Den senaste tidens uttalanden från såväl statsminister Ulf Kristersson som utrikesminister Tobias Billström indikerar att Sverige kommer vika sig för Turkiets och andra teokratiers krav på att införa begränsningar i yttrandefriheten.  Men förberedelserna är redan långt gångna för andra repressiva förändringar av den svenska grundlagen. Justitieminister Gunnar Strömmer står inför att fullfölja det som hans företrädare i ämbetet försökte med två gånger. Införa kraftiga begränsningar i de svenska mediegrundlagarna och därmed begränsa medias möjligheter att granska.

Sverige implementerade 1971 det ratificerade ICCPR, eller FN:s deklaration om universella demokratiska och politiska rättigheter efter att ha året innan tagit bort blasfemiförbudet ur brottsbalken. Men denna reform ser ut att se sina sista dagar vilket även den informationsfrihet som infördes har.

Relaterat: Grundlagsskärpningen på mediaområdet kantas av osäkerheter och godtycke (2022)

Sedan 2018 försökte den socialdemokratiska regeringen vid två tillfällen införa en grundlagsändring som i praktiken skulle förhindra vanliga medborgares tillgång till annars offentliga rättsliga beslut. Den dåvarande justitieministern Morgan Johansson  (S) försökte 2018 och 2021 att införa begränsningar i grundlagsskyddet för söktjänster om lagöverträdelser. I praktiken ett grundlagsförbud mot företag som Lexbase och andra företag som arbetar med att kategorisera och enkelt tillgängliggöra domstolsbeslut av olika karaktär.

Vid bägge tillfällena föll förslaget i beredande instans, Konstitutionsutskottet. Men innan det föll argumenterade den dåvarande gruppledaren för moderaterna, dagens utrikesminister Tobias Billström, hårt för att införa de föreslagna repressiva förändringarna Yttrandefrihetsgrundlagen samt Tryckfrihetsförordningen. Detta repressiva förhållningssätt till universella friheter har inte på något sätt lämnat moderaternas inre krets visar det sig.

Relaterat: Grundlagsändringen: Den sminkade grisen (2021)

Sedan regeringsskiftet 2022 så var det många som bedömde att dessa attacker mot grundlagsstadgade informationsfriheter skulle upphöra. Men förslaget och tankegodset är inte nedlagt utan inom kort kommer justitieminister Gunnar Strömmer (M) och regeringen fatta beslut om de utredningsdirektiv som syftar till att begränsa medborgarnas tillgång till domstolsbeslut.

På samma sätt som under Morgan Johanssons tid som justitieminister menar regeringen att det är gärningsmannens personliga integritet som är så pass skyddsvärd, oavsett brottets art, att tillgången till identiteten måste begränsas. 

Regeringen menar att detta är en reglering från EU-nivån men i likhet med tidigare så stämmer inte detta då de direktiv som EU givit ut inte ger den vägledningen och än mindre är bekräftade i domstol.

Utredningen

En särskild utredare ska se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser och söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Syftet med uppdraget är att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster. 

Utredaren ska bl.a. 

• analysera och ta ställning till om det finns behov av att inskränka grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser och söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden,
  
• ingående redovisa de ändringar i grundlag och, vid behov, i vanlig lag som skulle kunna göras för att stärka skyddet för personuppgifter i nämnda söktjänster samt konsekvenserna av varje författningsändring,
  
• lämna de förslag på författningsändringar som utredaren bedömer motiverade för att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster, och 
• redogöra för de regler som kommer att gälla för söktjänsterna för det fall utredaren bedömer att delegationsbestämmelser bör införas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 

Hela det utkast, färdigt för signering, finns som extramaterial för Ledarsidorna.se prenumeranter.