IVO och Domstolsverket arbetar för närvarande med att tillgängliggöra domar i brottmål för anställda inom legitimationsyrken som lyder under IVO. Samtidigt agerar regeringen för att försvåra för allmänhet och andra aktörer att bidra till att bekämpa den allt mer raffinerade och organiserade brottsligheten.

Domstolarna brister fortfarande i sitt arbete med att rapportera in domar som gäller legitimerad vårdpersonal – något som gör att de dömda kan få jobba kvar trots att det innebär en risk för patientsäkerheten.  Det uppger Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för P1-programmet Kaliber vilket återrapporterats av SR/Ekot.

För att få bukt med problemen gör nu Domstolsverket en översyn om det skulle vara möjligt för domstolarna att själva få tillgång till register över legitimerad personal.

– Det skulle kunna vara till exempel att domstolarna får tillgång till det här registret med läkare för att kunna stämma av om en person finns i registret, så att säga, säger Charlotte Driving, rättschef på Domstolsverket. 

Problemet har uppmärksammats flera gånger genom åren, bland annat i granskningar här i Sveriges Radio och i TV4. Men det fortsätter att vara ett problem, berättar Marie Åberg, som processägare för Ivos tillsyn av legitimerad personal.

– Det fungerar inte alls tillfredsställande. Vi får inte in de domar som vi behöver, säger Marie Åberg, processägare för Ivos tillsyn av legitimerad personal.

Åberg menar vidare att det kan ha en avgörande betydelse för patientsäkerheten. Om det inte finns någon kännedom om legitimerad personal som är allvarliga patientsäkerhetsrisker så IVO inte möjlighet att vidta åtgärder.

Tillgången till domstolsbeslut i brottmål är något som även berör andra yrkeskategorier än i detta fall legitimationsyrken. Arbetsgivare inom t.ex privat barnomsorg eller handel har ett intresse av att ha tillgång till dessa databaser vilket även är fallet med andra. Hyresvärdar är en kategori som i allt större utsträckning inte bara kontrollerar kreditvärdigheten utan även andra register. Få hyresvärdar vill hyra ut till personer som tidigare ägnat sig åt häleri eller annan kriminell verksamhet.

2018 föreslog regeringen i en proposition i avsikt att göra förändringar i YGL och TF att informationsdatabaser med söktjänster med personuppgifter om brottslighet skulle fråntas delar av sitt grundlagsskydd.

Förslaget kom aldrig att genomföras efter det att riksdagens konstitutionsutskott sagt nej. Risken för att den tilltänkta regleringen skulle innebära en begränsning av yttrandefriheten som negativt skulle påverka journalistik och publicistik.

Relaterat: Så vill regeringen begränsa informationsfriheten

Regeringen vill begränsa tillgången till domstolsbeslut

Men regeringen har sedan dess återkommit med ett nytt, något modifierat förslag som nyligen varit ute på remiss och där även lagrådet yttrat sig.

Relaterat: Den sminkade grisen

Regeringen föreslår att riksdagen genom lag skall kunna begränsa åtkomsten till rättsdatabaserna för annat än i ”journalistiska ändamål”. Det vill säga vare sig arbetsgivare som vill försäkra sig om att en tänkt anställd har en för arbetsuppgifterna lämplig eller tolererbar bakgrund eller hyresvärdar skall kunna göra slagningar bland domstolsbeslut.

Trots att rikspolischef Anders Thornberg i en intervju vädjat om stöd från alla samhällsaktörer för att bekämpa den allt mer utbredda mer eller mindre organiserade brottsligheten vill regeringen genom Morgan Johansson tvärtom begränsa dessa möjligheter. 

Tidningsutgivarnas VD Thomas Matson har uppmärksammat problematiken i sitt remissvar till regeringens förslag till ändrade mediegrundlagar. I sitt remissvar avstyrker Tidningsutgivarna förändringen genom bl.a att

I praktiken riskerar förslaget också att kasta ut informations- och sök- tjänstföretag och nyhetsbyråer som vänder sig till professionella aktörer från det grundlagsskyddade området. Dessa aktörer, d v s kunderna, är dessutom inte bara massmedier utan också t ex offentliga myndigheter, kommuner, rättsdatabaser och säkerhetsföretag.

…

Mot bakgrund dels av otydligheten, osäkerheten och den bristande förutsebarheten i förslaget, dels de negativa effekter det riskerar att föra med sig för såväl söktjänstföretagen som massmedier och andra professionella aktörer, avstyrker TU förslaget.

Att det finns ett behov av tillgång till rättsdatabaserna i en vidare bemärkelse för att stävja och motarbeta kriminalitet är därmed uppenbart efter att det nu blir känt att IVO har det behov de har inom legitimationsyrken inom vård och omsorg. Där domstolsverket nu agerar bakvägen för att lösa problemet.

Relaterat: S har inte givit upp – Vill begränsa det fria ordet

Samma problem kommer övriga arbetsgivare ha om regeringens grundlagsförändring genomförs men utan den möjlighet att runda systemet i likhet med hur nu IVO agerar i samarbete med Domstolsverket. 

Regeringen motiverar sin vilja att begränsa tillgången till rättsdatabaserna att det skulle kränka framför allt dömda brottslingars personliga integritet. Istället för att sätta allmännytta och brottsoffer i fokus.

En rimligare reglering hade varit möjlig genom att skärpa andra lagrum för att skydda brottsoffrens identiteter. Som att sekretessmarkera gärningsbeskrivningen för allmänhet och att låta domstol i varje enskilt fall pröva rimligheten att röja brottsoffrets identitet samt gärningsbeskrivningen i de fall de är kränkande för brottsoffret, som vid sexuella övergrepp, för allmänhet och media.