Österrike varnar för politisk islam – Sverige har redan facit
Österrike varnar för det Muslimska brödraskapets växande inflytande i landet. Varningen utfärdas med stöd i både den egna säkerhetstjänsten och Tysklands säkerhetstjänst årliga översikt och är i praktiken en beskrivning av en process som redan är genomförd i Sverige. Österrike efterlyser nu ett verktyg i form av en lag. Sverige har redan hotbildsanalysen men saknar fortfarande det politiska modet att omsätta den i lagstiftning.
När ÖVP i Oberösterreich genom landsgeschäftsführer Florian Hiegelsberger nyligen, rapporterat av tidningen Heute krävde att EU terrorklassar det Muslimska brödraskapet och inför ett generellt förbud mot “verksamhet i den politiska islamens anda” är det lätt att avfärda det som ännu ett kontinentalt utspel utan bäring på svenska förhållanden.
Det vore ett misstag.
Det Österrike nu varnar för, med stöd i både den egna säkerhetstjänsten och Tysklands Verfassungsschutzbericht (Tyska säkerhetstjänstens årliga översikt) är i praktiken en beskrivning av en process som redan är genomförd i Sverige – och som jag dokumenterade i Muslimska brödraskapet – Islamismen i Sverige redan 2020.
Samma organisation, samma metod
Det österrikiska larmet bygger på tre ben:
- En hotbildsbeskrivning från Grundlagsskyddet,
- En explicit hänvisning till den tyska säkerhetstjänstens bedömning av Brödraskapets långsiktiga inflytandestrategi samt
- Konkreta krav på EU-nivå – terrorklassning och ett lagförbud.
Beskrivningen av metoden är slående lik den jag lade fram för fem år sedan. Muslimska brödraskapet en rörelse som inte agerar öppet som ett parti utan bygger inflytande genom personunioner, föreningsliv och civilsamhälle. Från lokalsamhället och upp och rakt in i regeringskansliet.
I boken beskrev jag hur Brödraskapet i Sverige byggt upp sin ställning genom en plan i flera steg snarare än genom öppen konfrontation. Det är exakt den infiltrationslogik som nu får tyska och österrikiska säkerhetstjänster att slå larm.
Det är heller inte bara en svensk-tysk-österrikisk iakttagelse. Den franska rapport som publicerades i fjol pekade särskilt ut Sverige som ett av de länder där Brödraskapet fått som starkast fäste i civilsamhället. Att fyra länders säkerhetstjänster oberoende av varandra beskriver samma organisation, med samma metod, är i sig ett falsifierbart korrektiv mot invändningen att kritiken bygger på överdrift eller fördomar.
Vad Sverige redan konstaterat – utan att agera
Den kanske viktigaste skillnaden mellan det österrikiska larmet och den svenska verkligheten är tidsaspekten. Österrike befinner sig i en varningsfas. Sverige befinner sig i en dokumentationsfas som varat i över ett decennium utan att någon konsekvent politisk hantering följt.
I bokens avslutande resonemang konstaterade jag redan 2019/2020 att Muslimska brödraskapet i Sverige utgör en form av säkerhetspolitiskt hot, även mot grannländer, trots att inga egentliga brott begåtts i organisationens namn. Just för att hotet ligger i den parallella samhällsstruktur och det parallella rättssystem rörelsen eftersträvar, inte i enskilda brottsliga handlingar.
Den slutsatsen byggde jag bland annat på MSB:s egna rapporter Att värna den demokratiska rättsstaten(2014) och Demokratins motståndare (2015) som redan då identifierade delar av denna miljö som ett hot mot Sveriges säkerhetsmål: befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, och de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.
Det är just den tredelade hotbildsanalysen – liv och hälsa (attentatsförsöket mot Jyllands-Posten, dådet mot Lars Vilks), samhällsfunktionalitet, och grundläggande värden (kraven på parallell lagstiftning, Kairodeklarationen bakvägen in i regeringsformen) som gör den svenska analysen mer utvecklad än den österrikiska idag.
Österrike efterlyser nu ett verktyg i form av en lag. Sverige har redan hotbildsanalysen men saknar fortfarande det politiska modet att omsätta den i lagstiftning.
Den avgörande skillnaden: den svenska socialdemokratins vägval
Det som verkligen skiljer Sverige från Österrike är inte hotbilden utan den politiska arkitektur som möjliggjort etableringen.
I boken lade jag stor vikt vid att förstå varför Sverige blev en så attraktiv arena för Brödraskapet, och svaret ligger i den svenska vänsterns och särskilt socialdemokratins historiska vägval efter den arabiska våren. Genom företrädare som Pierre Schori, Peter Weiderud och Ulf Bjereld byggdes över tid ett nätverk av politiskt och ekonomiskt stöd till rörelser som Brödraskapet i Egypten dokumenterat bland annat genom det avtal från 1999 mellan Sveriges Muslimska Råd och Broderskapsrörelsen (idag Socialdemokrater för Tro och Solidaritet) som forskaren Sameh Egyptson blottlade.
Denna korporativa relation mellan stat, parti och trossamfund saknar en direkt österrikisk motsvarighet. ÖVP:s varning handlar om ett utifrånkommande infiltrationshot mot statens institutioner.
Den svenska historien handlar om ett inifrån konstruerat beroendeförhållande. Ett förhållande där staten själv via bidragssystem som MUCF, SST och Sida och de så kallade hybridorganisationerna finansierat uppbyggnaden av de nätverk som nu ifrågasätts.
Det är en avgörande skillnad. Österrikes problem är i huvudsak ett bevakningsproblem för säkerhetstjänsten. Sveriges problem är en avvecklingsfråga för staten själv, av de strukturer staten en gång skapade.
Den konstitutionella flaskhalsen
Den andra stora skillnaden är konstitutionell och den juridiske infrastrukturen. Österrike har sedan 2015 ett Islamgesetz som redan reglerar islamiska trossamfund särskilt vilket gör ÖVP:s nya krav på ett bredare förbud till en förlängning av en redan existerande reglering.
Sverige saknar helt denna typ av samfundsspecifik lagstiftning och den svenska grundlagens skydd för förenings-, yttrande- och tryckfrihet gör generella ideologiskt grundade föreningsförbud betydligt svårare att konstruera.
Det var även min egen slutsats 2020. Brödraskapet agerar inom ramen för mötes-, yttrande- och tryckfriheten i regeringsformen och är inte klandervärt i juridisk mening. Detta är precis den sårbarhet som gör svensk lagstiftning otillräcklig mot en radikaliserande repressivt orienterad rörelse som medvetet undviker att bryta mot lagen.
Detta är också där dagens debatt möter samma konstitutionella begränsning som jag identifierade redan i bokens slutkapitel. En terrorklassning av en decentraliserad rörelse utan en enhetlig, toppstyrd struktur är juridiskt komplicerad att göra träffsäker. Oavsett politisk vilja.
Vad som förenar och vad som skiljer – sammanfattat
Förenar: Samma organisation (Muslimska brödraskapet), samma inflytandemetod (infiltration snarare än öppen konfrontation), samma europeiska säkerhetstjänstbedömning (Tyskland, Frankrike, nu Österrike – med Sverige omnämnt i den franska rapporten som särskilt utsatt), samma politiska lösningsförslag (EU-terrorklassning), och samma inhemska motargument (risken att sammanblanda islam och islamism, som professor Simon Sorgenfrei återkommande varnat för i svensk debatt).
Skiljer: Österrike har redan en juridisk infrastruktur (Islamgesetz) att bygga vidare på. Sverige saknar motsvarighet och stöter på grundlagshinder.
Österrikes problem är i första hand ett bevakningsproblem för säkerhetstjänsten, Sveriges är ett avvecklingsproblem av statligt finansierade strukturer. Frågan drivs i Österrike av regeringspartiet ÖVP i bred konsensus medans i Sverige är den starkt partipolitiskt laddad. Det eftersom socialdemokratin självt genom Broderskapsrörelsen, är en del av historien.
Och kanske viktigast: Österrike befinner sig i en varningsfas. Sverige har haft hotbildsanalysen på bordet i över tio år utan att agera på den.
Extramaterial
Du kan nu själv tanka ner min bok “Islamismen i Sverige – Muslimska brödraskapet” helt utan kostnad efter att jag tillsammans med många läsare tillsammans kunnat resa tillräckligt mycket för att jag skulle kunna köpa loss rättigheterna i förtid. Så att den kan bli ett faktabaserat underlag inför valet den 13 september.
Fritt för alla att ta till sig. Du finner den i länken här.
Vill du bli en av möjliggörarna i folkbildningens namn får du gärna ansluta dig med en gåva. Antingen med Swish, märk då det som “gåva” då jag inte kräver en motprestation eller scanna koden nedan.
Johan Westerholm
