Efter den senast genomförda extra bolagsstämman vid stålföretaget Stegra utkristalliseras en ny huvudägare efter att Harald Mix tycks ha givit upp hoppet om bolaget. Den grupp av nya främst utländska ägare utlovar dessutom en vinst på mer än tio miljarder senast 2027 om bara den svenska staten öppnar upp för mer skattemedel i bolaget. Som ännu inte kan uppvisa någon produktion.

Efter den senast genomförda extra bolagsstämman vid stålföretaget Stegras huvudkontor i Stockholm har nu bolaget kompletterat handlingarna som skickats in till Bolagsverket. Tidigare saknades underlaget för en miljard röstberättigade aktier vilket nu har åtgärdats av bolaget.

Av röstlängden framgår att flera aktieägare var närvarande som tidigare inte varit känt. Bland annat var det av Harald Mix kontrollerade investmentbolaget Vargas närvarande genom hans nära och mångårige vän och affärspartner Carl-Erik Lagercrantz. Hur de röstade i de olika ärenden som stämman hade att besluta om i detalj är okänt men ur röstlängden går det att räkna fram vem, eller vilka som är den faktiska nye huvudägaren i bolaget.

En bolagsstämma som genomfördes under bitvis frostiga förhållanden då bolaget dels riskerar insolvens efter att ha rapporterat bolagets finansiella ställning i alltför skönmålande termer till ägare och långivare men även för att den avgående styrelseordföranden Harald Mix valde att fotvandra i Nepal istället.

Risken för bolagets insolvens avslöjades av Financial Times tidigare i år.

Relaterat: Stegra och regeringen lägger ut rökridåer

Ny huvudägare – samma krav på offentlig finansiering

En ny grupp av huvudägare kom att utkristalliseras vid bolagsstämman efter att Harald Mix endast i begränsad omfattning deltar i nyemissionen. Ombudet Donald Doka, anställd av Linklaters, röstade för nästan hälften (48 procent) av rösterna på stämman vilket ger en mycket tydlig signal om vem som idag styr bolaget. Donald Duka företrädde, eller företräder en företagsgrupp som agerat tillsammans för att reda upp bolagets situation. Detta är ingen ovanlig lösning, att ha samma ombud, men förutsätter att de olika intressena som ombudet företräder har samma agenda och därmed samordnat sig sinsemellan innan stämman.

Relaterat: Vem äger Stegra?

Doka företrädde ägarna Altor, GIC (Singapore national wealth fund), Hy24, Just Climate (Al Gore) samt Andra AP-fonden och är därmed att betrakta som den nya huvudägaren efter Vargas. Andra AP-fonden har sedan tidigare överlåtit hela sin rösträtt till fonden Just Climate enligt besked från fonden själva.

Skiftet i maktbalans i styrelsen motiverar varför Shaun Kingsbury är Stegras nya styrelseordförande. Han efterträdde  bolagets medgrundare Harald Mix som avgick från posten den 4 november 2025. Harald Mix fortsätter dock som styrelseledamot vilket var, erfar Ledarsidorna, ett krav från övriga ägare. Hade Mix valt att helt avgå från styrelsen hade de kriskonsulter som nu kontrakterats avböjt att ta uppdraget för att försöka rädda bolaget.

Det är inte fel att säga att Mix fick ett erbjudande från de övriga ägarna han inte kunde tacka nej till. Och det är uppenbart att Stegra inte längre är ett svenskägt bolag. Trots detta skifte i ägarlängden kräver bolaget svenska skattebetalares pengar i ännu större omfattning än tidigare.

Kingsbury, som representerar fonden Just Climate, har i samband med bolagsstämman varit tydlig med att han förväntar sig ytterligare statsbidrag för att rädda bolaget men förnekar att Stegra befinner sig i en finansiell kris.

Samma linje drivs av vd för riskkapitalbolaget Hy24, Pierre-Etienne Franc, som investerar i vätgasprojekt i den gröna omställningen och dessutom styrelseledamot i Stegra sedan två år tillbaka. Hy24 ingår i samma ägargrupp som Just Climate. Franc menar i en intervju i SvD att 

– Även om den svenska regeringen endast skulle ge Stegra 200 miljoner euro skulle det leda till 300–400 miljoner euro i investeringar eller lån från andra håll eftersom det skulle skapa förtroende för bolaget. Staten skulle få pengarna tillbaka via vinstskatten på ett eller två år.

Det vill säga senast 2027 skulle bolaget komma att visa vinst som skulle resultera i en erlagd vinstskatt på en nivå överstigande 200 miljoner Euro, eller 2,3 miljarder kronor. 

Omöjlig matematik och tvivelaktiga partners

Vinstskatten, eller bolagsskatten, för aktiebolag i Sverige är 20,6 procent. Enligt Franc kommer Stegra senast 2027 visa upp en vinst om drygt 10 miljarder kronor under sitt första verksamhetsår för att matematiken enligt Hy24 VD  Pierre-Etienne Franc och Stegras styrelse ska gå ihop.

Den av Franc, i egenskap av styrelseledamot, prognostiserade vinstnivån för Stegra ska jämföras med det statliga SSAB. SSAB:s vinst (rörelseresultat) för helåret 2024 var 7 860 miljoner kronor.

Stegras driftstart av sin stålfabrik i Boden är kraftigt försenad, och den första stålproduktionen förväntas nu ske runt årsskiftet 2026/2027. Ursprungligen var planen att produktionen skulle starta 2025. Produktionen av fossilfritt stål kommer dessutom baseras på bland annat svartlistade järnpellets från det brasilianska gruvbolaget Vale. Vale är Stegras partner för råvaruförsörjningen.

Relaterat: Så rundar Andra AP-fonden svartlistningar

Vale har ansvaret för flertalet miljökatastrofer i Sydamerika när dammar brustit. Vid en av olyckorna omkom 272 personer. Vale är även föremål för en rättsprocess som berör övergrepp på ursprungsbefolkningen. Vale befinner sig på bland annat AP-fondernas och den norska oljefondens sanktionslistor men trots det väljer Andra AP-fonden att stötta bolagets verksamhet med svenska pensionärers inbetalade medel indirekt via investeringen i Stegra och Just Climate.

Extramaterial

Stämmoprotokoll och den uppdaterade röstlängden vid Stegras senaste bolagsstämma.