Importerad eller närodlad antisemitism?

Illustration: Grok
  • Fredag 20 nov 2026 2026-11-20
E-post

Antisemitismen bland Vänsterpartiets kandidater beskrivs ofta som importerad. Forskningen ger en obekvämare bild. Föreställningarna förs med hit, men de odlas och vidareutvecklas här. Av de som finns i Europa. För främst Vänsterpartiet som hävdar att de är en motkraft till rasism och antisemitism är slutsatserna obekväma.

Expressens reporter och mottagare av Stora Journalistpriset 2026 Inas Hamdan har under året kartlagt vänsterpartistiska kandidater som hyllat Hamas, spridit konspirationsteorier om judar samt förnekat Förintelsen. Hela 33 kandidater strukits eller lämnat partiet efter avslöjandena. Fallen finns i allt från Helsingborg och Landskrona till Sävsjö, Örebro och Avesta.

Debatten har snabbt låst sig i två läger. Det ena lägret talar om importerad antisemitism, det andra vill inte tala om ursprung alls. Båda förenklar. Frågan är inte bara varifrån människor kommer, utan var föreställningarna faktiskt uppstår och vem som sedan odlar dem och för dem vidare. Svaret är obekvämt och avgör hur samhället bör möta problemet.

I juni 2026 publicerade Forum för levande historia sin tredje stora mätning av antisemitiska attityder. Den genomfördes av SCB och är skriven av Henrik Bachner, Pieter Bevelander och Meriam Chatty. Resultatet pekar på ett trendbrott. Efter en minskning mellan 2005 och 2020 ökade de antisemitiska attityderna med i genomsnitt runt 15 procent fram till 2025.

Mätningen visar också var attityderna är vanligast. Personer födda i Afrika, Asien, Mellanöstern och Nordafrika, men även i EU och övriga Europa utanför Norden, har högre nivåer av traditionell och Förintelserelaterad antisemitism än personer födda i Sverige med svenskfödda föräldrar. Sambandet är starkast för dem som är födda i Mellanöstern, Nordafrika och Asien. Personer med muslimsk religionstillhörighet ligger tydligt högre än de utan religionstillhörighet.

I studien framträder två tydliga drag.

  • Det första är att även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar visar på en överrepresentation. Attityderna försvinner med andra ord inte av sig själva i den andra generationen.
  • Det andra är att antisemitismen inte är ett renodlat invandrarfenomen. Sympatisörer till Sverigedemokraterna och till partier utanför riksdagen (under riksdagsspärren) ligger klart högre än referensgruppen.

I sammanfattningen redovisas Somalia inte separat utan alla med ursprung i Afrika behandlas som en homogen grupp. Den som påstår något om svensk-somaliers attityder har inget statistiskt stöd att luta sig mot, åt något håll.

Tyskland: Jämförbara men bättre data

I november 2025 publicerade det tyska forskningsinstitutet DeZIM en storskalig studie som uttryckligen prövade tesen om importerad antisemitism. Resultatet var tvådelat.

Personer med muslimsk bakgrund instämde oftare i antisemitiska påståenden. Påståendet att judar i dag tjänar på Förintelsens lidande avvisades av nästan 70 procent av dem utan invandrarbakgrund, men bara av 37 procent av muslimerna. Samtidigt minskade attityderna med vistelsetiden och över generationerna. Andra generationen och tyska medborgare avvisade oftare antisemitiska påståenden, särskilt konspirationsteorier.

Partipreferensen spelade även den en stor roll. Anhängare till Alternativ für Deutschland, AfD, hade markant höga nivåer av antisemitiska värderingar.

En studie från Hamburgs universitet av 3 270 ungdomar mellan 16 och 21 år pekar åt samma håll. Muslimer av första generationen var tydligt överrepresenterade bland unga med antisemitiska attityder. Det förklarades inte av upplevd diskriminering eller marginalisering.

Den bredaste sammanställningen har gjorts av Günther Jikeli vid Indiana University. Han gick 2024 igenom 33 undersökningar med över 35 000 muslimska respondenter i Europa och USA. Muslimer instämmer i regel ungefär dubbelt så ofta i antisemitiska påståenden och skillnaden förklaras inte av socioekonomiska faktorer. Andra generationen ligger konsekvent lägre än den första.

Men Jikeli gör två iakttagelser som komplicerar bilden. Religiösiteten ökar bland unga muslimer, och den hänger ihop med högre antisemitism. I Ruud Koopmans data ligger antisemitismen på över 70 procent bland religiösa fundamentalister, mot ungefär 20 procent bland icke-religiösa. Och i tyska data var muslimer födda i Tyskland mer antisemitiska än de som var födda på Balkan, i Afghanistan, Irak, Iran eller Pakistan.

En del av antisemitismen kommer inte från ursprungslandet. Den utvecklas här. I Europa.

Det somaliska exemplet

I den somaliska diasporan, en av de största i Europa, blir mekanismen tydlig. Enligt Jikelis genomgång instämde somaliska muslimer i Danmark mer sällan i antisemitiska påståenden än pakistanska och palestinska. Det stämmer med forskningen om första generationens somalier där klanidentitet, religiös pragmatism och nationalism har hållit dem borta från transnationella rörelser som global jihadism.

Somalia är inte fritt från fientlighet mot Israel. När Israel erkände Somaliland i december 2025 deltog tiotusentals i protester över hela landet och i Mogadishu brändes israeliska flaggor. Men den fientligheten är territoriell och nationalistisk. Den handlar om Somalias enhet, inte om judisk världskontroll.

Konspirationsantisemitismen hos en del unga svensk-somalier har en annan härkomst. Forskare som följt somaliska ungdomar i Europa beskriver hur många lämnat föräldrarnas lokala islam för en gränslös diasporaislam. En liten grupp har tagit till sig en salafism som är främmande för föräldragenerationen.

Den tolkningen lärs inte ut i Mogadishu. Den lärs ut i Europa och i Sverige. I moskéer och föreningar med koppling till Brödraskapet eller salafismen, av engelsk- och arabiskspråkiga predikanter på TikTok och i politiska miljöer där Palestinafrågan blir en identitetsmarkör. Religionsvetaren Simon Sorgenfrei har påpekat att många under IS-epoken radikaliserades via sociala medier snarare än i moskémiljöer.

Samma mönster kunde iakttas när 20–30 personer reste från Norge för att ansluta sig till al-Shabaab, och när rekrytering i Stockholm kopplades till en ungdomsgård i Rinkeby som finansierades med offentliga bidrag. Det var unga ur andra generationens migranter som vuxit upp i Skandinavien.

Var ligger ansvaret?

Bilden som träder fram passar vare sig de som talar om importerad antisemitism eller de som vägrar tala om ursprung. Attityderna förs med hit och är vanligare i vissa grupper. I regel mattas dessa av över tid. Men en minoritet i andra generationen blir mer radikal än sina föräldrar och de idéer de tar till sig kommer från miljöer i Europa. Inte från ursprungsländerna.

Det får praktiska följder. En integrationspolitik som räknar med att tiden löser problemet missar just den grupp som går åt andra hållet. Den som vill veta var idéerna kommer ifrån bör titta där Hamdans granskning pekar.

På föreningar, studieförbund, moskéer och partiavdelningar som tar emot offentliga medel och ger ideologiska entreprenörer en plattform. Det är där frågan om ansvar hör hemma.

För Vänsterpartiet är slutsatsen obekväm. Partiet ser sig som en motkraft mot både rasism och antisemitism. Men när antiimperialistisk retorik möter unga som söker identitet i en gränslös diasporaislam blir partiet ingen motkraft.

Det blir istället en inkubator och förstärkningsfaktor.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se