Det turkiska valet till parlament och presidentämbete som genomfördes under gårdagen kunde inte peka ut någon klar vinnare. I stora drag följde valresultatet prognoserna men med mindre marginaler för oppositionsledaren. Samtidigt räddades Erdogan av utlandsrösterna där han ökade sitt stöd sedan förra valet.

Det turkiska valet till parlament och presidentämbete som genomfördes under gårdagen kunde inte peka ut någon klar vinnare. Vare sig den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan eller utmanaren Kemal Kılıçdaroğlu kunde samla mer än 50 procent av rösterna och valet går nu in i en andra valomgång som genomförs den 28 maj. Erdogan ställs då mot Kılıçdaroğlu utan några andra kandidater. Den som får flest röster vinner.

Lugnt i vallokalerna – mer intensivt i domstolarna

Valet har, enligt de uppgifter som bland annat de svenska valobservatörerna från OSSE, gått lugnt till i vallokalerna men ingen ville uttala sig förrän den gemensamma rapporten kan publiceras vilket skall ske under morgondagen som tidigast.

Relaterat: Svensk försvarare av PKK:s träningsläger i Sverige nekas inresetillstånd i Turkiet

AKP har tidigare varnat OSSE och i synnerhet delegationsledaren, den tyske förbundsdagsledamoten Klaus Schwab, för att inte vara objektiva nog. I synnerhet Schwab har fått kritik för att ha uttalat sig i kritiska ordalag mot president Erdogan.

Men något som redan nu har präglat valet ska ha varit de förseningar som överprövningar av valresultatet som skett i flera valkretsar. Dessa överprövningar har begärts i synnerhet av AKP enligt flera källor.

Relaterat: Har Turkiet redan passerat det demokratiska vägskälet?

Det är ingen hemlighet att Erdogan sedan kuppförsöket 2016 bytt ut stora delar av domarkåren till AKP-lojala domare.

Vad avser valresultatet så är det sannolikt en besvikelse för bägge parter som explicit utlovat mer eller mindre jordskredssegrar. Tvärtom liknar valresultatet i mångt och mycket det från valet 2018 där oppositionen kontrollerar storstäderna samt turistregionerna och AKP landsbygden. Men i år med ett undantag.

De jordbävningsdrabbade östra regionerna, som tidigare lutat starkt åt AKP domineras helt av oppositionens kandidat Kılıçdaroğlu. Erdogan kom i praktiken räddas av utlandsrösterna.

Bland utlandsrösterna går Erdogan fram kraftigt i de tyngre EU-länderna Frankrike och Tyskland, där han under mandatperioden ökat sitt stöd med mellan fem och tio procent till runt 65 procent av rösterna. I Belgien röstade sju av tio exil-turkar på den sittande presidenten. I länder som USA och Sverige backar Erdogan och tappar mellan var femte och var tredje väljare till förmån för oppositionen. Men på totalen ser det ut som om att det var främst utlandsrösterna som räddade Erdogan kvar inför en andra omgång. 

Fördel Erdogan

En andra omgång som ger Erdogan en klar fördel före Kılıçdaroğlu. Rösterna från den tredje kandidaten i den första omgången, Sinan Atan, kommer med en sannolikhet gränsande till visshet tillfalla Erdogan. Av det enkla skälet att Sinan Atan representerar det ultra- och nationalfasccstiska MHP.

Att sympatisörer som röstat på ett ultra- och nationalfascistiskt alternativ skulle lägga sin röst på en, med turkiska mått mätt, vänsterliberal presidentkandidat i den andra valomgången bör betecknas som mindre sannolikt.

Inför den andra och slutliga valomgången är det inte fel att redan nu konstatera att Erdogan har en klar fördel.

Det turkiska valet, det som kan komma att bli det näst sista valet i Turkiet som teoretisk demokrati kommer den 28 maj följas av det första valet i ett turkiskt teokratiskt kalifat. Där Recep Tayyip Erdogan slutligen kommer krönas till kalif.

Relaterat: Turkiet: Erdogan utlovar “Kalifatets återkomst”