Kom Malms historia ikapp?
I veckan nekades docenten Andreas Malm inresetillstånd till Storbritannien av det brittiska inrikesministeriet. Malm menar att han blev chockad av beskedet men tillstår att tidigare uttalanden kan ha påverkat beslutet. En bredare och djupare granskning av Malms historia indikerar dock att det kan vara mer än tidigare enstaka uttalanden som legat till grund för det brittiska beslutet.
Tidigare i veckan meddelade det brittiska inrikesdepartementet att den svenske humanekologen och författaren docent Andreas Malm nekas inresa i Storbritannien. Malm, lektor vid Lunds universitet, skulle delta i konferensen Historical Materialism i London och i ett panelsamtal arrangerat av tidskriften Tribune tillsammans med Huda Ammori, medgrundare av Palestine Action. Organisationen klassades som terroristorganisation av Storbritannien i juli 2025. Hans Electronic Travel Authorisation (ETA) hade återkallats med motiveringen att hans närvaro inte ansågs vara förenlig med allmänhetens bästa.
“Jag blev ganska chockad”, säger han till Expressen och menar vidare att han själv aldrig tagit ställning för Palestine Action offentligt samt att
– “Jag sitter på min kammare och skriver medeltidshistoria. Jag har inga sociala medier eller någonting”.
I intervjuer med BBC Radio 4, Al Jazeera och andra medier har Malm förnekat att han offentligt stött, främjat eller finansierat Palestine Action. Han har beskrivit beslutet som ett uttryck för “guilt by association” och som en inskränkning av det fria idéutbytet. Samtidigt har han medgett att tidigare uttalanden kan ha påverkat beslutet.
Det brittiska inrikesdepartementet har inte redovisat den exakta grunden för beslutet. Malms offentliga ställningstaganden under drygt två decennier ger dock en bredare bakgrund till möjliga orsaker till beslutet att neka inresetillstånd.
Från syndikalism till Palestinaaktivism
Andreas Malm har sin politiska bakgrund i den utomparlamentariska vänstern. Han var aktiv i Syndikalistiska ungdomsförbundet i Stockholm och arbetade på tidningen Arbetaren 2002–2009. År 2010 gick han med i Socialistiska partiet, med rötter i den trotskistiska traditionen. Han har även skrivit för Internationalen och den internationella vänstertidskriften Jacobin.
Malm var drivande i bildandet av den svenska sektionen av International Solidarity Movement (ISM), som organiserar internationella aktivister för närvaro, dokumentation och direkt aktion på Västbanken och i Gaza. Kritiker har ifrågasatt dess relationer till våldsamma palestinska grupper. Organisationen har dokumenterade relationer och samarbeten med grupper och individer som är kopplade till politiskt våld enligt israeliska myndigheter och utslag i domstol. Bland dessa grupper märks bland annat Hamas och Islamiska Jihad.
Hans tidiga böcker behandlar ockupationen av Palestina och västerländsk imperialism. I en artikel i Expressen 2006 uttryckte han explicit stöd för den idag terrorklassade organisationen Hizbollah under Libanonkriget. I en artikel på Newsmill 2009 argumenterade han för stöd till Hamas kamp mot Israels politik. Samma år publicerade han Hatet mot muslimer, om islamofobi.
Klimatkampen och argumentet för sabotage
Klimatfrågan blev senare central i Malms författarskap. I Fossil Capital, först publicerad som bok 2016, analyserade han ångkraftens betydelse för den brittiska bomullsindustrin och kapitalismens historiska beroende av fossila bränslen. Arbetet uppmärksammades internationellt, bland annat av Naomi Klein.
I How to Blow Up a Pipeline från 2021 argumenterar Malm för att klimatrörelsen bör överge kravet på strikt pacifism. Han försvarar sabotage mot fossil infrastruktur som en möjlig taktisk eskalering när fredliga protester inte leder till resultat. Resonemanget bygger på att skadegörelse mot egendom kan skiljas från våld mot människor.
Malm hänvisar till historiska exempel från suffragettrörelsen, medborgarrättskampen och antikoloniala rörelser. Boken filmatiserades och har kritiserats för att legitimera lagbrott. I USA uppmanade republikanska kongressledamöter FBI att granska Malm och hans likasinnade.
Malm har i intervjuer försvarat våld mot egendom som en möjlig metod i klimatkampen samtidigt som han avvisat våld mot personer. Han beskriver sig som marxist och har kallats ”klimatrörelsens Lenin”. År 2025 tilldelades han Jan Myrdals stora pris – Leninpriset. Han har själv beskrivit sig som leninist, anti-stalinist och eko-leninist.
Andreas Malm är docent i kulturgeografi och verksam som universitetslektor vid Lunds universitet.
Palestina och synen på väpnat motstånd
Malm har parallellt argumenterat för palestiniernas rätt till väpnat motstånd. I ett tal i december 2023 beskrev han Hamas attack den 7 oktober som ”i grunden en befrielsehandling” och kallade det fortsatta motståndet i Gaza ”heroiskt”. Han berättade också att han konsumerade videor från motståndet ”som en drog” och delade dem med kamrater. Enligt BBC har han samtidigt beskrivit dödandet av civila som beklagligt.
I boken The Destruction of Palestine is the Destruction of the Earth från 2025 knyter Malm samman förstörelsen av Palestina med fossilkapitalism och imperialism. Palestinsk frigörelse framställs där som en del av en bredare kamp mot de ekonomiska och politiska strukturer som han anser ligga bakom både ockupationen och klimatkrisen.
Hans hållning innebär att han inte begränsar solidariteten med palestinierna till humanitärt stöd eller politisk opinionsbildning. Han har också argumenterat för att den västerländska vänstern bör kunna samarbeta med islamistiska krafter i Mellanöstern trots skillnader i ideologi med hänvisning till gemensamma mål i kampen mot imperialism.
Malm har uppgett att panelsamtalet med Huda Ammori var den enda nya omständigheten sedan hans senaste besök i Storbritannien i maj 2026. Då talade han bland annat om solenergi och geoteknik. Han har beskrivit inreseförbudet som en del av en bredare auktoritär utveckling riktad mot Palestina- och klimatrörelserna.
Den exakta grunden för beslutet är inte offentligt klarlagd. Det går därför inte att slå fast vilka uttalanden eller kontakter som vägde tyngst i myndigheternas bedömning. Att Palestine Action klassats som terroristorganisation innebär inte heller i sig att Malms egna uttalanden utgör ett brott.
Malms politiska profil är emellertid tydlig. Sedan början av 2000-talet har han förenat marxistisk analys med stöd för palestinskt motstånd och argumenterat för taktisk eskalering i klimatkampen. Hans böcker och offentliga uttalanden visar en återkommande argumentation för metoder som går utöver traditionell opinionsbildning och fredlig protest.
Det ger en bredare kontext till det brittiska inreseförbudet även om den faktiska beslutsgrunden i inreseförbudet fortfarande är okänd.
Johan Westerholm
