Artisten Eric Saades påstående om den sjal, som kallas ”Palestinasjal” skulle ha samma symbolik som den Dalahäst har kritiserats av flera olika parter och opinionsbildare. Den koppling som Saade gör saknar stöd. Egentligen är den en symbol för ingenting. Ett folk utan land, utan gemensam historia och utan de etniska, kulturella och historiska markörer som definierar ett folk.

Artisten Eric Saades påstående om den sjal, som kallas ”Palestinasjal” skulle ha samma symbolik som den Dalahäst har kritiserats av flera olika parter och opinionsbildare. I Riksdagens kammare anses sjalen ha en poltisk innebörd, en innebörd som faktiskt vitsordas av de som bär den. Att bära den svartvita eller svartvitröda sjalen ska vara en solidaritetshandling och protest mot vad vissa menar är ett folkmord i konflikten mellan staten Israel och Hamas.

Saade har riktat stark kritik mot Eurovision sedan det stod klart att Israel skulle få delta. I ett sms till SVT är Eric Saade, själv med palestinskt ursprung kritisk till att sjalen kallas för en ”politisk symbol”.´

”Den sjalen fick jag av min pappa som liten grabb, för att aldrig glömma var familjen kommer ifrån. Då visste jag inte att den en dag skulle kallas ‘politisk symbol’”, skriver Saade och menar att det är som att ”kalla Dalahästen för politisk symbol”.

Sjalen är egentligen vanlig runtom i hela mellanöstern men har fått sitt amn då sjalen blivit en symbol för stridande palestinier.

Palestinasjalens egentliga benämning är Keffiyeh, Shemagh, Hattah, Mashadah med flera andra. Den har använts av beduiner i århundraden och har först sedan mellankrigstiden kommit att symbolisera det palestinska folket, ett folk utan egentlig egen historia, frihetskamp genom terrorism.

Keffiyehn en symbol för palestinsk nationalism under arabrevolten på 1930-talet. Användandet ökade under 1960-talet med den palestinska motståndsrörelsen och Yassir Arafat.  Andra palestinska personer som associerats med huvudbonaden inkluderar Leila Khaled, medlem av den beväpnade delen av Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP.

Flera fotografier av Khaled cirkulerade i västerländsk media efter kapningen av TWA flight 840 och kapningarna på Dawson’s Field. Dessa fotografier, som idag används som ikoner för palestinsk väpnad terrorism inkluderade ofta en beväpnad Khaled iförd en keffiyeh.

PFLP var en av de terroristgrupper som deltog i terrorattentatet den sjunde oktober 2023 mot civila israeler och bidrog till att mörda 1200 civila. Mördandet av barn, våldta kvinnor samt inte minst ta gisslan som fortfarande, om någon ännu är vid liv, inte utväxlats trots återkommande försök, beskrevs som systematiskt.

Att sjalen skulle vara en opolitisk symbol i likhet med dalahästen är därmed ett orimligt, eller direkt okunnigt, uttalande. Lika okunnigt är det att påstå att det finns ett palestinskt folk som kan förknippas med sjalen eller att detta folk har en historia.

Snarare är sjalen, i den tappning som utvecklats av Yassir Arafat och Leila Khaled en symbol för utomrättsliga avrättningar, terrorism och ond bråd död.

Ett folk utan land och utan historia

Staten Palestina är ingen stat i egentlig mening då ingen, inte ens det palestinska folket själva, har i folkrättsliga termer kunna definiera det territorium som utgör staten. Inte heller är det palestinska folket ett folk enligt de definitioner som skapar ett folk.

Det som idag kallas för ”det palestinska folket” är i själva verket en mosaik av assyrier, ghassanider, nabatéern, qedariter, ummayader, abbassider och armenier.

Dessa araber från det palestinska mandatet saknar gemensamma kulturella, etniska och religiösa markörer utan majoriteten är idag på ett eller annat sätt ättlingar till det tjänstefolk som tjänstgjorde som daglönearbetare åt markägare såsom Stormuftin av Jerusalem, Mohammed Amin al Husseini , själv ämbetsman i det Osmanska imperiet och senare allierad till Adolf Hitler.

Och det var al Hussieni som tillsammans med sitt kusinbarn Yassir Arafat kom att införa palestinasjalen som enande symbol för den mosaik, eller röra, som formerat sig som palestinskt folk men som i huvudsak egentligen härstammar från al Hussienis daglönare. Daglönare som rekryterades ur de meddellösa nomader som gick från markägare till markägare för att tjäna sitt uppehälle.

Dagens strategi kring det som kallas för ”Det palestinska folket” men egentligen är arabisk-palestinska nomader formulerades 1964 i Moskva och är den som i mångt och mycket fortfarande styr händelseutvecklingen. En händelseuveckling som bottnar i lika delar desinformation som propaganda och historierevisionism.

EXTRA MATERIAL

Extra läsning (upplåst) är kapitlet om Kejsaren av Portugallien – Yassir Arafat ur Johan Westerholms kommande bok ”Ur Askan”.

Yassir Arafat och Kejsaren av Portugallien.

Kapitlet finns även som ljudfil nedan: