För närvarande pågår ett omfattande arbete inom rättsväsendet att försöka begränsa eller förbjuda allmännhetens tillgång till domar och andra rättsliga dokument som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarna. Men samtidigt går staten ut med en offentlig upphandling av exakt de tjänster som de önskar förbjuda för allmänheten.

Tidigare har flera tingsrätter vägrat att lämna ut domstolsbeslut till företag som driver rättsdatabaser tillgängliga för företag och allmänhet. För närvarande prövas frågan om domstolar kan vägra utlämnande av denna form av allmän handling. Samtidigt pågår en utredning initierad av justitieminister Gunnar Strömmer (M) om att begränsa eller förbjuda kommersiella rättsdatabaser.

Utredningen, eller snarare ambitionen att begränsa medborgares informationsfriheter (tillgång till allmänna handlingar) är ett arv från den tidigare justitieministern Morgan Johansson, S, som såväl 2018 som 2022 försökte få in en förändring i mediagrundlagarna. Inledningsvis ville Johansson grundlagsreglera definitionen av ”seriös journalistik”.

Relaterat: Så stiftar regeringen “Lex Dumstrut 2.0”

Efter att regeringen Löfven avgått förde tjänstemän på grundlagsenheten på Justitiedepartementet upp frågan en gång till. Tjänstemän som rekryterats och befordrats av Morgan Johansson. Återigen med hänvisning till att EU-rätten i form av GDPR stod över de svenska mediegrundlagarna. Mediegrundlagar som Sverige haft ett nationellt och kulturellt undantag för då den svenska yttrandefriheten är en del av den nationella identiteten.

Relaterat: Fler frågor än svar efter att rikspolischefen pratat till punkt

Strömmers utredning, som skall sikta på ett helt eller partiellt förbud mot rättsdatabaser  som omfattar allmänna handlingar skall vara klar den 15:e november.

Men någonting håller på att hända i regeringskansliet. Eller ter sig okoordinerat.  

Relaterat: Svensk-Sovjetisk tjänstemannaktivism kräver inskränkning i grundlagsskydd

Staten upphandlar tjänster de vill förbjuda

Domstolsverket gick nyligen ut med en offentlig upphandling för statens räkning att få tillgång till de rättsdatabaser som Johansson, och delar av justitiedepartementet samt flera tingsrätter vill förbjuda eller begränsa.

Ur upphandlingsdokumentet, daterat den 28 september framgår att

Upphandling av rättsdatabaser med olika inriktningar, innehåll, funktionalitet m.m. 

Domstolsverket kommer att teckna ramavtal med samtliga anbudsgivare som uppfyller kvalificeringskraven.   Respektive myndighet avropar rättsdatabastjänster och tecknar leveransavtal med den eller de leverantörer vars rättsdatabastjänster bäst motsvarar myndighetens behov.

Det totala värdet av de avropade tjänsterna beräknas av Domstolsverket till 190 miljoner kronor.

Av upphandlingsdokumentationen framgår att de huvudsakliga skälen som drivit fram beslutet om upphandling är den offentliga sektorns behov av att stärka samhällssäkerheten med utökade bakgrundskontroller. 

Upphandlingen präglas av brådska då avtalen skall börja gälla den första januari 2025.