Moskva återupptar och stärker relationen med Mogadishu
Ryssland bygger stegvis upp sina relationer med Somalia genom skuldavskrivningar, spannmålsleveranser, utbildning och försvarssamarbete. Utvecklingen är en del av Moskvas bredare strategi för att stärka sitt inflytande i Afrika. Samtidigt har Somalia fått ökad aktualitet i svensk politik genom de fem nyvalda riksdagsledamöterna med somalisk bakgrund. De två utvecklingarna måste hållas isär, men de aktualiserar frågor om säkerhet, politiska nätverk och Sveriges relationer till Afrikas horn.
Vid det tredje toppmötet mellan Ryssland och Afrika i Moskva den 28–29 oktober 2026 deltog delegationer från 48 afrikanska länder. Mötet leddes av Vladimir Putin tillsammans med Burundis president Évariste Ndayishimiye, vid tidpunkten ordförande för Afrikanska unionen.
Somalias president Hassan Sheikh Mohamud ställde in sin planerade medverkan efter ett al-Shabaab-bakhåll den 26 oktober där dussintals somaliska soldater dödades. Landet befinner sig samtidigt i en period av politiska spänningar kring valprocessen.
Somalias försvarsminister Ahmed Moallim Fiqi reste däremot till Moskva och träffade den ryske biträdande försvarsministern Vasilij Osmakov den 28 oktober. Enligt det ryska försvarsministeriet diskuterade parterna rättsliga förutsättningar för samarbetet, militär utbildning samt erfarenhetsutbyte inom terrorismbekämpning och sjöröveri. Mötet var ingen isolerad händelse. Det ingår i en serie kontakter som sedan 2023 gradvis har breddat de rysk-somaliska relationerna.
Skuldavskrivning, spannmål och försvarssamarbete
I juli 2023 skrev Ryssland av omkring 684 miljoner dollar av Somalias skulder i samband med toppmötet i Sankt Petersburg. Under 2023–2024 levererades minst en sändning på 25 000 ton vete. Ytterligare en leverans av samma storlek har rapporterats.
I december 2023 hävde FN säkerhetsråd det generella vapenembargot mot den somaliska regeringen. Beslutet öppnade för större möjligheter att anskaffa materiel till de somaliska säkerhetsstyrkorna. Kontakterna har därefter breddats. I februari 2026 undertecknade länderna ett avtal om hälsosamarbete. Den 26 maj samma år undertecknades enligt rysk officiell dokumentation ett avtal om militärtekniskt samarbete. Samma månad förde Somalias biträdande försvarsminister Omar Ali Abdi samtal i Moskva med Osmakov om försvarsrelationerna.
I juli examinerades fyra somaliska poliser med masterexamen vid det ryska inrikesministeriets akademi. Enligt somaliska medier var det första gången på omkring 40 år som somaliska poliser genomförde en sådan utbildning i Ryssland.
Även den institutionella samordningen har intensifierats. Enligt den ryske ambassadören för Somalia och Djibouti sammanträdde en rysk-somalisk arbetsgrupp för militärtekniskt samarbete för första gången veckan före toppmötet i oktober.
Avtalets konkreta innehåll har inte offentliggjorts i detalj. Det finns inte heller några belagda uppgifter om att Ryssland etablerat en militär närvaro i Somalia. Relationen mellan länderna har därmed utvecklats till att få en tydligare säkerhets- och försvarspolitisk dimension.
En del av Moskvas strategi i Afrika
Rysslands närmande till Somalia ligger i linje med den strategi som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har beskrivit i sina analyser av ryskt agerande i Afrika. I rapporten om rysk informationspåverkan, beskriver Anna Ida Rock, som leder Afrikaforskningen vid FOI, ett strategiskt och långsiktigt arbete som samtidigt är opportunistiskt och anpassat till lokala förhållanden. Rysslands militära engagemang på kontinenten sträcker sig dessutom längre än till Wagnergruppen och den ryska Afrikakåren.
Den ryska metoden bygger inte enbart på militära insatser. Diplomatiska kontakter, ekonomiska erbjudanden, utbildningsprogram och stöd i politiskt känsliga frågor kan skapa långvariga relationer utan att kräva någon större rysk närvaro på plats.
Somalia är ett exempel på hur sådana kontaktytor kan byggas upp successivt. Skuldavskrivningar och spannmålsleveranser ger ekonomiska fördelar. Utbildning skapar institutionella förbindelser. Försvarssamarbetet öppnar för ytterligare kontakter mellan myndigheter och säkerhetsorgan.
Detta innebär inte att varje åtgärd måste betraktas som en del av en samordnad påverkansoperation. Men sammantaget ger utvecklingen Moskva fler möjligheter att etablera relationer och stärka sin position i ett strategiskt viktigt område.
Rysslands diplomatiska intressen
Somalias geostrategiska läge och utrikespolitiska positionering ger Ryssland ytterligare en möjlig ingång. Somalia är medlem i FN säkerhetsråd under perioden 2025–2026. I februari 2026 lade landet ned sin röst i generalförsamlingen vid en omröstning om en resolution som indirekt fördömde den ryska invasionen av Ukraina.
Inför toppmötet beskrev den ryske ambassadören i en intervju med RIA Novosti Somalia som beroende av stöd från de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet. Han pekade särskilt på frågan om territoriell integritet och Somalilands status, liksom relationen till Somalias självstyrande delstater. Ambassadören uppgav också att den somaliska ledningen vid upprepade tillfällen begärt att Ryssland ska öppna en ambassad i Mogadishu. Den ryske diplomaten är i dag baserad i Djibouti.
För den somaliska regeringen är dessutom frågan om Somaliland central. Somaliland utropade självständighet 1991 men erkänns internationellt inte som en självständig stat. Mogadishu har därför intresse av stöd från länder med permanent plats i FNsäkerhetsråd. För Moskva erbjuder frågan en möjlighet att bygga relationer genom diplomatiskt stöd i en fråga som den somaliska regeringen betraktar som grundläggande. Där ländernas intressen sammanfaller.
Somalias geografi förstärker landets betydelse. Afrikas horn ligger vid infarten till Röda havet, nära en av världshandelns viktigaste sjöfartsleder. Ryssland har under flera år förhandlat med Sudan om en marinbas vid Röda havet. Sudans regering har bekräftat att den står fast vid avtalet om en rysk bas, även om genomförandet har varit föremål för förhandlingar.
Djibouti, som gränsar till Somalia, är redan värd för militärbaser från flera stater. Under kalla kriget hade Sovjetunionen dessutom en marinanläggning i Berbera, i dag en del av Somaliland. Den sovjetiska närvaron upphörde efter att alliansen med Somalia bröt samman under Ogadenkriget 1977.
Behovet av samt förberedelserna för ryska marinbaser i flera länder bekräftar att relationerna med länderna runt Röda havet har ett säkerhetspolitiskt värde för Moskva.
Somalia blir också en svensk fråga
Utvecklingen har en svensk dimension. Sveriges försvarsminister Pål Jonson besökte Mogadishu den 7 oktober 2025 och togs emot av Somalias biträdande försvarsminister Omar Ali Abdi. Samtalen handlade om säkerhetssamarbete och utbildning. Sverige har också kontakter med somaliska federala myndigheter och delstater genom politiska, kommunala och organisatoriska kanaler.
Samtidigt har Somalia fått ökad aktualitet i svensk inrikespolitik genom de fem nyvalda riksdagsledamöterna med somalisk bakgrund. Deras inträde i riksdagen gör frågor om Somalia, diasporans relationer till ursprungslandet och svenska institutioners kontakter med somaliska aktörer mer närvarande i den offentliga debatten.
Den relevanta frågan för Sverige är i stället hur myndigheter och politiska institutioner hanterar internationella relationer där säkerhetspolitiska intressen, diasporanätverk och utländska påverkansförsök kan förekomma parallellt.
FOI analyser pekar på att afrikanska länder kan fungera som miljöer för utveckling och prövning av ryska påverkansmetoder. Narrativ och erfarenheter kan också spridas vidare till andra informationsmiljöer, däribland Europa. Det innebär att svenska beslutsfattare behöver följa utvecklingen.
Små steg med långsiktig effekt
Rysslands återupptagna kontakter med Mogadishu visar hur ett land kan stärka sitt inflytande utan att inleda med en omfattande militär närvaro. Skuldavskrivningar, spannmålsleveranser, utbildning och diplomatiskt stöd skapar återkommande kontaktytor. Ett avtal om militärtekniskt samarbete kan därefter ge relationen en mer varaktig säkerhetspolitisk dimension.
Somalia har samtidigt egna skäl att bredda sina internationella förbindelser. Landet samarbetar med bland andra Turkiet, USA, Qatar, Egypten och europeiska stater. Kontakterna med Ryssland behöver därför förstås som en del av en bredare strategi där Mogadishu försöker säkra ekonomiskt, diplomatiskt och militärt stöd från flera håll.
Det är ännu för tidigt att avgöra hur långt det rysk-somaliska samarbetet kommer att utvecklas. Avtalets innehåll är inte fullt känt och någon rysk militär etablering i Somalia är inte belagd.
Det som kan konstateras är att Moskva systematiskt bygger upp sina relationer med den somaliska staten. För Sverige är utvecklingen relevant både som en del av den säkerhetspolitiska konkurrensen kring Röda havet och som en fråga om hur svenska institutioner ska förstå och hantera internationella nätverk och i vilka sammanhang som svenska politiker och kanske främst riksdagsledamöter agerar inom den somaliska diasporan.
Källor och noter
- Ledarsidorna 29 oktober 2026, ”Hackergruppen Sandworm – en integrerad del av rysk krigföring och underrättelseoperationer”, efter The Insider.
- Anna Ida Rock, Rysslands informationspåverkan i Afrika: opportunistisk, strategisk och mångfacetterad, FOI-R–5873–SE, 5 mars 2026 (sammanfattningen: ”rysk informationspåverkan i Afrika är strategisk och långsiktig”; afrikanska länder ”riskerar även att användas av Ryssland som en testmiljö för nya påverkansmetoder”). Om Rocks roll: Uppsala universitet, ”Anna Ida Rock leder Afrikaforskningen på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)”.
- Anna Ida Rock, Bortom Wagner: Rysslands militära engagemang i Afrika under 2020-talet (Beyond Wagner: Russia’s Military Engagement in Africa in the 2020s), FOI-R–5983–SE, 7 oktober 2026. Båda rapporterna på foi.se.
- TV4 Nyhetsmorgon 28 oktober 2026 (”Ryssland samlar afrikanska ledare till toppmöte i Moskva”); Anna Ida Rock, LinkedIn 28 oktober 2026.
- Africanews 26 oktober 2026 (presidentrådgivaren Jurij Usjakov: ”48 African countries have confirmed their participation”); TASS, gemensamt uttalande om mötet 28–29 oktober.
- Caasimada Online 22 juli 2023 (”In May, Somali diplomats disclosed Russia’s offer to bolster Somali armed forces in the battle against terrorism”).
- Garowe Online 27 juli 2023; Hiiraan Online juli 2023. Somalias delegation till toppmötet 2023 leddes av vice premiärministern; presidenten reste inte.
- Somalia Today 1 juni 2026 (analys av Ahmed Ali Sheikh), med hänvisning till Somalias katastrofmyndighet, statliga medier och FN:s säkerhetsråd.
- Radio Dalsan 20 december 2025 (andra rysk-afrikanska ministermötet, Kairo 19–20 december); Radio Dalsan 30 december 2025 och Horseed Media 30 december 2025 (säkerhetsrådet om Somaliland).
- Radio Dalsan 4 februari 2026.
- Allbanaadir 15 maj 2026 (25 ton livsmedel överlämnade till katastrofmyndigheten SoDMA i närvaro av den dåvarande ambassadören Michail Golovanov); Rysslands försvarsministerium 27 maj 2026 via Dawan Africa 30 maj 2026 och Horseed Media 30 maj 2026 (citatet i Dawan Africas engelska återgivning: ”promising areas of bilateral cooperation in the defence sphere”; Ledarsidornas översättning); Dawan Africa om presidentens besked i maj. Avtalet: Rysslands ambassadör för Djibouti och Somalia, intervju med RIA Novosti 28 oktober 2026 (”в мае текущего года было подписано соглашение о военно-техническом сотрудничестве с Сомали” – i maj i år undertecknades ett avtal om militärtekniskt samarbete med Somalia; Ledarsidornas översättning). Titeln: på somaliska wasiiru-dowlaha, på engelska State Minister for Defence.
- Allbanaadir 25 juli 2026 (somaliska: ”markii ugu horreysay muddo ku dhow afartan sano” – första gången på nästan fyrtio år; Ledarsidornas översättning).
- Allbanaadir 26 september 2026 (informationsministern Abdifatah Qasim Mohamud vid mottagningen för det tolfte internationella forumet United Cultures i Sankt Petersburg).
- Rysslands ambassadör, RIA Novosti 28 oktober 2026 (arbetsgruppen ”буквально неделю назад” – för bara en vecka sedan); Somali Guardian 28 oktober 2026, efter Somali Stream 27 oktober; Vzgljad 28 oktober 2026 efter TASS och Garowe Online (bakhållet 26 oktober); RIA Novosti och Vzgljad 28 oktober 2026, efter ryska försvarsministeriet (”совершенствование нормативно-правовой базы, подготовка национальных военнослужащих и обмен опытом … прежде всего в борьбе с терроризмом и пиратством”).
- Allbanaadir 24 februari 2026 (omröstningen i generalförsamlingen: 107 för, 12 emot, 51 nedlagda röster, Somalia bland de nedlagda).
- RIA Novosti 28 oktober 2026, intervju med Rysslands ambassadör i Djibouti och Somalia (”двусмысленная позиция ряда западных стран, заигрывающих с руководством в Харгейсе и лидерами других сомалийских регионов, стремящимися к автономизации (Пунтленд, Джубаленд)”; Ledarsidornas översättning).
- Puntlands pressmeddelande via Halgan, september 2024 (en svensk riksdagsledamot tog emot Puntlands vicepresident i riksdagen); Daljir och Horseed Media april 2025 (en svensk riksdagsledamot talade vid en konferens i Garowe); somaliländsk press februari 2026 (Hargeisas borgmästare tackade en svensk kommunalvalskandidat i Jönköping).
- bne IntelliNews februari 2025 (Sudans utrikesminister om marinbasen i Port Sudan).
- Caasimada Online och Allbanaadir 7 oktober 2025 (somaliska: ”Waxaa garoonka kusoo dhaweyay Wasiiru-dowlaha Wasaaradda Difaaca Soomaaliya, Cumar Cali Cabdi” – på flygplatsen togs han emot av Somalias biträdande försvarsminister Omar Ali Abdi; Ledarsidornas översättning).
- Ledarsidornas artiklar om svensk-somaliska kontakter, september–oktober 2026.


































































