Ryssland, Kina och Iran är de länder som utgör de största hoten mot Sverige. I sak inga nyheter utan snarare tvärtom. Men Sveriges relationer med samtliga dessa länders underrättelsekomplex på högsta nivå har även den en lång historia. En historia som i regeringen Kristerssons fall går så långt tillbaka som 1992. Om än på omvägar och via proxy.

Ryssland, Kina och Iran är de länder som utgör de största hoten mot Sverige. Alla tre bedriver underrättelseverksamhet och säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige vilket framgår av Säkerhetspolisens årsbok som presenterades under gårdagen.

I syfte att förändra den rådande världsordningen verkar, och till viss del samverkar, Ryssland, Kina och Iran. 

Länderna har alla ett intresse av att vara en motpol till väst vilket påverkar säkerhetsläget i Sverige. Deras samverkan drivs, utöver det gemensamma intresset att motverka USA:s ledande ställning, även av ekonomiska och teknologiska intressen. Rysslands, Kinas och Irans strävan att förändra den rådande världsordningen sker dock utifrån skilda nationella intressen och olika utgångspunkter.

Irans underrättelseinhämtning i Sverige riktar sig i första hand mot oppositionella grupper och enskilda individer inom den iranska diasporan, men även mot andra stater. Iran har tidigare använt våld ibland annat Europa i syfte att tysta kritiska röster och upplevda hot mot den egna regimen. Nyligen kunde Sveriges Radio beskriva hur ett iranskt par förberedde mord på tre svenska medborgare inom den judiska gruppen.

Iran använder sig bland annat av ombud, det vill säga personer som inte direkt kan kopplas till regimen. Regimen använder även cyberinhämtning och försöker få tillgång till information genom att närma sig personer med iranskt ursprung. Iran har vid sidan av Ryssland och Turkiet varit drivande i den desinformationskampanj om riktats mot Sverige sedan ett par år tillbaka.

Iran är även aktuellt som ursprungsland för de två bröder som nyligen dömdes till fängelse för bland annat spioneri riktat mot Sverige.

Att den socialdemokratiska partiledningen sedan många år har goda relationer med Iran är ingen nyhet. Men det är inte bara Socialdemokraterna som genom Jan Eliasson och Ardalan Shekarabi har vältrimmade kanaler in i den iranska administrationen. Dessa välvilligt inställda och fungerande proxies återfinns även i dagens regeringsunderlag.

Relaterat: Iran väletablerat i svensk politik och förvaltning

Lång erfarenhet av Iran

Även om dagens relationer med Iran för närvarande är att beteckna som bottenfrusna har det inte alltid varit så. En upptiningsprocess inleddes 2014 när Carl Bildt besökte den teokratiska diktaturen. Relationerna mellan Iran och västvärlden hade då förbättrats sedan Hassan Rohani valdes till president 2013.

– De nukleära frågeställningarna dominerar men vi har också behov av dialog om ett antal regionala frågor, det handlar om Afghanistan, det handlar om Syrien. Det handlar om att få igång en dialog om de mänskliga rättigheterna mellan Iran och Europeiska unionen menade Carl Bildt i en intervju i SR efter en utfrågning i Riksdagen.

Även om inte mycket läckte ut till media erfar Ledarsidorna att Bildt fick kritik i riksdagens utrikesutskott från flera ledamöter som deltog i utfrågningen inför resan. Bildt uppfattades av utskottet föra en allt för naiv och apologetisk hållning till diktaturen. Fyra år senare kritiserade Bildt den norska Nobelkommittén för att inte belöna Iran med Nobels fredspris för det kärnvapenavtal som ingåtts med bland annat USA.

”Nobelkommittén går sina egna vägar, men kärnenergiavtalet med Iran uppnådde något konkret och hade förtjänat ett pris” menade Bildt i en uppdatering på dåvarande Twitter.

Bildts kritik mot Nobelkommittén fick stor uppmärksamhet i Iran.

Sedan dess har Iran inte bara brutit mot avtalet utan producerar idag kärnbränsle som med så pass hög anrikningsgrad att en kärnvapenproduktion inte är långt borta. Carl Bildt har även sedan hans tid som utrikesminister lämnat något som inte kan tolkas som något annat än aktivt stöd till regimen i Ankara som i flera fall agerar tillsammans med Iran i olika frågor. Den turkiska regimen har även den varit aktiv i de desinformationskampajer som haft sitt ursprung i bland annat Iran.

Carl Bildt är idag aktuell som regeringens utredare av den svenska underrättelsetjänsten samt sitter som vice ordförande i Kreab Worldwide. Kreab äger bland annat undersökningsföretaget Demoskop som med självrekryterade paneler, öppna för manipulation, utför opinionsundersökningar åt bland annat SvD och Aftonbladet.

Relaterat: Därför valdes Carl Bildt att utreda svensk underrättelsetjänst 

Carl Bildt har även vitsordat goda relationer med den ryska oljeindustrin sedan tiden i Vostok Naftas styrelse. Vostok Naftas ägare Gazprom anses vara ett av de verktyg som Rysslands president Vladimir Putin använt och fortfarande nyttjar sig av i energikriget mot Europa.

Genom Kreab Worldwide finns även direkta relationer till den kinesiska regimen. Sedan 1992 är bolaget etablerat i Beijings affärsdistrikt i anslutning till den “Förbjudna staden”.

Det går idag inte att genomföra någon form av affärsverksamhet i Kina utan att ha ett bolag som Kreab eller motsvarande som brygga in på den regimkontrollerade kinesiska marknaden och in i den kinesiska maktapparaten.

Relaterat: The return of the Bildt