Stegra – Locket på från Riksgälden
Dagens Industri har i en granskning kunnat beskriva hur Stegra i sista stund undgick konkurs under vintern. I en parallell granskning av Ledarsidorna kan Di:s version anses vara styrkt, men samtidigt framgår att Riksgälden agerat på ett sådant sätt att tidigare löften och utfästelser om ökade krediter inte stämmer längre. Där särintressen skyddas före skattebetalares och pensionärers rätt till transparens och information.
Dagens Industri kunde under gårdagen beskriva hur Stegra (f.d. H2 Green Steel) i sista stund undgick konkurs under vintern. Händelseförloppet kontrasterar bolaget mot systerföretaget Northvolt som grundatdes av samma personer, Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz men med en annan utgång.
Problemen för Stegra eskalerade under 2025. I maj uppgav vd Henrik Henriksson att första byggfasen var fullfinansierad men redan i juni presenterades en kostnadsökning på cirka 5 miljarder kronor. Till hösten visade en grundlig genomlysning att underskottet i själva verket var tre gånger så stort, 15 miljarder kronor vilket fick styrelse och långivare att gå in i krisläge.
Flera källor beskriver hur ledningen antingen saknat insyn i sin egen verksamhet eller undanhållit information.
Inför julen 2025 talades det om ”ödesdagar”. Enligt uppgift var styrelsen timmar från att förklara bolaget insolvent. Lösningen kom genom att en kärngrupp under ledning av Altors vd Paal Weberg kontaktade Marcus Wallenberg, som satte SEB-chefen Magnus Carlsson som projektledare för en räddningsaktion. Denne tog in förre Volvo/Ericsson-toppen Leif Johansson för att bedöma den industriella bärigheten. Johanssons positiva slutsats (“här kommer det att tillverkas stål en dag”) blev avgörande för att Wallenberg Investments och Altor till slut sköt till merparten av de 15 miljarder kronor som behövdes.
Samtidigt klev staten, till skillnad från i fallet med Northvolt in med en bryggfinansiering via Riksgälden och Svensk Exportkredit för att täcka kostnaderna under första kvartalet 2026. Ett beslut som gjorde att förhandlingarna med investerare kunde fortsätta. Källor beskriver insatsen som helt avgörande för att undvika rekonstruktion eller konkurs, och menar samtidigt att det inte hade skett utan Wallenbergsfärens inblandning.
Di lyfter även motstridiga bedömningar av krisens allvar (EIB kallar fördyringen “signifikant men inte ovanlig”, medan AMF avstod från att skjuta till mer pengar) samt hur officiella talespersoner enligt uppgift samordnat en gemensam berättelse (“lagarbete”, “ingen dramatik”) som skiljer sig i grunden från de mer dramatiska skildringarna från källor som inte omfattades av de idag förberedda budskapen från bolaget.
Locket på – Här finns inget att se
Ledarsidorna har under försommaren ställt ett antal frågor till Riksgälden kring hur myndigheten hanterat situationen. Framför allt villkoren för garantiutbetalningarna samt inte minst var i skulden, eller betalningsansvaret för krediten, ligger. Den viktigaste frågan gäller Förordningen om gröna kreditgarantier. Förordningen anger att garantigäldenären inte får vara ett företag i svårigheter.
Bolaget var enligt uppgift veckor från att få slut på pengar vilket styrks i Di:s granskning. Snarare timmar.
Idag finns tecken på att Riksgälden har betalat ut den absoluta merparten av kreditgarantin till bolaget, eller drygt tio miljarder kronor. Alla detaljer kring hur villkoren förändrats för att medge utbetalningen är sekretessmarkerade. En sekretessmarkering som hjälps av att bolaget under våren erhöll Nettonollstatus. Nettonollstatus innebär att all korrespondens och dialog mellan bolaget och svenska myndigheter är sekretessbelagda i upp till 20 år. Lagen drevs igenom på initiativ av näringsminister Ebba Busch (KD).
Syftet med sekretesskärpningarna är att skydda mot kinesiskt industrispionage enligt regeringens officiella motivering. Inte att skydda skattebetalarnas medel från otillbörligt nyttjande eller intern korruption. Bolaget, och Riksgäldens agerande blir omöjliga att granska idag. Och i tjugo år framåt.
Preskriptionstiden för grova brott är idag 15 år vilket innebär ett ointagligt försprång. Lagen om tjänstemannaansvar trädde i kraft först efter Riksgäldens räddningsaktion varför inga beslut som fattades av myndigheten träffas av den nya lagen.
Riksgälden vill heller inte svara på frågan om krediten utökades under våren, vilken den bevisligen om Di:s uppgifter stämmer, gjorde. Ett medvetet avsteg från regelverket men som nu antingen saknar dokumentation eller där dokumentation och dialog är hemligstämplad i 20 år.
Den enda handling som Riksgälden lämnar ut är ett kraftigt maskerat garantiavtal som saknar datering och underskrifter.
Extramaterial
Rikgsgäldens garantiavtal med kreditgivare till Stegra




















































































