Vi får inte glömma Förnekelsen
I ljuset av den förföljelse som svenska judar nu får uppleva blir det uppenbart att vi inte får glömma Kristallnatten. Och inte får vi glömma Förintelsen. Men kanske viktigast av allt, vi får under inga omständigheter glömma det farligaste av dom alla:
Förnekelsen.
Under gårdagen högtidlighölls minnet av Förintelsens offer i form av olika minnesstunder i och i anslutning till flera synagogor i Sverige. Men i Malmö uteblev de offentliga efter att hotnivån mot judar nått nya nivåer.
Den 9 november brukar Judiska församlingen i Malmö hålla en offentlig manifestation till minne av novemberpogromen 1938. Men i år ändras planerna på grund av kriget mellan Israel och Hamas.
– Det är primärt av säkerhetsskäl, säger Judiska församlingens talesperson Fredrik Sieradzki.
Malmö har genom åren ofta förknippats med antisemitism. Enligt Fredrik Sieradzki upplever många av församlingens medlemmar att läget nu har förvärrats till följd av det uppblossade kriget mellan Israel och Hamas.Som exempel nämner han manifestationen utanför synagogan under den gångna helgen då en israelisk flagga brändes rapporterade bland annat DN.
Idag vågar media skriva öppet och ärligt om den antisemitism som plågat och plågar Malmö sedan decennier. Men så har det inte alltid varit. Under den socialdemokratiska regeringen Löfven präglades den politiska och mediala debatten istället av historierevisionism och aktiv förnekelse.
Det tydligaste exemplet på förnekelse levererade statsminister Stefan Löfven själv i en frågestund i riksdagen 2017. Med en fråga från riksdagsledamoten från Malmö Boreana Åberg (M).
Anförande 80 samt 81 den 2 februari 2017.
Herr talman! I fredags högtidlighölls minnet av Förintelsens offer: 6 miljoner människor som förlorade sina liv i ett av historiens värsta folkmord. I Malmö omgavs minnesstunden av rigorös säkerhet – massivt polisuppbåd, säkerhetskontroller, namnlistor. Det är oerhört tragiskt att överlevande från Förintelsen och andra judar i dag, 2017, i Sverige, i Malmö, ska behöva skyddas av polis när de besöker synagogan.
Vad tänker statsministern göra för att alla judar i Sverige ska känna sig trygga?
Löfvens svar till riksdagsledamoten Åberg var en lika aktuell verklighetsbeskrivning av Socialdemokratins förståelse för antisemitismen som växt fram i dagens Sverige då som nu. Det vill säga en bild som baserades och fortfarande baseras på aktiv förnekelse. Alternativt historierevisionism.
Herr talman! Det som beskrivs nu gör mig väldigt upprörd. Därför måste vi visa allvarligt att alla former av diskriminering, rasism eller vad det kan vara – det är inte okej i Sverige. Vi måste jobba mycket mer förebyggande med detta, men vi behöver också visa exempelvis judiska församlingen att deras trygghet ska öka. Därför tillför vi resurser, för att man här och nu ska känna en ökad trygghet.
Det är viktigt att vi nu för diskussionen här i Sverige och påminner oss om just detta. De som var med på den tiden och var med om detta fasansfulla håller nu på att gå bort. De går ur tiden. Då måste vi påminna varandra om detta.
Därför blir jag bekymrad när det ser ut som om ett parti i Sveriges riksdag som har just nazistiska rötter håller på att normaliseras i svensk politik och godkännas av ett av våra större partier. Det gör mig bekymrad.
Men det var inte svar på Åbergs fråga eller den vardag som Malmös judar tvingats leva i sedan decennier. Den antisemitism som Åberg åsyftade var densamma som nyligen, med polisens aktiva medgivande och godkännande, brände en israelisk flagga utanför Malmö synagoga. En av effekterna av denna manifestation såg Sverige under gårdagen.
Alla offentliga minnesstunder ställdes in efter det judehat som brännandet provocerat fram i pro-palestinska grupper riktat mot Malmös judar. In liten klart definierbar och identifierbar grupp oskyldiga. En stämning av hat gränsande till uppvigling.
Något polisen rimligen, i en normalt fungerande polismyndighet och en normal värdegrund, hade kunnat förutse. Men Malmö, juvelen i den socialdemokratiska kronan, är inte heller längre en normal stad. Och polisen i Malmö är inget annat än en spegel av stadens befolkning.
Relaterat: Polisen i Malmö – En spegel av lokalsamhället?
Och för Socialdemokraterna har Palestinagruppernas stöd till bland annat riksdagsledamoten Jamal el Haj (S) varit för viktigt för att se Malmös antisemitism som den är. Och var den kommer ifrån.
Malmös antisemitism är idag världsberömd. Och lika känd är dess ursprung, Inte det ursprung som Stefan Löfven försökte få det till utan just det ursprung som finns i de islamistiska, Hamas-trogna, Palestinagrupperna.
Relaterat: Så finansierar och stödjer den “Gröna rörelsen” Hamas
Vi får inte glömma Kristallnatten, Vi får inte glömma Förintelsen. Vi får inte heller glömma Förnekelsen.
Den socialdemokratiska förnekelse om var dagens kultur- och systemhotande antisemitism harsina rötter. Den förnekelse som Stefan Löfven gav ansikte åt med sina egna ord under statsministerns frågestund i februari 2017.
Relaterat: Därför är begreppet “Mellan floden och havet” inte ett hatbrott
Johan Westerholm
