Preskriptionsklockan tickar för Ekobrottsmyndigheten
Northvolts konkurs är den största i Sverige sedan Kreugerkraschen. Men medan Ekobrottsmyndigheten under sekretess utreder vad som hände, tickar preskriptionsklockan. En genomgång av de brottsrubriceringar som kan komma ifråga visar ett mönster: de grova brotten har efter 2025 års preskriptionsreform femton års hållbarhet. Där finns det fortfarande tid. Men de “små” eventuella brotten håller redan på att ätas upp av tiden. Avgörande händelser från bolagets mest intensiva tid, 2021 och 2022 kan vara utom räckhåll för rättslig prövning redan i år.
När Northvolt AB och fyra koncernbolag lämnade in sina konkursansökningar till Stockholms tingsrätt i mars 2025 stod över 80 miljarder kronor i skulder mot tillgångar värderade till en bråkdel. Sedan dess har flera böcker, en rad granskningar och en växande hög av civilrättsliga tvister tecknat bilden av ett bolag vars externa kommunikation under lång tid avvek från den interna verkligheten.
Journalisten Gunnar Lindstedt, som en gång avslöjade Trustorhärvan, uppger i boken Northvoltfallet (Volante, 2026) att Ekobrottsmyndigheten inlett en utredning om skattebrott och bokföringsbrott, med anklagelser riktade mot hela eller delar av styrelsen samt bolagets revisor.
Myndigheten har varken bekräftat eller dementerat uppgiften, utan hänvisar till sekretess av utredningstekniska skäl.
Det förtjänar att understrykas: ingen är åtalad, uppgifterna om utredningens existens och omfattning är obekräftade, och för samtliga berörda gäller oskuldspresumtionen fullt ut. Men för den som vill förstå vad ett rättsligt efterspel kan omfatta, och vad som riskerar att aldrig prövas går det att göra en systematisk inventering utifrån offentligt material.
Fem spår mot ett rättsligt efterspel
Det första och mest uppmärksammade spåret är svindleri, närmare bestämt företagssvindleri enligt 9 kap. 9 § andra stycket brottsbalken.
Bestämmelsen träffar den som i egenskap av exempelvis verkställande direktör offentliggör eller sprider vilseledande uppgift ägnad att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende. Lindstedts dokumentation pekar på en serie kommunikativa händelser: pressmeddelandet i januari 2024 om att omkring 13 miljarder kronor “säkrats” genom den så kallade Northern Lights-krediten — ett lån som aldrig nådde sitt effective date och aldrig betalades ut; uttalanden om att produktionen gick “bättre och bättre” samma period som bolagets egna underlag till länsstyrelsen beskrev att fabriken endast testkörts; samt det hemlighållna beslutet att skjuta upp börsnoteringen.
Högsta domstolens friande dom mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen (B 7476-24) klargjorde de centrala rekvisiten: aktivt agerande krävs, men förtigande av en väsentlig omständighet räcker för att en uppgift ska anses vilseledande och något uppsåt att skada behövs inte. Bonnesen friades på en processuell grund, hennes uttalanden gjordes i grundlagsskyddade medieintervjuer.
Den spärren gäller inte med samma automatik för pressmeddelanden, årsredovisningar och investerarkommunikation vilket är just de kanaler där Northvolts mest kritiska uppgifter lämnades. Samtidigt ska sägas att bedömare är oeniga. Bland annat har det i affärspressen anförts att risken för fällande svindleridom är liten, med hänvisning till att konkursförvaltarens granskning via KPMG inte noterade felaktig redovisning.
Det andra spåret är bokföringsbrott. Den centrala frågan är värderingen i årsredovisningen för 2023, som godkändes utan anmärkning trots en maskinpark upptagen till omkring 60 miljarder kronor vid minimal produktion — tillgångar som under hösten 2024 skrevs ned med i storleksordningen 36 miljarder. Om bokföringen under 2023 och 2024 gav en rättvisande bild av ställning och resultat blir en kärnfråga, och här dras även revisionen in i prövningen.
Det tredje spåret är skattebrott, enligt Lindstedt en del av samma utredning, sannolikt kopplat till hur tillgångsvärden och avdrag hanterats.
Det fjärde spåret är borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken. Lindstedt daterar obeståndet till tiden efter midsommar 2024 endast månader före konkursansökan. Om den dateringen håller blir varje större transaktion under perioden potentiellt prövbar. Till dessa hör selektiva betalningar till vissa leverantörer, säkerhetsställanden, koncerninterna överföringar.
Hit hör också de kompensationsbetalningar om sammanlagt 346 miljoner dollar till dotterbolaget Northvolt Ett för brutna lånevillkor, som aktieägarna enligt Lindstedt inte informerades om. En transaktion som beroende på omständigheterna även kan aktualisera misstanke om trolöshet mot huvudman.
Det femte spåret är redan aktivt: arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död efter dödsfallen i Skellefteå, där den tidigare vd:n delgivits misstanke.
Därtill kommer den civilrättsliga flanken, där European Battery Funds underkända talan mot en av grundarna innehåller en argumentation som kan återkomma i amerikansk process.
Preskriptionen avgör vad som någonsin prövas
Den 1 april 2025 trädde en ny preskriptionslagstiftning i kraft. Den gäller även brott begångna dessförinnan, förutsatt att de inte redan hunnit preskriberas, och förlängde fristerna för de allvarligare brotten:
För brott med maxstraff över fem men högst åtta års fängelse gick preskriptionstiden från tio till femton år. För brott med kortare straffskalor ändrades däremot ingenting. Det skapar en skarp gräns i Northvoltfallet.
De grova rubriceringarna — grovt svindleri, grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott, grov oredlighet mot borgenärer, grovt vållande till annans död — har alla maxstraff på sex års fängelse och därmed numera femton års preskriptionstid. Här finns ingen tidsnöd; gärningar från 2021 kan prövas långt in på 2030-talet. För bokföringsbrott tillkommer dessutom specialregeln att fristen i konkursfall i regel räknas först från konkursbeslutet, det vill säga mars 2025.
Normalgradsbrotten är en annan sak. Svindleri av normalgraden har maxstraff på två års fängelse och preskriberas efter fem år. Det betyder att vilseledande kommunikation från de stora kapitalanskaffningarna 2021 och uttalanden under 2022 preskriberas löpande . Dels under 2026 och även under 2027 om gärningarna inte bedöms som grova.
Åklagarens rubriceringsval blir därmed inte en formalitet utan helt avgörande för hur långt bakåt i bolagets historia en prövning över huvud taget kan nå. Pressmeddelandet om Northern Lights-lånet i januari 2024 håller som normalgrad till januari 2029; det som sades 2021 gör det inte.
En teknisk omständighet förtjänar särskild uppmärksamhet: preskriptionsavbrott sker först när den misstänkte häktas eller delges åtal. En delgiven misstanke, som den tidigare vd:n fått i arbetsmiljöärendet stoppar inte klockan. Dödsfallet i december 2023 är skyddat så länge rubriceringen grovt vållande står sig, men skulle åklagaren till slut landa i normalgraden krävs ett delgivet åtal före utgången av 2028.
De icke-dödliga olyckorna på bygget i Skellefteå, sannolikt orsakad av den säkerhetskultur Lindstedt ägnar ett helt kapitel är som vållande till kroppsskada av normalgraden. Ett sådant misstänkt brott har två års preskriptionstid vilket innebär att de i praktiken redan straffrättsligt döda för allt som inträffade före sommaren 2024.
Tempot blir den avgörande faktorn
Bilden som träder fram är därmed tydlig. Det rättsliga efterspelet efter Northvolt kommer, om det blir av, att handla om de grova brotten. Det är bara de som preskriptionsreglerna ger utredarna tid att nå.
Allt som stannar vid normalgraden från bolagets expansionsiva år är redan eller snart utom räckhåll. Det lägger ett dubbelt ansvar på Ekobrottsmyndigheten att dels att inom rimlig tid avgöra om förundersökning ska bedrivas öppet och mot vilka, dels att i rubriceringsfrågan göra de bedömningar som avgör om Northvolts hela historia kan bli föremål för rättslig prövning.
Sverige har varit här förr. Efter Kreugerkraschen tog det år innan ansvarsfrågorna var utredda, och mycket prövades aldrig. Frågan är om historien om Northvolt slutar på samma sätt.
Inte med en friande eller fällande dom, utan på grund av att tiden för möjlig rättslig prövning helt enkelt tog slut.
Faktaunderlag
- Gunnar Lindstedt, “Northvoltfallet” (Volante, 2026)
- Högsta domstolens dom B 7476-24; prop. 2024/25:59 “En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning” (SFS 2025:151)
- Ledarsidornas artikelserie om Northvolts konkurs
- Offentliga uppgifter om konkursförfarandet vid Stockholms tingsrätt.
Observera: Uppgifterna om Ekobrottsmyndighetens utredning är obekräftade av myndigheten. Ingen av de berörda personerna i bolagets ledning är vare sig delgivna misstanke eller åtalade. Oskuldspresumtionen gäller.





























































































