ABF:s kaderutbildning på Västbanken inte en isolerad händelse – Det fanns en till
Granskningen av Fatahs ideologiska akademi i Jeriko visade att svenska skattefinansierade biståndsmedel via Palmecentret som huvudpartner sedan 1992 finansierat en kaderutbildning på Västbanken. Men Jeriko var inte ensamt. I Kapstaden bedrevs en systerverksamhet för miljonbelopp. Dold för svenska skattebetalare bakom en sinnrik ridå av luddiga redovisningar.
Detta är den första delen i en uppföljande serie till Ledarsidornas granskning av kaderskolan i Jeriko. Del 1 visar att skolan hade en tvilling på en annan kontinent – och att finansieringen av båda döljs i olika räkenskapsled. Del 2 kartlägger vilka personer som förvaltar kanalen. Del 3 visar hur svårt det är att spåra pengarna även för den som vet att leta.
I den tidigare granskningsserien av ABF och Olof Palmes Internationella Center, OPIC, kunde Ledarsodorna redovisa hur den svenska arbetarrörelsens folkbildningsapparat, finansierad med skattemedel, rekryterat och ideologiskt skolat kader och ledare till främmande makts politiska organisationer. Men bilden var ofullständig. Kaderskolan i Jeriko hade en tvillingskola i Kapstaden, och dess finansiering ligger dold i ett räkenskapsled ingen svensk skattebetalare skulle tänka att leta i. Kontraktsbeloppen står i svenska kronor men återfinns bara i konferensprotokoll i Sydafrika.
Svenska skattemedel finansierar leninistisk kader
Granskningen av Fatahs ideologiska akademi i Jeriko visade att svenska biståndsmedel via Palmecentret som huvudpartner sedan 1992,finansierat en kaderutbildning på Västbanken. Men Jeriko var inte ensamt. I Kapstaden driver den internationella folkbildningsfederationen IFWEA sedan 2012 programmet YGAP – Youth Globalisation Awareness Programme. Det har enligt organisationens egen redovisning, programredovisningen för 2020–2023, skolat 246 unga aktivister från 41 länder, Palestina och Sverige bland dem, i den fackliga byggnaden Community House. Två kaderskolor, två kontinenter, samma finansiär: ABF, Palmecentret, Sida.
De två går att se som två sidor av samma mynt: Jeriko som höken, den hårda sidan knuten till Fatah samt Kapstaden som duvan, det mjuka folkbildningsprogrammet. Innehållet skiljer sig men finansiären, funktionen och nätverket är desamma – och båda formar kader och ledare in i samma ideologiska och organisatoriska krets.
Att kalla Kapstaden en kaderskola är inte en utifrån påklistrad etikett. I protokollet från konferensen 2011 där programmet antogs beskriver IFWEA själv YGAP som ”a political project aimed at crafting solidarity for the 21st century”, avsett att ”connect the youth with new leadership of labour in 4 regions”.
Federationens programredovisning upprepar syftet. Att fostra ”the next generation of worker educators”. Kaderfunktionen är med andra ord beskriven med mottagarens egna ord, inte tillskriven.
Pengarna
The International Federation of Workers’ Education Associations (IFWEA) är okänt i Sverige men en etablerad storhet inom den internationella arbetarrörelsen, med över sju decennier på nacken och medlemsorganisationer på flera kontinenter. Just den svenska okunskapen gör pengarna osynliga.
Federationens fastställda årsredovisningar, upprättade i sydafrikanska rand och granskade av en revisor i Kapstaden visar att Palmecentrets bidrag var 7,2 miljoner rand 2023 och 6,2 miljoner 2024 . Grovt räknat tre till mellan fyra miljoner kronor om året. Det avgörande är dock inte beloppet utan andelen.
Palmecentrets bidrag utgjorde 76 procent av IFWEA:s samlade intäkter 2023 och närmare 79 procent 2024. I praktiken hela bidragsintäkten för en internationell federation. Den finansiella beroendeställningen till svenska skattemedel är dessutom äldre än så.
Finansrapporten till årsmötet 2019 redovisar det svenska kärnstödet år för år, 3,03–3,40 miljoner rand 2016–2019, mellan 68 och 73 procent av intäkterna varje år med noteringen ”Partnership with Olof Palme International Center supporting IFWEA’s core activities”. Budgetprognosen som antogs december 2019 anger för 2020–2024 ”Assumes new OPC funding contract 2020–2024 at SEK4m”. Eller fyra miljoner kronor om året i fem år för att ”literally double efforts of programme activities”.
Ett svenskt åtagande på omkring tjugo miljoner kronor, angivet i kronor, budgeterat i Kapstaden – innan finansiären ens beviljat ansökan och osynligt i varje svensk handling.
Inga spår i svenska handlingar
I Palmecentrets och ABF:s redovisningar går beloppet inte att hitta. Palmecentrets bokslut redovisar en total biståndskostnad på 170 miljoner kronor utan fördelning per mottagare. ABF:s hela internationella verksamhet ryms i noten ”Erhållna Sida-bidrag: 5 810 tkr”, utan program eller motpart. I förbundets verksamhetsberättelser för 2023 och 2024 förekommer orden ”internationell”, ”bistånd” och ”Palme” noll gånger vardera.
Sida har själv skrivit ner varför. Myndighetens årsredovisning för 2025 anger att ”vidareförmedling i ett led utgjorde cirka 75 procent av Sidas utbetalda belopp till partner för år 2024”, och att krav på rapportering av sådan vidareförmedling först infördes i nya CSO-avtal från hösten 2025. Inget krav fanns alltså under de år granskningen omfattar.
I Sidas egen databas Openaid ligger ramavtalet med Palmecentret. Ramavtalet anger 586 miljoner kronor avtalat och 478 utbetalda. Mottagare anges till hundra procent som Palmecentret. Det finns ingen redovisningsnivå som gör medlemsorganisation sökbara. En sökning på IFWEA ger noll träffar och 162 miljoner kronor av den geografiska fördelningen ligger under ”Utvecklingsländer, ospecificerat”. Transaktionsfliken är tom.
Att inte för svenska skattebetalare redovisa var skattemedel går är ett medvetet beslut och inte är en teknisk begränsning går att bevisa i sak. För en motsvarande bidragsmottagare, informationsanslaget till Internationella Torget 2018–2019 på knappt sju miljoner kronor hos samma mottagare ligger fem transaktioner uppradade ned till en återbetalning på 36 060 kronor. Till skillnad från anslaget till OPIC (Palmecentret) finns under resultatfliken hela referensgruppen – Afrikagrupperna, Silc, Östgruppen, Union to Union, Forum Syd, Svenska Afghanistankommittén. Databasen klarar alltså både beloppsredovisning och namngivning.
Det görs delvis även för ramavtalet. Resultatfliken namnger partner som Zimbabwe Institute, Ilitha Labantu, bosniska STBIH, colombianska VozEs och palestinska Al Marfa, liksom en enskild svensk fackavdelning i Blekinge.
Men ABF, IFWEA, YGAP och akademin i Jeriko nämns inte. Det bevisar inte att något dolts – ett urval är inte en fullständig förteckning – men det visar att redovisning på den här detaljnivån är möjlig och tillämpas, bara inte på kanalens största medlemsorganisation eller på federationen som hämtar tre fjärdedelar av sina intäkter ur avtalet.
Dimridåer och osökbara arkiv
Palmecentret har själv tidigare skrivit ut kedjan. I 2021 års verksamhetsberättelse stod: ”Genom Palmecentret ger ABF kärnstöd till IFWEA” och ”YGAP är lite av flaggskeppet i samarbetet mellan våra organisationer”, jämte en presentation av federationens generalsekreterare.
I 2022 och 2023 års berättelser nämns varken IFWEA, YGAP eller Kapstaden. I 2024 nämns federationen en gång, då bara i översättning – osökbar. Hos ABF försvann det egna internationella avsnittet mellan 2018 och 2019, samma period som Sida-bidraget sexfaldigades från en dryg miljon till 6,6 miljoner kronor när Palmecentrets femårskontrakt trädde i kraft. Redovisningen släcktes först, sedan kom pengarna. I 2025 års berättelse, beslutad mars 2026, återkommer namnen, samma år som not 3 för första gången anger noll kronor i Sida-bidrag. Beskrivning och pengar har aldrig stått i samma dokument samtidigt.
Stödet är dessutom äldre än vad Palmecentret uppger. Man säger själv att ABF stött IFWEA ”sedan 2015”, men mottagarens eget protokoll visar finansiering redan 2011 – ”IFWEA is fortunate to receive OPIC funding” samt att det var Palmecentret som initierade YGAP, ”developed with the support of the Olof Palme International Centre”. 2015 är alltså en etikett, inte startpunkten.
Kedjan bekräftas till sist av mottagaren själv. IFWEA:s generalsekreterare skriver att federationens femårsprogram blev möjligt ”due to the financial support that the ABF was able to garner from the Olof Palme International Centre (OPC) for IFWEA”.
I del 2 granskas vilka personer som sitter på de poster som förvaltar kanalen mellan ABF, Palmecentret och IFWEA – och vad som hände när mönstret bröts våren 2025.
Detta är en del av Ledarsidornas granskning av den svenska arbetarrörelsens internationella finansieringskanaler. I del 2 granskas vilka personer som sitter på de poster som förvaltar kanalen mellan ABF, Palmecentret och IFWEA – och vad som hände när mönstret bröts våren 2025.
Komplett källförteckning redovisas i den tredje och sista artikeln.
Tidigare artiklar











































































