Idag, under fredagen presenterar flera opinionsinstitut sina sista väljarbarometrar före valet. Mätningarna kommer att få stort nyhetsvärde och kan påverka väljarnas bild av styrkeförhållandena mellan partierna samt hur de lägger sina röster. I samband med detta finns det goda skäl att granska framför allt ett institut med stort genomslag som har en historia av att avvika anmärkningsvärt ofta och som arbetar med icke vetenskapliga metoder.

Idag, under fredagen presenterar flera opinionsinstitut sina sista väljarbarometrar före valet. Dessa är beställda av de större mediehusen som SVT, Sveriges Radio, TV4, Aftonbladet, DN med flera då dessa medier ser ett nyhetsvärde i att bevaka och rapportera om förändringar i opinionen. Mätningarna kommer att få stort nyhetsvärde och kan i sig påverka väljarnas bild av styrkeförhållandena mellan partierna.

Av de fem större instituten finns det därför skäl att särskilt granska det som arbetar med icke vetenskapliga metoder i sina undersökningar. Det vill säga Demoskop som under mandatperioden vid flera tillfällen har redovisat resultat som avvikit tydligt från övriga institut. Den andra frågeställningen som är aktuell i samband med detta gäller de metodval som ligger bakom mätningarna.

Demoskop AB ägs av Peje Emilsson, som också är huvudägare i Kreab. Emilsson har därutöver ägarintressen i bland annat Kunskapsskolan. Demoskop har tidigare genomfört opinionsmätningar på uppdrag av friskolebranschen och Svenskt Näringsliv som visat ett högre stöd för friskolor än andra mätningar i samma fråga från bland annat SOM-institutet. Vice ordförande i Kreab är den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M).

Det innebär inte i sig att Demoskops mätningar är felaktiga eller att resultaten är styrda. Men ägarbilden och institutets uppdragsgivare är relevanta när resultaten används i en politisk och medial miljö där själva bilden av opinionen kan påverka opinionen.

Det finns därför skäl att granska hur Demoskops mätningar har utvecklats under den pågående valrörelsen.

Liberalernas mätlyft

Den 13 mars 2026 presenterade Liberalernas partiledare Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson överenskommelsen ”Sverigelöftet”. Inför pressträffen låg Liberalernas stöd i de flesta mätningar kring två procent. Demoskop hade redan i februari redovisat ett något högre stöd, 2,5 procent.

I mars steg Liberalernas resultat hos Demoskop till 4,5 procent. Det innebar en ökning med två procentenheter på en månad. Demoskop menade att väljarna belönade Liberalerna med ett ökat väljarstöd.

Mätningen gjordes av Demoskop på uppdrag av Aftonbladet och Svenska Dagbladet inom ramen för Iniziopanelen. Målgruppen var allmänheten mellan 18 och 79 år. Totalt genomfördes 2 286 webintervjuer mellan den 10 och 19 mars 2026. Frågan löd:

”Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?”

Någon motsvarande uppgång noterades inte av Ipsos, Novus eller Verian. Månaden efter hade Demoskops resultat för Liberalerna sjunkit till fyra procent, medan övriga institut fortsatt placerade partiet kring två procent. Demoskop förklarade senare avvikelsen med att institutet hade ”lyckats pricka toppen”. Därefter har Liberalernas resultat gradvis justerats ned och låg den 1 september på 2,8 procent. Fortfarande högre än de andra instituten, men inte så uppseendeväckande mycket högre som i mars.

Metoden

En central fråga är Demoskops användning av den självrekryterade Iniziopanelen. Efter sammanslagningen med Inizio har Demoskop under en längre period använt panelen som en central del av sina mätningar. Demoskop har försvarat metoden och hävdat att en självrekryterad panel kan vara minst lika bra som, eller bättre än, mer traditionella urvalsmetoder.

Metoden har samtidigt varit föremål för vetenskaplig och branschmässig kritik. Vid den amerikanska branschorganisationen AAPOR konferens i våras riktades kritik mot självrekryterade paneler och deras vetenskapliga förutsättningar. Professor Jon Krosnick vid Stanford University, som betraktas av branschen som något av en nestor, riktade hård kritik mot metoden med självrekryterade paneler som menade att dessa aldrig kan mäta verkligheten.

Under den senare delen av mandatperioden har Demoskop även förändrat sina metoder och urval och i högre grad kombinerat Iniziopanelen med andra metoder. Samtidigt har skillnaderna mot övriga institut minskat.

Det är i sig inget anmärkningsvärt att olika opinionsinstitut kommer fram till olika resultat. Alla mätningar innehåller osäkerhet. Det intressanta är i stället systematiska och återkommande avvikelser.

Mönstret från 2022

Ett jämförelsematerial finns i valrörelsen 2022. Ipsos, Novus och Verian, då Kantar Sifo, låg under en stor del av mandatperioden relativt nära varandra. Demoskop avvek däremot mer systematiskt efter sammanslagningen med Inizio. Skillnaderna gick ofta i samma riktning med lägre skattningar för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och högre för Centerpartiet och Moderaterna.

Novus har jämfört Demoskops resultat med Ekots Svensk väljaropinion, som är en sammanvägning av Ipsos, Novus och Sifo/Verian. Från 2021 fram till sommaren 2022 låg Demoskops genomsnittliga avvikelse per parti kring en procentenhet. I valspurten minskade avvikelsen till under 0,4 procentenheter. Konvergensen kom sent, framför allt under augusti och de sista veckorna före valet den 11 september 2022.

Även publiceringstidpunkterna är relevanta. Demoskop publicerade under perioden ofta sina mätningar efter andra institut. Det kan ha flera förklaringar, men innebär samtidigt att Demoskop hade tillgång till en större mängd redan publicerade mätresultat när den egna mätningen presenterades.

Det går inte att dra slutsatsen att resultaten därför justerades för att närma sig konkurrenterna. Men möjligheten är relevant att beakta när analyser pekar på att skillnaderna minskar i slutet av en valrörelse.

Samma mönster går att följa i årets valrörelse. Under en stor del av året har Demoskops mätningar avvikit från flera andra institut. Liberalernas utveckling är det tydligaste exemplet. Demoskop var ensamt om att registrera det kraftiga lyftet efter ”Sverigelöftet” och låg därefter kvar betydligt högre än konkurrenterna. Bolaget bidrog till att försöka sätta bilden av att ett närmande till Sverigedemokraterna hade starkt stöd i opinionen.

I takt med att valet närmar sig har skillnaderna minskat och det ”rush” eller väljarbelöning som Demoskop rapporterade noterades inte av något annat undersökningsföretag. Enligt uppgifter till Ledarsidorna skulle Demoskop under torsdagen, igår, ha presenterat sin sista opinionsmätning före söndagens val. Publiceringen flyttades senare till idag.

Det innebär att Demoskops sista mätning publiceras samtidigt som minst två andra institut presenterar sina slutmätningar. Om Demoskops resultat då ligger tydligt utanför övrigas intervall kommer det att bli möjligt att jämföra institutets siffror med ett betydligt bredare underlag. Det är också den punkt där frågan om konvergens blir särskilt intressant.

Om Demoskop återigen närmar sig övriga institut först i valrörelsens slutskede behöver det inte betyda att något är fel. Det kan vara ett resultat av normal statistisk variation, förändrade urval eller metodjusteringar.

Men ett återkommande mönster där Demoskop avviker under större delen av mandatperioden för att sedan närma sig övriga institut i valspurten är samtidigt något som bör analyseras, inte minst eftersom opinionsmätningar inte bara mäter opinion. De bidrar också till att forma den bild av opinionen som väljare, medier och partier förhåller sig till. Det gör metodfrågan till mer än en teknisk detalj.

När den sista väljarbarometern publiceras återstår därför inte bara frågan om vilket parti som ligger över eller under riksdagsspärren. Det återstår också frågan om hur väl själva mätningen mäter verkligheten eller om den är en del av en politisk kommunikation av ett särintresse.