Socialdemokraterna: Luckra upp det svenska säkerhetsskyddet
Socialdemokraterna verkar idag för en uppluckring av Säkerhetsskyddsförordningen. Detta trots de desinformationskampanjer som riktats mot Sverige med iranskt och turkiskt ursprung och som utsatt svenska medborgare för fara samt att två iranska bröder nyligen dömdes till långa fängelsestraff för spioneri riktat mot sitt nya hemland.
Säkerhetspolisen hemställde 2022 till regeringen om att skärpa reglerna i säkerhetsskyddsförordningen så att dubbla medborgarskap, familjeband till andra länder och ägarintressen i andra länder ska beaktas i högre utsträckning. Erfarenheterna från decennier av migration slog igenom och Sverige fick först då upp ögonen för företeelser som till exempel klanbaserad, eller blodsbandsorienterad kulturellt betingad brottslighet och annan säkerhetshotande verksamhet. Inte sällan med statsaktörer eller gränsöverskridande religiösa nätverk som orsaker.
Tillämpningen har tidigare fått socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi att reagera för främst den iranska diasporan. Shekarabi menar att det finns ingen annan grupp i det svenska samhället som är så väl integrerad som iranier. Detta trots att Iran av säkerhetspolisen klassats som ett av de största säkerhetshoten som riktats mot Sverige på senare år där moskéer och andra kulturinstitutitioner och nätverk använts för desinformation och destabilisering av bland annat svensk socialtjänst.
En kampanj som hade varit omöjlig utan de nätverk som regimtrogna exiliranier utgör. Förutom detta avtjänar för närvarande två iransk-födda bröder straff för spioneri riktat mot sitt nya hemland.
Relaterat: Iran väletablerat i svensk politik och förvaltning
Nu reagerar socialdemokraternas kulturpolitiske talesperson riksdagsledamoten Lawen Redar på Säkerhetspolisens tillämpning. Redar menar på Expressen Debatt att:
Efter att ha tagit del av hur Säkerhetspolisens rekommendation kommit att praktiskt användas anser jag att en omprövning av myndigheten måste till. Så som ordningen är nu leder den till att engagerade medborgare, självklara svenskar, hindras att få samhällsviktiga jobb och uppdrag i Sverige. Detta kan inte vara syftet med rekommendationen.
Det framgår av Redars problemformulering att hon baser den i huvudsak på Expressens artikel om Ali Memarchi som nekats anställning på Telia på grund av sin iranska bakgrund. Memachi gick vidare i rekryteringsprocessen, löneförhandlar men när det kommer till säkerhetsprövningen avråder man från att anställa honom på grund av hans föräldrars härkomst. Ali är ostraffad och har inga familjemedlemmar som bor i Iran.
Ingenstans framgår vilken tjänst som Memarchi var avsedd för på Telia. Om det var ansvar för interna tjänster eller för externa kunder. Telia som företag har en strategisk roll för det svenska totalförsvaret och måste därför rätta sig efter sina kunders säkerhetsreglemente. Såväl den militära underrättelsetjänsten MUST, Säkerhetspolisen och andra demokrati eller systemkritiska kunder tvingas vända sig till Telias konsulter och måste då känna en trygghet i att inte fel personer får tillgång till nätverk.
Det framgår inte heller om det finns andra personer i Memarchis familj som kan ha oklara relationer med den iranska regimen. I de högsta säkerhetsklasserna vidgas kretsen som säkerhetsgranskas och då räcker inte det med att hans föräldrar bara lyckats göra sina identiteter för ”sannolika” när medborgarskap beviljades.
Goda skäl för höga krav
Snarare bör kraven på medborgarskap skärpas. Att endast ett medborgarskap skall vara möjligt för vissa tjänster i statens tjänst och för att komma i åtnjutande av förtroendet att kunna bli vald till riksdagsledamot eller minister. Vill man som Ebba Busch (KD) prioritera sitt norska medborgarskap före sin partiledarroll finns det andra sätt att kanalisera sitt politiska engagemang så det är inte bara medborgarskap i länder i MENA som är aktuella. Det finns alla möjligheter att efter hennes tid som riksdagsledamot att återupprätta sådana band om det känns viktigt för henne.
Det finns dessutom i modern tid exempel på hur dubbelt medborgarskap kan ha påverkat den förda svenska politik.
Exemplet är den tidigare bostads- och IT-ministern Mehmet Kaplan som under sin tid som minister genomförde flera icke dokumenterade resor till Turkiet där han träffade regeringsrepresentanter och företrädare för president Erdogans maktparti AKP. Kostnaden för resorna stod någon annan än den svenska staten för och Kaplans stab byttes ut mot turkiska företrädare som i Sverige representerar den turkiska staten.
En av dessa resor som gick under radarn och där det inte finns några noteringar i regeringskansliets dagboksblad genomfördes samma vecka som Sverige 2015 stängde gränserna för ytterligare migration. Parallellt kompenserades Turkiet med miljardbelopp i Euro för att stänga sina gränser.
Relaterat: Vad gjorde Kaplan i Turkiet hösten 2015?
Under regeringen Löfven I vägrade dessutom Säkerhetspolisen att lämna skriftliga underlag efter sig vid de allmänna beredningarna. De beredningar som omfattar alla ministrar, inte bara de ansvariga, och de politiska chefstjänstemännen.
Relaterat: Så försökte regeringen Löfven sopa igen spåren
Det finns goda skäl att inte hörsamma socialdemokratiska krav på uppluckring av säkerhetsskyddsförordningen utan istället skärpa kraven. Där såväl ministrar, riksdagsledamöter som samhälls- och systemkritiska befattningshavare inte skall kunna ha något annat medborgarskap än ett enda och där krav som att vara född i Sverige blir normen och inte framtida undantag.
Johan Westerholm
