USA attackerar och eliminerar med viss effektivitet det som de hävdar är drogsmugglares transportmedel i farvattnen utanför bland annat Venezuela med allt högre intensitet. Kampen mot drogkartellerna har utvecklats till en hjärtefråga för administrationen och vävs idag in i allt fler politikområden. Med allt från utrikes- och säkerhetspolitik till migrationspolitiska åtgärder och synen på vissa utpekade konsultföretag.

Rapporterna om hur USA attackerar och eliminerar det som de hävdar är drogsmugglares transportmedel i farvattnen utanför bland annat Venezuela blir allt fler. Attackerna mot dessa båtar och mindre fartyg har fått stark kritik från bland annat den tidigare utrikesministern Jan Eliasson (S).

Eliasson menar på X att dessa attacker måste stoppas och ersättas med juridiska processer inom ramen för internationell lag och mänskliga rättigheter.

More than 60 people have died in these US operations ending in targeted assassinations.

The drug trafficking must be stopped.
But this must be done within the framework of international law and human rights.

— Jan Eliasson (@JanKEliasson) November 7, 2025

Alla amerikanska presidenter har sitt hjärtebarn och i president Donald Trumps fall har kampen mot narkotikakartellerna kommit att inta en central roll i utformningen av såväl utrikes- som inrikespolitiken. En fråga som presidenten kopplar ihop med bland annat migrationspolitiken och utrikespolitiken. 

För Trumpadministrationen har tålamodet sinat och med tanke på hur den inrikespolitiska situationen utvecklats under den tidigare administrationen prövas nu andra metoder. För att skapa gynnsammare resultat.

Trump-administrationens hjärtebarn

Kampen mot narkotikasmugglingen hade inte samma tyngd under hans första mandatperiod utan kommit att förstärkas under den nuvarande. Det går inte att utesluta att detta engagemang har påverkats av vicepresidenten JD Vance personliga erfarenheter från dennes uppväxt. JD Vance beskriver denna uppväxt i sin självbiografi Hillbilly Elegy. Beskrivningen av en uppväxtmiljö där droger och missbruk trasade sönder familjer och samhällen.

Enligt de senaste preliminära uppgifterna från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) avled cirka 80 391 personer i USA av läkemedelsöverdos under 2024, vilket motsvarar en minskning med 26,9 % jämfört med 110 037 dödsfall under 2023. 

Detta är den största årliga minskningen som någonsin registrerats i USA. Dessa siffror avser överdoser relaterade till narkotika och läkemedel, som är det primära måttet för dödsfall kopplade till narkotikamissbruk.  För 2025 finns preliminära indikationer på fortsatt nedgång, med cirka 76 500 dödsfall för perioden april 2024–april 2025.

Det är dock inte endast antalet döda i missbruk som är den enda drivkraften i Trump-administrationens fokus på drogkartellerna och andra aktörer som förser USA med narkotika. 

Det finns flera beräkningar på samhällskostnaden för narkotikamissbruk i USA som inkluderar kostnader för hälso- och sjukvård, förlorad produktivitet, brottslighet och andra samhällspåverkningar. Dessa uppskattningar varierar beroende på källa, tidsperiod och vad som inkluderas (t.ex. receptbelagda opioider, olagliga droger eller bredare substansmissbruk). De senaste siffrorna pekar på en total kostnad på cirka 700–800 miljarder dollar per år för substansmissbruk i allmänhet.

Av samhällskostnaderna utgör receptbelagda opioider 30 procent av beloppet med 240 miljarder dollar för produktionsbortfall samt relaterade hälso- och sjukvårdskostnader. 

Det finns en bred konsensus kring ett bolags explicita skuld för den amerikanska utvecklingen. Purdue Pharma.

Purdue Pharma, McKinsey och opioidkrisen

Purdue Pharma pekas genom sin aggressiva marknadsföring och nedtoning av riskerna med smärtstillande medlet OxyContin (som lanserades 1996), som den primära utlösare till den opioidkris som drabbat USA. Detta bidrog till en dramatisk ökning av receptbelagda opioider under 1990- och 2000-talen, vilket i sin tur ledde till missbruk, övergång till olagliga droger som heroin och fentanyl, och en eskalerande våg av överdosdödsfall.

Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har opioidkrisen resulterat i cirka 806 000 överdosdödsfall i USA sedan 1999, varav nästan 80 000 inträffade 2023. Sammanlagt har epidemin, som Purdue givit upphov till lett till dödlig utgång för  över 450 000 personer under de senaste två decennierna (cirka 2000–2020), med en fortsättning som gör att prognoser pekar på upp till 1,2 miljoner dödsfall i USA och Kanada fram till 2030.

Rådgivnings- och konsultföretaget McKinsey spelade en central roll i opioidkrisen genom att ge råd till tillverkare som Purdue Pharma (OxyContin), Endo, Johnson & Johnson och Mallinckrodt om aggressiv marknadsföring och försäljningsstrategier för att maximera opioidförsäljningen under 2000- och 2010-talen trots kända risker för missbruk. Detta bidrog till den explosiva ökningen av recept och beroende samt blev inkörsporten till tyngre missbruk som Fentanyl och heroin.

Relaterat: McKinseys dubbla ansikten

McKinsey agerade på bägge sidor genom att samtidigt konsultera FDA (amerikanska läkemedelsverket) om läkemedelspolicy och regleringar – utan att avslöja sina industrikontrakt – och hjälpa klienter att motverka eller kringgå FDA:s restriktioner. Detta framkom i utredningar, vilket ledde till böter på över 1,2 miljarder dollar. McKinsey slutade med opioidrelaterat arbete 2019.

Det är allmänt känt att Trumpadministrationen har kritiserat och granskat McKinseys i allmänhet och dess federala kontrakt hårt för att skära ner på “slöseri” med skattepengar.

Relaterat: McKinsey och den havererade sydafrikanska energimarknaden

I Sverige är McKinsey aktuella med att både ha utformat lagrum och regelverket för AP-fondernas investeringar i onoterade bolag som bolagen Northvolt och Stegra samtidigt som bolaget utvärderade AP-fondernas investeringar i onoterade bolag och fungerat som rådgivare till såväl bolagens ägare Vargas med Harald Mix som Northvolt och Stegra.

Relaterat: Så involverade var McKinsey i investeringen i Northvolt