Nyamko Sabuni, Liberalernas partiledare, svänger i frågan om Liberalernas syn på Säkerhetspolisen, Säpo, trovärdighet när hon menar att offentliga medel finansierar radikaliserande miljöer. Så sent som för en månad sedan ifrågasatte Liberalerna Säpos bedömningar av hur offentliga medel avsedda för folkbildning finansierar radikala miljöer.

Nyamko Sabuni, Liberalernas partiledare, menar i en debattartikel i Expressen att Liberalerna nu ställer högre krav på regeringen och inför regeringsförahandlingarna 2022 att komma tillrätta med den offentliga finansieringen av bidrag till radikala eller radikaliserande miljöer. Sabuni kräver tillsammans med partikamraten och riksdagaledamoten Robert Hanna att bland annat demokratikriterierna måste bli tydligare. De skriver bland annat att

Säkerhetspolisen varnar för att individer med kopplingar till våldsbejakande extremism är aktiva i organisationer som tar emot offentliga medel. Hur mycket pengar det rör sig om är svårt att bedöma, men det rör sig om många miljoner. Pengarna kan användas till att stötta terrororganisationer, bjuda in radikala föreläsare eller annan odemokratisk verksamhet. 

Bidragsflödet blir en statlig eller kommunal sponsring av extremism. Det är orimligt att detta tillåts fortgå. Därför måste tillsynen av demokrativillkoret för föreningsbidrag skärpas och bli kraftfullare, inte minst genom oannonserade besök och inspektioner. Inte en enda skattekrona ska gå till extremister.

Men kraven motsägs av hur Liberalerna agerat i riksdagens kulturutskott som bereder frågorna. Frågan om granskning av främst Folkbildningsrådet, som svarar för de statliga bidragen som kommit att slussas vidare till kriminell verksamhet och radikaliserande miljöer har under mandatperioden drivits av moderaterna. Dels i utskottsarbetet men även i formen av ett utskottsinitiativ inom ramen för utskottets betänkande. Moderaternas krav var att tillsätta en extern granskning för att utreda i vilken utsträckning som det förekommer oegentligheter inom främst Folkbildningsrådets ansvarsområde. 

Folkbildningsrådet är en idéell förening som av regeringens fått en myndighetsliknande ställning och utför myndighets åliggande inom ramen för folkbildningen. Det är först på senare tid som regelverket skärpts så att även Folbildningsrådet lyder under offentlighetsprincipen och är möjlig att granska.

Moderaterna hade yrkat, med stöd frеn Kristdemokrater och Sverigedemokrater om att utskottet uppmana regeringen att genomföra en extern granskning av Folkbildningsrådet. Inledningsvis fanns det en enighet i utskottet om detta men efter att Riksrevisionen aviserat att de skulle genomföra en egeninitierad granskning vek sig Centerpartiet och Liberalerna efter att Socialdemokraterna satt dessa under press. I Centerpartiets fall fanns det även andra skäl, som att skydda den numera före detta ordföranden, den tidigare riksdagsledamoten Catarina Håkansson Boman.

I riksdagsdebatten när betänkandet lämnades över pekade riksdagsledamoten John Weinerhall, M, på det stora mörkertalet och att det inte var säkert att Riksrevisionens aviserade granskning, som vare sig riksdagen eller regeringen kan styra över, helt säkert kan täcka in vilka områden och funktioner som måste granskas. Weinerhall menade att de i utskottet som motsatte sig moderaternas initiativ skulle gömma sig bakom Riksrevisionens granskningsbeslut.

Weinerhalls profetia kom att infrias i partiernas anföranden inför riksdagsbeslutet då moderaternas tilläggsyrkande avslogs med stöd från Liberalerna, Centerpartiet samt regeringsunderlaget.

Mer läsning: Riksrevisionen tar eget initiativ till granskning av Folkbildningsrådet

Liberalernas Christer Nylander menade att de inte alls skulle gömma huvudet i sanden utan hade stuckit ner det i tillgängliga fakta och att det räckte för att de inte skulle ställa ytterligare krav på att klarlägga vad som skett med skattebetalarnas inbetalade medel. 

Liberalerna gick så långt att de implicerade att anklagelserna om att skattemedel skulle finansierat politisk extremism var osanna eller oriktiga samt att ytterligare utredningar eller kartläggningar i själva sakfrågan var och är överflödiga.

Mer läsning: Kommuner drar in bidrag till utbildningsförbund

Liberalerna ifrågasatte därmed i riksdagens talarstol Säkerhetspolisens verksamhet, kapacitet och förmåga eftersom myndigheten konstaterat att skattemedel avsedda för folkbildningsinsatser finansierat framför allt islamistiska miljöer.

Mer läsning: Liberalerna ifrågasätter Säkerhetspolisens arbete

I och med att Liberalerna bytte sida efter att ha ifrågasatt Säkerhetspolisens arbete försatte de chansen till en granskning av statsbidragen, med därtill följande repressiva åtgärder under mandatperiodens sista år. De åtgärder som bara kan komma ifråga om riksdagen fattar beslut om ett vidare kartläggnings- och utredningsarbete.

Liberalernas tidigare reträtt där de valde att stödja regeringen har åsamkat arbetet mot att offentliga medel finansierar radikaliserande miljöer irreparabel skada i form av förseningar. Förseningar som endast kan åtgärdas med ett regeringsskifte.

Liberalernas höga tonläge, att de nu även tycks ha ändrat sig om Säkerhetspolisens trovärdighet, har ingen relevans då de själva så sent som i april inte bara ifrågasatte Säkerhetspolisens bedömning utan även aktivt såg till att försena arbetet med att hejda den miljonrullning som Folkbildningsrådet svarat för till radikaliserande miljöer och organiserad brottslighet genom åren.

Att det är de låga opinionssiffrorna som ligger till del bakom Liberalernas helomvändning går inte att utesluta. Men skadan de åsamkat arbetet mot offentlig finansiering av radikaliserande miljöer är redan skedd.

Tid är den enda vara du kan förbruka och aldrig återställa.

Liberalerna har aktivt medverkat till att ytterligare ett år förbrukats utan nödvändiga åtgärder i arbetet mot radikaliserande miljöer kunnat vidtas.

Extramaterial

Liberalernas Christer Nylanders besked, och offentliga ifrågasättande i riksdagens kammare av Säkerhetspolisen från den 29 april 2021 kan ses i videon nedan.