram, lagstiftning och finansiering:

• Skydda, bevara och stärka EU:s naturkapital.
• Omvandla EU till en resurseffektiv, grön, konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi.
• Skydda EU:s invånare mot miljöpåverkan och risker för hälsa och välbefinnande.

Det är inom ramen för den sista punkten, skydda EU:s invånare mot miljöpåverkan och risker för hälsa och välbefinnande som dubbdäcksförbudet nu införs med undantag för de länder och de regioner som sökt dispens.

Sista däckbytet för fordon med dubbdäck

Årets däckbyte från vinterdäck med dubbar kommer därmed bli det sista för svenska bilägare som valt dubbdäck istället för friktionsdäck vintertid. Beslutet, som träder i kraft lagom till att Sverige avslutar sitt ordförandeskap, kommer drabba främst boende utanför storstadregionerna samt hela Sverige norr om Dalälven. Även Försvarsmakten kommer att tvingas foga sig i beslutet.

Statssekreteraren för det finska transportministeriet, Urho Hakkapelitta (S), menade när EU:s transportministrar nyligen träffades i Gislaved i Småland under det svenska ordförandeskapet att det var självklart för Finland att tidigt söka dispens från beslutet. Den dispens som beviljats när beslutet nu träder i kraft för övriga EU-länder. Samt Sverige.

Även vissa regioner som alp-regionerna i Frankrike och Italien samt de som ligger i anslutning till Pyrenéerna i Spanien respektive Frankrike har kommit att beviljas dispens.

Han menar att Sveriges agerande förvånat och kommer att påverka inte bara försvarssamarbet utan även hela den finska transportsektorn negativt eftersom transporterna från Sverige till Finland med fordon med dubbdäck är omfattande.

Finland kommer dessutom att behöva förstärka sina bärgningsresurser längs den norra landgräns som finns mellan länderna. Det finska transportministeriet räknar med en kraftig ökning av svenskregistrerade fordon som inte klarar av vinterväglaget och det finska vägnätet.

I vilken utsträckning finsk- eller norskregistrerade fordon med dubbdäck kommer förbjudas att köras i det svenska vägnätet kommer bli en fråga för EU-kommissionen. Norge, som inte är medlem i EU, omfattas inte av beslutet då de hävdat att denna form av beslut inte omfattas av EU:s kompetensområden eller inom ramarna för det avtal som föreligger mellan Norge och EU.

Även NATO:s transportsamordnare Sir Thomas Goodyear har, erfar Ledarsidornas källor på Utrikesdepartementet, framfört skarp kritik till svenska utrikesdepartementets politiska ledning mot Sveriges undfallande agerande. 

Sveriges NATO-ansökan kan komma att påverkas eftersom bland annat Storbritannien nu börjat utrusta sina lättare fordon för persontransporter med dubbdäck. Detta för att kunna leva upp till de försvarsgarantier som landet lämnat Sverige i samband att den svenska ansökan lämnades. Även andra planeringssamarbeten kommer att påverkas.

Sverige har inte för avsikt, trots att unionen styrs av ett svenskt ordförandeskap, att resa frågan om dispens i efterhand. Det skulle, menar kretsen kring statsministern, riskera att Sverige kunde komma att anklagas för att tillskansa sig otillbörliga och lagstridiga fördelar i en fråga som redan är beslutad. Något som statsministern sägs vilja undvika till varje pris.