Inom Socialdemokraterna pågår nu ett stort arbete för att förnya partiet och staka ut en ny riktning för Sverige. Arbetet innebär en återkoppling till folkhemsbygget som formulerades av partiets store ideolog Nils Karleby och kännetecknas av en helt annan stringens än tidigare. Men allt positivt som skulle kunnat bli resultatet raderas på sista sidans sista punkt. Där en återgång till tidigare korrupta biståndssystem utlovas.

Inom Socialdemokraterna pågår nu ett stort arbete för att förnya partiet och staka ut en ny riktning för Sverige. En del av det arbetet är att ta fram ett nytt partiprogram. På en presskonferens med partiordförande Magdalena Andersson, programkommissionens huvudsekreterare Hans Dahlgren och Lawen Redar,ledamot i programkommissionen, presenterades kommissionens förslag på nytt partiprogram för att ta Sverige in i 2030-talet.  

Förslaget går nu ut på remiss till den socialdemokratiska partiorganisationen och kommer slutligen att behandlas och antas på Socialdemokraternas partikongress 2025.  

Dahlgren är för allmänheten i relativa termer okänd men har levt i socialdemokraternas innersta krets sedan Olof Palmes tid som medarbetare till utrikesminister Sven Andersson. Åren 1983-1991 var Dahlgren statsministerns utrikespolitiske rådgivare, först åt Olof Palme, och från 1986 åt Palmes efterträdare Ingvar Carlsson. Efter valet 1994 utsågs Dahlgren till statsministerns statssekreterare i Statsrådsberedningen, först åt Ingvar Carlsson och därefter åt Göran Persson. Dahlgren var åren 2000–2006 kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet och närmaste medarbetare till tre utrikesministrar: Anna Lindh, Laila Freivalds och Jan Eliasson. Dahlgren kom att ingå i regeringen Löfven, först som statssekreterare i statsrådsberedningen och sedan som EU-minister.

Det är inte fel att peka på att Dahlgren har varit en av huvudarkitekterna av den svenska utrikes- och biståndspolitiken med stöd från främst den tidigare biståndsministern och partisekreteraren Carin Jämtin och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet.

Det är därmed ingen slump att Dahlgrens gudson, Julius Liljeström, idag är generalkonsul i Jerusalem. Konsulatet är ett rent biståndskonsulat under Sidas kontroll med fokus på finansiering av främst Hamas nätverksorganisationer via ombud. Just generalsekretariatet i Jerusalem har en särställning i den svenska utrikesförvaltningen i allmänhet och i den socialdemokratiska utrikes- och biståndspolitiken i synnerhet.

Relaterat: Jerusalems “Svarta torn”

Svidande vidräkning med arvet efter Löfven

Det nya greppet med det reformerade tankesättet får genomslag i Socialdemokraternas kommande partiprogram som annars är en svidande vidräkning för Morgan Johansson, Ardalan Shekarabi, Anders Ygeman och Carin Jämtin samt inte minst Stefan Löfven själv. Den karta som 2013 års partiprogram kom att utgöra för honom visade sig vara en problem- och samhällsbeskrivning som baserades på hur främst Carin Jämtin och Hans Dahlgren ville att världen skulle se ut. Då hade det funnits en möjlighet att 2013 års partiprogram kunnat omsättas i praktiken. Men eftersom socialdemokratins problem- och samhällsbeskrivningen var baserade på gissningar och önsketänkande från främst Löfven och Jämtin fungerade inte ett enda förslag. Framför allt på migrations- och integrationsområdet med den associerade kriminalpolitiken. 

Tvärtom förvärrades många av de problem som regeringen Reinfeldt arbetat upp.

Ardalan Shekarabis syn på, och försvar av civilsamhällets tidigare villkor kan sägas vara talande. Som civilminister drev Shekarabi för den s.k ”tillitsreformen” där offentlig förvaltning skulle börja tillämpa de redovisnings- och styrmedel som präglar det statligt finansierade civilsamhället. Mer av fria tyglar och tillit än formell återrapportering. Reformen genomfördes aldrig. Bland annat kom Riksrevisionens återkommande granskningar och kritik, med därtill följande polisanmälningar från Folkbildningsrådets utredning av studieförbundens verksamhet på Järvafältet hösten 2020, innebära att den uppluckring av god redovisning av skattemedel som planerades av Shekarabi lades ned.

Helt borta är även Anders Ygemans påståenden från 2016/17 att Sverige i huvudsak hade en adekvat och tillräckligt utbyggd poliskår samtidigt som Morgan Johansson drev på för ett mer generöst migrationsåtagande. Som chef för justitiedepartementet drev Johansson på och igenom gymnasielagen, d.v.s den riktade flyktingamnesti som erbjöds ensamkommande afghanska unga män.

Idag har Johansson av lätt insedda skäl lämnat rättspolitiken och är som utrikespolitisk talesperson befordrad till att vara kandidat till näste socialdemokratiske utrikesminister.

Inget av detta återfinns längre i partiprogrammet som dessutom ändrat format. Som gått ifrån en mer prosaisk berättelse utan egentligt kvantifierbara mål till ett uppstramat format där delmål redovisas i punktform.

Aftonbladet ledarredaktion chef Anders Lindberg menar att det uppstramade formatet är svårbegripligt men det är en stor skillnad mot tidigare mer svamlande stora drag i något som skall vara en berättelse. Socialdemokraterna konkretiserar sig på de flesta punkter förutom den för framtida industriutveckling helt avgörande. Kärnkraften.

Sveriges behov av kärnkraft som del i en energimix nämns inte med ett enda ord. Trots alla de kända problem som utbyggnaden av vinkraften nu dras med. Senast i veckan stoppade ÖB flera vindkraftparker till havs varför svensk industri för överskådlig tid kommer sakna svar på hur elektrifieringen skall gå till.

Trots bristerna är detta mer uppstramade format, som mycket tydligare ideologiskt bygger på Nils Karlebys ideologiska bas – Socialismen inför verkligen – en uppgörelse med perioden Löfven / Jämtin på alla punkter utom en. Hela arbetet förstörs av det sista styckets sista punkt. En punkt som vittnar om en strukturell och kulturell ovarsamhet med skattemedel som inte har något släktskap med den forne socialministern Gustav Möller:

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från de fattigaste”

I det kommande partiprogrammets sista sida, i den sista punkten står det att läsa att Socialdemokraterna skall återupprätta enprocentsmålet i den svenska biståndspolitiken. 

Relaterat: Så bygger Sverige in mjuk korruption

Trots de avslöjanden om korruption och den implicita eller explicita kritik detta finansiella mål fått för att vara korruptionsdrivande från bland annat Riksrevisionen, Sidas egen internrevision, Världsbanken med flera så finns den återställare till tidigare ordning som dagens nya socialdemokratiska utrikespolitiska ledning i form av Morgan Johansson utlovat.

Relaterat: S deltog på konferens syftande till “avjudifiering” av Jerusalem

Mer pengar – mindre reglering. Empiri pekar entydigt på att biståndskorruptionen tas tillbaka till tidigare höga nivåer.

En punkt som aldrig kommit med i partiprogrammet utan Hans Dahlgrens och Carin Jämtins inflytande.