Spaniens premiärminister Pedro Sánchez utlyste den 5 oktober nyval till den 29 november. Officiellt ska bostadsfrågan bära kampanjen. Men i praktiken blir valet också en prövning av om regeringen efter sju år med korruptionsutredningar nära den politiska ledningen samt om en starkt kritiserad migrationspolitik fortfarande kan samla en majoritet för socialistpartiet PSOE.

De spanska opinionsmätningarna ger ett tydligt svar om vart landet är på väg. Partido Popular (PP) ligger på omkring 32–34 procent, PSOE på 26–27 och Vox på 18–19. I valet 2023 fick PP 33,1 procent och 137 mandat, PSOE 31,7 procent och 121 mandat och Vox 12,4 procent och 33 mandat. Socialisterna har därmed tappat omkring en femtedel av sitt väljarstöd medan Vox har tagit en stor del av rörelsen åt höger. PP ligger i huvudsak kvar på samma nivå.

Mandatprojektionerna placerar ofta PP kring 136 mandat, PSOE strax över 100 och Vox på 60–70. Absolut majoritet är 176 mandat. PP och Vox hamnar i flera modeller på omkring 200 mandat eller mer. Den beräknade sannolikheten för en högermajoritet ligger i vissa sammanställningar över 90 procent, medan sannolikheten för att PSOE blir största parti ligger under tio procent.

Det statliga opinionsinstitutet CIS är undantaget. I septemberbarometern, där intervjuerna genomfördes den 1–4 september, fick PSOE 31 procent, PP 25,5 och Vox 16,6. Institutet, som leds av José Félix Tezanos, har under flera år gjort en högre skattning av partier till vänster jämfört med de privata mätningarna och avvek även inför valet 2023.

Det är en siffra oppositionen kan använda. Den har däremot begränsat stöd i den övriga opinionsbildningen.

Bostäder eller korruption

Bostadsfrågan är det område PSOE och Sánchez vill att valet ska handla om. Hyror och bostadspriser ligger högt på väljarnas lista över viktigaste frågor. Det ger regeringen en möjlighet att flytta fokus från sommarens Ceuta-kris och från de rättsprocesser som omger regeringen och PSOE. Problemet är att korruptionsfrågorna inte längre enbart är politiska anklagelser. Flera ärenden har lett till domar. Andra är fortfarande under utredning.

Högsta domstolen dömde i juni 2026 den tidigare transportministern José Luis Ábalos till 24 års fängelse och hans tidigare rådgivare Koldo García till 19 år för bland annat ingående i en kriminell organisation, mutbrott, förskingring och otillbörlig påverkan. Domen gällde den första delen av det så kallade Koldo-målet och omfattade bland annat provisioner kopplade till offentliga upphandlingar av munskydd och sjukvårdsmateriel under pandemin.

Ábalos var inte bara minister. Han var också PSOE organisationssekreterare under de år då Sánchez konsoliderade sin kontroll över partiet. Han uteslöts ur PSOE 2024. Domen mot honom är den längsta fängelsedomen mot en tidigare spansk minister sedan demokratins återkomst.

Den juridiska processerna är begränsade till de personer som dömts. Den politiska betydelsen är större. En av Sánchez närmaste partiföreträdare har dömts för brott kopplade till offentliga upphandlingar.

Samtidigt fortsätter andra delar av Koldo-strukturen att utredas. Domaren Ismael Moreno utreder bland annat misstänkt penningtvätt och möjliga oegentligheter kring PSOE kontantutbetalningar. Partiet har förelagts att redovisa kontantutbetalningar under perioden 2017–2024 samt donationer under det senaste decenniet. Víctor de Aldama har också hörts på nytt inom ramen för den sekretessbelagda utredningen.

En fällande dom mot två tidigare nyckelpersoner är inte en dom mot PSOE. Den centrala politiska frågan är i stället om utredningen kan visa att pengar från den krets som stod bakom mutorna också nådde partiet. Det är fortfarande en öppen rättsfråga.

Familjen i fokus i pågående rättsprocesser

Närmare Sánchez familj finns två andra ärenden, av ett annat slag men med betydande politisk laddning. Hans bror David Sánchez dömdes av provinsdomstolen i Badajoz för medverkan till tjänstefel efter att en tjänst vid provinsstyrelsen hade utformats på ett sätt som domstolen fann otillbörligt. Påföljden blev nio års förbud mot att inneha valbara offentliga uppdrag och offentliga ämbeten.

Det handlar inte om mutbrott och ska inte blandas ihop med Koldo-målet. Men det handlar om hur offentlig makt har använts i samband med en anhörigs anställning.

Även Sánchez hustru Begoña Gómez är föremål för en rättsprocess. Audiencia de Madrid har begränsat åtalet till misstankar om otillbörlig påverkan och förskingring. Någon rättegång väntas inte före valet. Gómez förnekar brott och Sánchez har beskrivit processen som politiskt motiverad. Åklagaren har samtidigt i delar yrkat på frikännande.

Ännu närmare PSOE centrala partiapparat ligger det som i Spanien har kommit att kallas Leire Díez-affären. Audiencia Nacional utreder uppgifter om en struktur kopplad till Díez och den tidigare organisationssekreteraren Santos Cerdán. Misstanken gäller bland annat försök att samla in känslig information och påverka rättsprocesser som berört PSOE, regeringen och personer i Sánchez närhet.

Civilgardets centrala utredningsenhet UCO har i rapporter pekat ut Juan Manuel Serrano, Sánchez tidigare kabinettschef, som en central person i sammanhanget. Bland annat har frågor väckts kring Díez anställning.

Avlyssnad kommunikation ska enligt medierapporteringen ha berört försök att ”skydda presidenten” under våren 2024, när Sánchez tillfälligt drog sig tillbaka från offentligheten efter att hans hustru blivit föremål för en utredning. En ljudupptagning som publicerats av El Confidencial har kopplat operationen till Sánchez och Cerdán. Uppgifterna är föremål för fortsatt rättslig prövning.

Sánchez är inte åtalad i något av dessa mål. Den spanska rättsprocessen har hittills stannat vid personer i hans närhet. En tidigare minister och organisationssekreterare, en rådgivare, en bror och en hustru.

Sju veckor – räcker tiden?

Nyvalet ändrar tidsramen, men inte sakfrågorna. När parlamentet, Cortes, upplöstes föll också flera pågående parlamentariska undersökningar bland annat om Koldo-affären och andra kontroverser kring regeringen. Frågan är nu om Sánchez kan vända opinionen.

Pedro Sánchez har gjort det tidigare, både 2019 och under slutskedet av valrörelsen 2023. Spanska valrörelser har visat att opinionsläget snabbt kan svänga. En kampanj med fokus på bostäder och hyror kan dessutom ge PSOE ett visst ökat stöd bland yngre väljare i storstäderna. Men utgångsläget är betydligt svårare.

PP och Vox ligger tillsammans omkring 50–52 procent. Samtidigt är vänsterblocket till vänster om PSOE försvagat. Sumar har ungefär halverats sedan 2023 och Podemos ligger nära spärren. Även en uppgång för PSOE på flera procentenheter skulle därför kunna lämna högerblocket med majoritet så länge Vox behåller ett stöd över omkring 15–16 procent. Det finns hittills få tecken på att Vox är på väg ditåt. Invandringsfrågan efter Ceuta-krisen och korruptionsutredningarna förstärker dessutom varandra politiskt.

För att vända utvecklingen krävs därför mer än en normal valspurt. Sánchez måste övertyga väljarna om att skilja honom från den partiapparat och de personer som har omgett honom under hans sju år vid makten.

Den 29 november avgörs inte bara bostadspolitiken. Valet blir också en prövning av hur långt den politiska ansvarsfriheten sträcker sig när korruptionsärendena kommer allt närmare regeringschefens egen organisation och familj.