Tio år efter terrorn i Köpenhamn
Idag, den 14 februari, är det på dagen tio år efter terrorattentatet i Köpenhamn. Ett attentat som sannolikt hade den svenske konstnären Lars Vilks som måltavla. Terrorattentatet kom att sätta punkt för hans publika visningar av konseptverket Rondellhunden Profeten M. Vilks är idag död, men de fyra verken som han ställde ut i Köpenhamn överlevde. Verk som fortfarande är för farliga för media, museer, auktionsverk och gallerier att våga ställa ut, försälja eller ens skriva om.
Attentatet i Köpenhamn 2015 inleddes med attacken vid kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn den 14 februari 2015 och slutade med att gärningsmannen sköts till döds av polis vid Nørrebro morgonen därpå.
Attentatet inträffade vid kulturhuset “Krudttønden” i samband med ett pågående debattmöte och vernissage med rubriken Konst, hädelse och yttrandefrihet som organiserat av Lars Vilks Komiteen.
Under mötet närvarade den svenske konstprofessorn, konceptkonstnären och debattören Lars Vilks. Även Frankrikes ambassadör i Danmark, François Zimeray, deltog. En privatperson, filmskaparen Finn Nørgaard, dödades och tre poliser skadades. Lars Vilks och den franske ambassadören undkom oskadda och kunde sätta sig i säkerhet.
Terroristen Omar el-Hussein kunde likvideras dagen efter av den danska polisen några timmar efter att el-Hussein gått till attack mot en synagoga. Vid attacken sköts en vakt i huvudet samt två poliser skadades.
Lars Vilks spärras in
Attentatet i Köpenhamn kom att förändra Vilks liv i grunden. Malmöpolisen, som ansvarade för Vilks säkerhet kom att begränsa hans möjligheter att leva ett normalt liv ännu mer än tidigare. Vilks kom att i praktiken sättas i husarrest med möjlighet till en kortare tids rastning varje dag. Ibland klarade Malmöpolisen inte ens att ge honom denna timme utan Vilks upplevde endast en relativ frihet under hans resor då polisen orimligt kunde neka honom ett fullgott skydd.
Polisen menade att om Vilks ”bröt mot avtalet” och tog egna promenader skulle Vilks rätt till skydd upphöra. Vilks ingick aldrig något avtal med Polisen. Det finns inga avtal registrerade hos Polismyndigheten mellan staten och Vilks som på något sätt reglerar Vilks rätt eller villkor till skydd.
Det finns heller inte, så vitt känt, någon lag eller förordning med motsvarande innebörd. Ansvar och beslut om hur Vilks skydd skulle utformas fattades av Malmöpolisen. Även den dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson samt hans efterträdare Anders Thornberg var fullt införstådda med hur skyddet, och villkoren var utformade.
Eliasson är idag pensionsavgången efter att till slut ha avslutat sin karriär som generaldirektör i Regeringskansliet med ett mellanspel i form av generaldirektör för Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB. Thornberg kom att efter polischefen Mats Löfvings självmord att utses till landshövding i Blekinge efter att Thornbergs förordnande som rikspolischef löpt ut.
Rondellhunden Profeten M
Rondellhund är en form av gatukonst som uppstod i Sverige under 2006 och innebär att anonyma personer placerar ut handgjorda hundar i olika material i rondeller. Rondellhundar har placerats i rondeller över stora delar av Sverige och blev under 2006 och 2007 något av en mindre folkrörelse. Konceptet ”Rondellhunden Profeten M” blev Lars Vilks bidrag till denna form av rebelliska folkrörelse.
Internationellt känd blev Lars Vilks konceptverk sommaren 2007. Då deltog hans i en utställning om hundar vid Tälleruds Hembygdgård i Värmland.
Lars Vilks skickade in en blyertsteckning som föreställde den muslimske profeten Muhammed som rondellhund. Dagen före vernissagen valde hembygdsgården att ta bort verket från utställningen av säkerhetsskäl.
Senare publicerade lokaltidningen Nerikes Allehanda teckningen i en ledartext med rubriken ”Rätten att förlöjliga en religion”. Där argumenterade Lars Ströman för rätten till yttrandefrihet. Händelserna blev startskottet för massiva internationella protester i den muslimska världen mot Lars Vilks.
Hösten 2007 utfäste Abu Omar al-Baghdadi, dåvarande ledare för terrornätverket al-Qaida i Irak, en belöning på 100 000 dollar till den som mördar Lars Vilks. Efter det sattes Lars Vilks under polisbeskydd dygnet runt. Vilks fick detta besked av den svenska Säkerhetspolisen via telefon när han stod på ett torg i tyska staden Kassel på den årliga konstbiennalen. VId återkomsten till Sverige var den svenska säkerhetspolisen de första som kom att möta upp.
Säkerhetsarbetet och ansvaret för Vilks säkerhet kom sedan att delegeras till Malmö-polisen. Med idag känt resultat.
Flera terrorplaner riktade mot konstnären kom att avvärjas. I samband med ett framträdandet i Köpenhamn 2015 var Vilks förmodad måltavla för terrorattacken vilket då även var sista gången som konceptverket Rondellhunden Profeten M kom att presenteras publikt tillsammans med Vilks.
När Vilks 2020 ville flytta ihop med sin livskamrat, som han träffade 1989, sade polisen nekades han eftersom polisskyddet dygnet runt inte kunde omfatta ännu en person. Bland annat Publicistklubben gick då ut med ett upprop för att stötta Vilks och hans livskamrat. Justitieombudsmannen, som prövade ärendet, lade ner detta.
Under flera år kom Vilks att isoleras från kulturscenen och levde, trots personskyddet under knappa förhållanden. Han kom att försörja sig på beställningsarbeten i form av porträtt men färdigställde även ett antal verk med konceptet inarbetat i motiven. Som förlaga i en av serierna av verk med Rondellhunden Profeten M använde han sig av klassiska motiv som förlagor som han tolkade. Det var fyra av dessa verk som kom att ställas ut i Köpenhamn 2015.
De sista visade verken
Förlagorna som Vilks omtolkade var gjorda av bland annat 1600-talskonstnären Johannes Vermeer och den italienske muralmålaren1500-talskonstnären Michelangelo Merisi da Caravaggio, mer känd som Caravaggio.
Verken som togs fram i samarbete med det danska Tryckfrihetssällskapet ställdes ut i Köpenhamn i samband med lanseringen av en europeisk turné om yttrandefrihet och inte minst konstens roll i religionskritiken. För att finansiera turnén tog Vilks fram, tillsammans med galleristen Hans Ehrling, signerade tryck av de fyra verken i två olika serier.
Dessa kom att tryckas upp i två olika upplagor med olika papperskvalitet och format. Den exklusivare serien kom att produceras i 25 exemplar av 100 planerade, den andra enklare i 50 exemplar av 500 planerade. Utöver dessa trycktes två provtryck av varje motiv upp i ett större format och det var dessa provtryck som ställdes ut i Köpenhamn.
Originalen förvarades på annan ort. Provtrycken, eller utställningsexemplaren inför turnén, kom efter attentatet i Köpenhamn att låsas i i en källare fram tills 2022 då de bytte ägare efter Vilks död året innan, 2021.
Politiken i konsten och konsten i politiken
Under hösten 2021 planerade jag tillsammans med Lars Vilks en renässans för hans konceptverk i Sverige. Verket hade kunnat ställas ut i bland annat Polen men i Sverige hade det varit omöjligt. Men trots svårigheterna var vi fullt övertygade om att det fanns ett behov och en efterfrågan om att tillgängliggöra verket med en inramning i form av ett samtal om yttrandefrihetens gränser och religionskritik samt inte minst konsten som kultur- och värderingsbärare.
Vårt sista möte om detta hade vi veckan innan Vilks dog tillsammans med sina livvakter i en bilolycka i Markaryd, Småland. Planen var att lansera denna seminarieserie efterföljande vår.
I vilken utsträckning som vi skulle återanvända verken från 2015 var något vi aldrig hann beröra, vårt fokus i förberedelserna var dels att finna en lokal, dels utforma panelsamtalen.
Vilks hade veckorna innan terrorattentatet i Köpenhamn som del av konceptverket lämnat in några av verken på auktionsverket Bukowskis och Stockholms Auktionsverk för försäljning. Verken refuserades av säkerhetsskäl då inget av auktionsverken kunde garantera säkerheten för verken, kunderna, personalen och andra auktionsföremål. Ett besked som roade Vilks som samtidigt blev nedslagen över beskedet.
Efter Vilks död kom jag att pröva om Bukowskis och Stockholms Auktionsverk skulle kunna tänka sig att ompröva detta beslut och ta in i varje fall ett av originalen till 2015 års utställning i Köpenhamn för att erbjuda marknaden.
Bukowskis, dit jag gick senvåren 2022 tillsammans med Expressens Anna Gullberg med fotograf för att göra ett reportage nekade att ta in verket utan angivande av skäl. Det blev heller inte något utlovat reportage i Expressen av okända skäl trots att den dåvarande kulturchefen Lotta Olsson sitter i den kommitté som varje år utser Vilksstiftelsens pris till Lars Vilks minne. Olsson är idag biträdande chefredaktör för Expressen.
Gullberg återkom aldrig trots ett inledningsvis stort engagemang i övrigt. Jag fick aldrig någon vidare förklaring om varför Expressen valde att ”steka” reportaget. Inte heller varför Publicistklubben aldrig kontaktade mig. Gullberg var vid tiden ledamot i styrelsen under Robert Aschbergs ordförandeskap.
Reaktionerna från Stockholms Auktionsverk var annorlunda. Inledningsvis accepterades verket som skulle bli ett av höstens stora dragplåster. Men efter att ledningen blivit orienterad refuserades verket med hänvisning till samma skäl som angavs 2015. Att de inte kunde riskera säkerheten samt att det skulle kunna påverka publiciteten kring auktionsverket negativt.
Rebellvernisagen på Moderna Muséet
Även Moderna Muséet nekade verket 2023 då de menade att de hade de verk av Vilks som de behövde. Trots att de fortfarande idag saknar ett exemplar av det verk som kom att definiera hans internationella konstnärsskap. Trots det kom jag tillsammans med författaren och debattören Aron Flam att under femton minuter att ställa ut ett av motiven från Köpenhamn 2015 på Moderna Muséet.
Det var en av Lars Vilks högsta önskningar att få konceptverket ”Rondelhunden Profeten M” utställd på Moderna Muséet i Stockholm. Vi hade, som en del i gatukonsten och konceptet, gjort vad vi kunnat. Rebellvernissagen uppmärksammades i efterhand i ett kort inslag i Sveriges Radio.
Idag är originalen från 2015 i olika privata samlares ägo, men de fyra provtryck som ställdes ut i Köpenhamn finns fortfarande samlade. Även de i privat ägo. Trots återkommande försök finns det idag inget svenskt museum eller galleri som vågar ställa ut de sista fyra verk som kunde presenteras publikt av Vilks rondellhund. Det verk som kom att internationellt definiera hans konstnärsskap och hans öde.
De fyra verken, i form av provtryck inför den europeiska turnén, har kommit att definiera Lars Vilks och den svenska yttrandefrihetens öde och framtid. För farliga att visa, för riskfyllda att prata om och de är förvisade till samma konstmarknad som de verk som finns kvar efter Adolf Hitlers korta konstnärsbana. Skillnaden kunde dock inte vara större. Lars Vilks krökte aldrig ett hår på en människas huvud. Adolf Hitler bär ansvaret för att ha förintat mer än sex miljoner judar.
Samtidigt är Vilks verk i viss mån historiska verk. De överlevde ett terrordåd med dödlig utgång. Och utgör fortfarande en fara för alla som kommer i kontakt med dem.
De överlevde sin upphovsman som i praktiken en enig kår av kultur- och medieföreträdare idag nämner med vördnad.
Samtidigt som ingen vill ta i de verk som definierade just Lars Vilks konstnärskap och öde för en bredare publik. Där verken är för farliga att ens visas eller, som i Expressens fall, för riskfyllda att ens skriva om.
Extramaterial
De fyra motiv med konceptet “Rondelhunden Profeten M” inarbetat i Lars Vilks tolkningar av olika klassiska verk.
Fotografierna är av de grafiska blad som togs fram och inte de i Köpenhamn utställda provtrycken. Dessa förvaras av en privatperson under särskilda omständigheter i väntan på rätt köpare eller att ett museum kan göra verken tillgängliga för allmänheten.
Förvaringen inkluderar full dokumentation av delar av produktionsprocessen samt inte minst den affärsplan som togs fram för marknadsföringen av verken och den inställda Europa-turnén.
Johan Westerholm
